Stockholm måste lära av Göteborgs trafikpolitik

Infrastruktur. Stockholm kräver bra varutransporter. Och har mycket att lära av Göteborgs trafikpolitiker. Det går inte att cykla in tvåhundrafemtio tusen liter mjölk till staden varje dag och det går inte att bygga nya Karolinska sjukhuset med cement transporterad i t-banan.
Maria Nygren , vice vd TransportGruppen

Staden med dess förtjänster och problem har den senaste tiden glidit upp som ett hett ämne. Naturligtvis är detta en följd av den ökande urbaniseringen i Sverige, men också av att stora infrastrukturprojekt som Slussen och förbifarten hamnat i rampljuset. Utmaningarna för städerna är många och en av dessa är citylogistik. Denna fråga lyfts nu i allt fler städer i världen, bland annat i New York, Barcelona, London, Tokyo och Utrecht. Även i Göteborg har man arbetat fokuserat med frågorna i sju år och etablerat flera samråd med bland annat handel och transportörer. Stockholm ligger dock efter. Storstockholm skulle ha mycket att vinna på att samverka med näringslivet och ta hänsyn till branschens behov, inte minst genom att stora miljövinster finns att hämta i en bättre planerad framkomlighet för varutransporter.

Att välja mellan att åka kollektivt, cykla eller ta bilen är för många stockholmare en fråga om vana och komfort, och gott så. För de företag som transporterar de miljontals varor en stad behöver varje dygn finns dock sällan några alternativ. Det går inte att cykla in tvåhundrafemtio tusen liter mjölk till Stockholmsområdet varje dag, det går inte att bygga nya Karolinska sjukhuset med lokalproducerad cement transporterad i tunnelbanan och Stockholmsregionens närmare 350 000 företag kan inte trolla fram kontorsmateriel.

Varudistribution är en nödvändig del av en levande innerstad, och den ökade e-handeln innebär även ökade varutransporter till mer renodlade bostadsområden. Till en modern och levande innerstad måste leveranserna ske varje dag året runt. En normalstor lastbilsleverans till en matbutik innehåller motsvarande 400 matkassar, alternativet till den leveransen är hundratals privatresor, vanligtvis till större köpcentrum utanför stadskärnorna. Transporter av varor sker sällan i onödan och transportören försöker alltid fylla fordonet maximalt, använda det mest ändamålsenliga färdmedlet för uppgiften och ta den snabbaste vägen. Att låta bli att leverera maten till restaurangen eller paketen du beställt på nätet är inte ett alternativ.

Annons

Allt fler trängs dock på Stockholms gator och kampen om utrymmet hårdnar. Samtidigt växer regionen med tiotusentals personer varje år. Kollektivtrafik är ett utmärkt sätt att få plats med fler persontransporter på samma yta. På samma sätt kan samlastningscentraler och bättre planering av rutter effektivisera transporten av varor i regionen. Men för detta behövs politisk vilja. Storstadsdistributionen har många likheter med kollektivtrafiken och varorna körs ofta enligt tidtabeller i linjetrafik. Men där exempelvis kollektivtrafikens nattrafik ses som en nödvändig service, råder det ofta nattförbud för distributionstrafik, trots att trafiktrycket då är lägre. Där terminaler för kollektivtrafiken vävs in i stadsplaneringen finns dessa sällan med för godstrafik.

I Helsingfors tillåts även last- och paketbilar att köra i kollektivtrafikens körfält på tider utanför rusningstrafik. Det är ett exempel på en åtgärd som snabbt skulle kunna implementeras i Stockholm utan allt för stora kostnader eller störningar. De flesta drar sig också för att parkera på fyrans busshållplats vid Odenplan, detsamma gäller dock inte på lastzonerna i området. Effekten blir att lastbilar skapar stockning på gator där de tvingas dubbelparkera, allt på grund av upptagna lastzoner. Bilister som felaktigt tar dessa i anspråk tvingar inte bara ut lastbilar i gatan, utan utsätter också de cyklister som måste passera båda fordonen för stora risker.

En förbättrad citylogistik innebär inte fler transporter men väl effektivare transporter. Den mängd gods en stad behöver varje dygn är oftast oberoende av hur trafiksituationen ser ut. TransportGruppen efterlyser därför en övergripande plan för varudistribution och citylogistik, samt en uttalad ambition från politiskt håll att hela staden ska kunna leva. Bjud in näringslivets aktörer till samråd, öka respekten för de tusentals transportörer som servar Stockholmarna varje dygn och se till att hålla lastzonerna fria från personbilar som utsätter förare och cyklister för fara. Här har Stockholms näringsliv och politiker mycket att lära från Göteborg och andra städer. Fördelarna kan bli många både vad gäller framkomligheten, för miljön och för tillväxten. Miljötänk och ekonomi är viktigt för transportbranschen och mellan dessa två finns inget motsatsförhållande, tvärtom! 

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
629 har röstat hittills.

Fler artiklar om Infrastruktur

Idag 09:25

Kommunalt veto mot vindkraft måste bort

Helena Jonsson m fl, ordförande LRF
Igår 12:36

PRO: "Bygg bostäder pensionärer har råd med"

Curt Persson & Leif Linde, Pro och Riksbyggen
Igår 09:13

SKL: Finland kan lära oss att bygga mer

Anders Knape, ordförande SKL
13 september

Västlänken löper amok med skattemedel och miljön

Åke Nilsson m fl, fd vd Asea Traction
12 september

Rösta bort trängselskatten på söndag!

Theo Papaioannou m fl, Vägvalet Göteborg

Senast publicerat

Idag 11:20

I Gnesta vet vi hur SD ska mötas

Oscar Fredriksson, Centerpartiet
Idag 09:25

Kommunalt veto mot vindkraft måste bort

Helena Jonsson m fl, ordförande LRF
Idag 05:55
Idag 05:30
Igår 15:21

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova