Stockholm behöver
globala storföretag

Visst är det viktigt för Stockholm att små företag har bra villkor, något som framhålls av Johnny Munkhammar i en debattartikel i Dagens Samhälle 12 april. Utan ett starkt entreprenöriellt klimat tappar vi i tempo och attraktionskraft - för att inte tala om nya arbetstillfällen. Men det finns en dimension som ofta saknas i den här diskussionen, nämligen den roll som spelas av de stora, etablerade bolagen.

Någon motsatsställning mellan stora och små företag i Stockholm finns inte. Hård inhemsk och internationell konkurrens gör att även koncerner som funnits i decennier måste kämpa för sina intäkter och, på sikt, sin existens. Inte minst märker vi detta inom det bolag som vi företräder, tåg- och flygtillverkaren Bombardier, med kanadensiska ägare och 2 400 medarbetare i Stockholm och Mälardalen. Internationella företag ser hela tiden över hur de kan optimera verksamheten. Då vill det till att det är fler och viktigare plusfaktorer än minusfaktorer i kolumnerna för Stockholms del när sådana analyser görs.

Hittills ser det bra ut. Trots sviktande infrastruktur och brist på tekniska specialister är det innovativa Stockholm attraktivt för utlandsägda bolag. Enligt en studie som gjordes för några år sedan av Stockholm Business Region har antalet internationellt ägda bolag i Stockholms län mer än tredubblats sedan slutet av 1990-talet. Samtidigt har antalet anställda blivit 2,5 gånger fler. Hälften av alla multinationella företag med verksamhet i Norden har sitt säte i Stockholmsregionen.

Det här är viktigt av flera skäl. Stora företag är ju inte bara exportörer, arbetsgivare och skattebetalare. De är också köpare av produkter och tjänster som bland annat levereras av tillväxtföretag i Stockholm. På så vis kan små företag få de första avgörande referenserna och sedan en skjuts ut på världsmarknaden. Ett exempel är forskningsprojektet Gröna Tåget, där KTH, Trafikverket och Bombardier utvecklat nya systemlösningar tillsammans med flera mindre svenska företag, bland dem en designbyrå på Södermalm som därmed fått ett internationellt genombrott.

Internationella storföretag bidrar också till att tekniknivån i näringslivet i Stockholm förblir i toppklass. Ett exempel på det är teknikklustret inom mobilapplikationer. Ett annat är signalutrustning för järnväg, där Bombardiers globala affärsledning och 500 utvecklingsingenjörer arbetar i Liljeholmen. Här finns också planer på att inrätta ett Campus Signal för anpassad utbildning och vi hoppas att detta blir verklighet. Tack vare tidiga innovationer inom Ericsson och fortsatt utvecklingsarbete hos oss och olika konsultfirmor är svensk industri världsledande inom säkerhetssystem för järnväg, med kunder alltifrån Latinamerika till Centralasien. Detta förklarar varför Stockholmsmässan nästa vecka är värd för en global konferens om signalsystem med 400 delegater.

Politikerna i Stockholm, lokalt, regionalt och nationellt, visar betydande handlingskraft i vissa avseenden. På agendan i dag står att främja hälsovårds- och läkemedelssektorn efter Astra Zenecas nedläggningsbeslut, att uppmuntra entreprenörskap och, nu senast, att underlätta för bostadsbyggandet. Vi skulle gärna se ett likartat engagemang inom områden som är viktiga för högteknologiska storföretag, som större forskningssatsningar, utbyggd civilingenjörsutbildning och ett lyft för infrastrukturen. Alla skulle vinna på det.

Klas Wåhlberg mfl, vd Bombardier Transportation Sweden
Peter Cederwall, vd Bombardier Rail Control Solutions