Stockholm agerar sopigt
i avfallsfrågor

Miljö. Stockholms stad tvingar fastighetsägare och bostadsrättsföreningar att göra kommunens arbete. Det är orimligt att fastighetsägare tvingas ansvara för vital kommunal infrastruktur som sophantering.
Sara Haasmark m fl , expert förvaltningsutveckling, Fastighetsägarna Stockholm

Stockholms stad har ett planmonopol som anger hur mark får användas och bebyggas. Det innebär att staden vid exploatering av nya områden kan ställa upp krav som byggherrar och framtida fastighetsägare måste uppfylla. I några av Stockholms mest omtalade och välkända bostadsprojekt, Hammarby Sjöstad, Annedal och det framtida Norra Djurgårdsstaden ställer kommunens krav i exploateringsavtal som i praktiken innebär att kommunen flyttar det egna ansvaret till fastighetsägare på ett orimligt sätt.

Bostadsrättsföreningar och fastighetsägare i Stockholms nyaste bostadsområden kommer i framtiden att ha mer än sitt eget hus att tänka på. Stockholms stad tvingar de som bygger att bilda en samfällighet som ska ansvara för insamling av sopor. När området är färdigbyggt kommer bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare att tvingas vara delägare i ett gemensamt rörsystem som transporterar sopor. I norra Djurgårdsstaden bedöms det vara uppemot 100 fastighetsägare som delar på ansvaret.

Det är för oss fullständigt obegripligt varför kommunen väljer att låta så många olika aktörer ansvara för en gemensam och påtvingad infrastruktur. I den modell som kommunen presenterat ska fastighetsägare ingå i en samfällighet med fullt ansvar för drift och skötsel. Men samfälligheten får inte välja vem som hämtar soporna och är tvingad att ansluta alla tillkommande fastigheter.

Annons

Vi ser många problem med den föreslagna modellen.

- En stor samfällighet får mycket svårt att fatta viktiga beslut, särskilt som aktörerna har så olika förutsättningar, både bostadsrättsföreningar och börsnoterade fastighetskoncerner kan komma att ingå i samfälligheten.
- Samfälligheten saknar den erfarenhet som staden har att driva bolag gällande infrastruktur, exempelvis Stockholm Vatten och STOKAB.
- Privata ledningar i kommunal mark innebär ett otydligt avtalsförhållande.
- Ledningen kan komma att korsa exempelvis spårområden för kollektivtrafik vilket innebär svårigheter i förhållande tredje part.

Den politiska majoriteten har uttryckt en ambition att bygga uppemot 100 000 nya bostäder. För att få till stånd många nya bostäder är det viktigt med ett gott samarbete mellan byggherrar och kommun där varje part tar sin del av ansvaret. Framtida bostadsrättsföreningar är inte rätt huvudman för kommunal infrastruktur. 

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
596 har röstat hittills.

Fler artiklar om Infrastruktur

23 juli

Kommunalpolitikerna springer fastighets- och byggföretagens ärenden

Richard Murray m fl, ordförande Förbundet för Ekoparken
11 juli

Bromma inte enda platsen att bygga på

Leif Linde, vd Riksbyggen
11 juli

MP: Bromma hämmar Stockholms tillväxt

Daniel Helldén, Miljöpartiet
8 juli

MSB klarar att ta ledningen vid allvarlig kris

Helena Lindberg, generaldirektör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
7 juli

Sverige måste ha en stark krisledning

Björn Eriksson m fl, f d rikspolischef, ordförande i organisationen Säkerhetsbranschen

Senast publicerat

29 juli

Gunnar Axén (M): Därför slängde jag ut min TV

Gunnar Axén, riksdagsledamot (M)
25 juli

Svårt ekonomiskt läge för flera lokala museer

Robert Olsson m fl, Sveriges museer
23 juli
23 juli

Kommunalpolitikerna springer fastighets- och byggföretagens ärenden

Richard Murray m fl, ordförande Förbundet för Ekoparken

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova