Statens vinstkrav mycket högre än ”vinsttaket”

Välfärdsutredningen. Ett bra exempel på vinstens funktion är svenska statens egna bolag. Staten sätter som ägare ett vinstkrav, för att få effektivitet och en långsiktig värdeutveckling. Det handlar inte om att företag som SJ och Postnord ska suga ut sina kunder, utan om att de successivt ska utvecklas och förbättras.
Meg Tivéus , styrelseproffs & tidigare bla vd Svenska Spel
Annons

Hur höga vinstkraven ska vara pågår det en ständig diskussion om. Därför är det tänkvärt och spännande att jämföra vinstkraven i statens egna bolag med det ”vinsttak” som föreslås av Ilmar Reepalu och regeringens välfärdsutredning.

Att göra en sådan jämförelse är knepigt, eftersom Reepalu valt en annan måttstock på vinst än vad de flesta statliga bolag använder. Välfärdsutredningen har föreslagit att företag som drivs inom branscherna vård, skola och omsorg ska få ha ett rörelseresultat som maximalt uppgår till sju procent plus statslåneräntan av det operativa kapitalet. För den som inte har studerat redovisning är innebörden svårtolkad, fast en vinstmarginal på sju procent låter hyfsat bra – eller hur?

I en studie som Svenskt Näringsliv gjort jämförs detta ”vinsttak” med de vinstkrav som ställs på två av statens egna bolag: Apoteket som säljer läkemedel och Lernia som bedriver utbildningsverksamhet.

Annons

Om samma måttstock används – vinsten som andel av det operativa kapitalet – gjorde statliga Lernia en vinst 2014 på 24 procent. Ändå levde bolaget inte upp till statens vinstkrav, som då motsvarade 28 procent.

Statliga Apoteket gjorde samma år en lika hög vinst, 24 procent. Inte heller Apoteket levde upp till statens vinstkrav, som då låg på 30 procent.

Lurigt är att välfärdsutredningen använder en måttstock som gör att vinsterna framstår som oproportionerligt höga. Vinsten som andel av det operativa kapitalet är en måttstock gjord för industriverksamheter, med mycket kapital bundet i fastigheter och maskiner. För tjänsteföretag som Apoteket och Lernia brukar vinsterna mätas på ett helt annat sätt.

Välfärdsutredningen kan kritiseras för att den använder en felaktig måttstock. Det blir absurt att jämföra äpplen med päron. Om företag inom vård, skola och omsorg ska jämföras med något så bör det rimligen vara med liknande tjänsteverksamheter.

Vid en sådan jämförelse kan konstateras att staten som ägare ställer vinstkrav som är 3-4 gånger högre än vad Reepalus utredning vill tillåta. Om Reepalus ”vinsttak” tillämpas på de statliga bolagen Apoteket och Lernia skulle dessa verksamheter tvingas till nedläggning. De skulle inte få lov att fortsätta.

Då talar vi ändå om två statliga bolag som har jämförelsevis låga vinstkrav, och som i praktiken inte klarar av att leva upp till dessa nivåer. Om Reepalus vinstmått används för Svenska Spel, ett bolag där jag själv tidigare varit vd, uppgår vinsten till 300 procent. Dock bör påpekas att Svenska Spel är ett monopol som även har en spelreglerande funktion, vilket gör jämförelsen mindre relevant. Apoteket och Lernia konkurrerar med andra aktörer som erbjuder liknande produkter och tjänster, i det ena fallet inom läkemedels- och vårdbranschen och i det andra fallet inom utbildningsbranschen.

Med detta inte sagt att jag tycker de krav som staten ställer på Apoteket och Lernia är orimliga. Min poäng är att skrämselpropagandan mot jämförelsevis blygsamma vinster inom välfärdsföretag är destruktiv och dålig för dessa branschers utveckling.

Föreställningen om stora vinster inom exempelvis grundskoleverksamhet är ett hjärnspöke. Mig veterligen förekommer det inte, marginalerna är i allmänhet mycket små. 

Välfärdsutredningen försöker lösa ett problem som knappt ens existerar. Att vissa skolor drivs som företag med vinstkrav är en positiv förändringskraft som leder till att nya metoder utvecklas. Detta var också ett av skälen till att konkurrens inom skolområdet infördes. Sverige behöver mer konkurrens och utveckling inom välfärdsområdet, inte mindre.

  • Meg Tivéus, styrelseproffs och tidigare bl a vd i Svenska Spel

Fler artiklar om Ekonomi

Igår 05:45

Sveriges kommuner går mot en välfärdskris

Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan ECEPR
10 januari

MUCF: ”Vi har aldrig lovat extra anslag”

Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor
10 januari
9 januari

Kommunerna behöver en konkurslag

Jan Kallberg, disputerad statsvetare och jurist

Senast publicerat

Idag 13:05
Idag 12:00

Regeringen måste göra något åt bostadsbristen

Ina Djurestål, riksordförande Moderata Studenter
Idag 11:39

Dåliga förslag om dopingkontroller på gym

Saila Quicklund & Anti Avsan, riksdagsledamöter (M)
Idag 10:49

Använd de outnyttjade miljarderna till järnvägen

Åsa Karlsson mfl, kommunalråd (S) Munkedal
Idag 10:15

Hårdare personuppgiftslag utmaning för myndigheter

Christoffer Callender, Säkerhetsingenjör, Intel Security

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här