Stäm kommuner som
inte erbjuder nattis

Skola. Var tredje person på den svenska arbetsmarknaden arbetar på udda tider. Att inte erbjuda barnomsorg på kvällar och helger till dem som behöver det strider mot kommunallagens likabehandlingsprinciper. Därför bör frågan om nattöppna dagis drivas i domstol.
Sune Nygren , debattör, Lindesberg
Annons

I den nya Skollagens kapitel 8 paragraf 5 står att barn ska erbjudas förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas arbete eller studier. Men i paragraf 3 läser man att förskola inte behöver erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger.

Två tredjedelar av den svenska arbetskraften arbetar dagtid i 5:2-systemet (arbete måndag - fredag, ledig lördag - söndag). Barnomsorg och kollektivtrafik är exempel på tjänster som subventioneras kraftigt med skattemedel och som är skräddarsydda för 5:2-arna. Däremot inte för den tredjedel som arbetar på udda tider.

År 2010 erbjöd 118 kommuner barnomsorg på udda tider enligt Skolverkets hemsida. 172 kommuner saknade helt sådan omsorg. Av 450 000 barn i förskolan hade mindre än en procent (4 000) omsorg på udda tider.

Annons

När den nya Skollagen diskuterades i riksdagen tyckte utbildningsministern att det skulle bli för kostsamt att ge en allmän rätt till barnomsorg på udda tider. Javisst, barnomsorg kostar. Enligt Skolverket var totalkostnaden för en förskoleplats 119 800 kronor år 2010. Avgiften var åtta procent, 9 600 kronor. Skattesubventionen var alltså 110 200 kronor. Med 225 arbetsdagar blir det cirka 500 kronor per dag. Med barnomsorgsplatsen följer alltså en bonus på drygt 100 000 kronor per år.

Men det finns en annan lag som har med saken att göra och det är Kommunallagen. Den är i motsats till Skollagen inte motsägelsefull. ”Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat”, (kapitel 2, paragraf 2). Att ge både barnomsorgsplats och 100 000 kronor per år endast till dem som arbetar dagtid i 5:2-systemet är ingen likabehandling - och det finns absolut inga sakliga skäl att behandla människor olika beroende på vilka arbetstider man har.

Om man på grund av sina arbetstider inte får den barnomsorg som man behöver så kan man stämma kommunen för brott mot Kommunallagen. Drabbas man dessutom av ökade levnadsomkostnader så kan man i deklarationen yrka avdrag för dessa. Om många gör det så kan det bli ändring på det systemfel och den orättvisa som innebär att den tredjedel som arbetar på udda tider diskrimineras rejält. 

  • Sune Nygren, debattör upphovsman till 3:3-systemet, Lindesberg

Fler artiklar om Skola

16 april

Förstår regeringen hur stor bristen är?

Eva Andersson mfl, förvaltningschef Hässleholm
14 april

Skolexperter förvånas över IT-bristen i svensk skola

Maria Stockhaus, riksdagsledamot (M)
14 april

Ogenomtänkta reformer ökar bristen på lärare

Per Kornhall mfl, författare och skoldebattör
7 april

”Exkludera inte rektorerna när lönerna höjs”

Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund
7 april

”Kommunalt skolveto ökar ojämlikheten”

Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund

Senast publicerat

Igår 15:27
Igår 13:17

Sluta elda på överhettad bostadsmarknad

Marcus Ahlin, ekonom, liberal debattör
Igår 11:42

Se inte så dystert på robotarnas framfart

Helena Morén, managementkonsult
Igår 10:32

”Miljardsatsningen på äldre rinner ut i sanden”

Jakob Forssmed, ekonomisk-politisk talesperson (KD)

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här