Ställ krav på löner vid upphandlingar

Upphandlingskriterier. Det finns ett starkt stöd i opinionen för att ställa sociala krav på löner och andra arbetsvillkor vid offentliga upphandlingar. Men det betyder inte att det ska krävas kollektivavtal. Alternativet till sådana regler är oordning och överprövningar.
Eva Nordmark , ordförande TCO
Annons

Den offentliga upphandlingen omfattar i dag över 600 miljarder kronor per år. Vid all offentlig upphandling ställer staten, landstinget eller kommunen krav på den vara eller de tjänster som ska köpas in. Eftersom det rör sig om enorma belopp kan man också göra stor skillnad om det görs på rätt sätt. Det kan handla om miljöpåverkan, social hållbarhet och goda arbetsvillkor.

På senare år har den offentliga upphandlingen kritiserats för att den i allt för stor utsträckning kommit att fokusera på lägsta pris och inte på kvaliteten hos de varor och tjänster som stat och kommun köper in.

Ett annat problem som uppmärksammats är att företag med löner och arbetsvillkor under dem som är gängse för branschen vunnit upphandlingar. Det har ibland varit svårt för företag med ambitionen att erbjuda bra arbetsvillkor att konkurrera.

Annons

Det finns emellertid ett stort stöd för rimliga villkor. I en undersökning som TCO låtit Novus göra svarade 63 procent av de tillfrågade att det är mycket viktigt att stat och kommun ställer krav på att leverantören erbjuder sina arbetstagare lika bra villkor som andra i branschen. Ytterligare 27 procent tycker att det är ganska viktigt. Sammanlagt blir det nio av tio tillfrågade.

I samma undersökning svarar 84 procent av de tillfrågade att de tycker att det är ganska dåligt eller mycket dåligt att ett företag har möjlighet att vinna offentliga upphandlingar genom att erbjuda ett lägre pris som beror på att personalen har sämre villkor än andra i samma bransch. 

Opinionsstödet för att ställa sociala krav på löner och villkor är alltså starkt. Vår undersökning visar även att det är så bland alla partiers väljare. 

Trots detta så är det sällsynt att upphandlande myndigheter ställer denna typ av krav.

Tidigare har den huvudsakliga invändningen mot att ställa sådana krav varit juridisk. En utbredd missuppfattning har varit att de kan strida mot EU-rätten, detta trots att man i andra EU-länder ställer motsvarande krav.

Den statliga utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78)har nu i grunden avfärdat det argumentet.

Att vid offentlig upphandling ställa krav på löner och arbetsvillkor i nivå med svenska kollektivavtal strider inte mot EU-rätten. EU:s nya upphandlingsdirektiv har dessutom utökat dessa möjligheter.

Medlemsstaterna måste säkerställa att leverantörer tar hänsyn till arbetsrättsliga skyldigheter, som bland annat fastställs i kollektivavtal. Förra året konstaterade även Konkurrensverket att det redan i dag under vissa förutsättningar går att ställa sådana krav. 

Flera kommuner ställer redan eller har beslutat att börja ställa krav på de anställdas löner och villkor när de upphandlar tjänster eller byggentreprenader. Det gäller till exempel Malmö, Stockholm och Sundsvall.

Kraven och de sätt på vilka de ställs och följs upp varierar och har varit politiskt kontroversiella.

Vi välkomnar att kommuner vill ställa krav. Samtidigt är vi övertygade om att tydliga regler och riktlinjer på nationell nivå är en bättre ordning, än att enskilda kommuner och myndigheter själva försöker formulera krav och skapa modeller.

Att både uppfylla EU-rättens krav och respektera den svenska arbetsmarknadsmodellen kräver nämligen stor noggrannhet.

Tydliga regler och riktlinjer garanterar att kraven formuleras och följs upp på lämpligt sätt, samtidigt som förutsebarheten ökar för företag som deltar i upphandlingar hos flera olika kommuner och myndigheter.

Från en del arbetsgivar- och företagarorganisationer har motståndet mot att i upphandlingslagstiftningen reglera frågan om krav på de anställdas löner och arbetsvillkor ska ingå i offentlig upphandling varit starkt. Flera har också varit kritiska i sina remissvar till den statliga utredningen.

Det är dock viktigt att komma ihåg att alternativet till att frågan regleras inte är att kommuner och myndigheter kommer att avstå från att ställa krav. Alternativet till en reglering är oordning och överprövningar. Det skulle varken gagna svenska företag, offentlig sektor eller medborgarna.

Utredningens förslag på hur en reglering skulle kunna se ut bereds nu i Regeringskansliet. En proposition förväntas komma under våren. Även vi har haft flera kritiska synpunkter på utredningens förslag.

I några delar är det onödigt krångligt och i andra ger det inte ett tillräckligt skydd för leverantörernas anställda, till exempel vad gäller försäkringar och tjänstepension. 

Våra förslag innebär dock inte krav på att företag ska ha tecknat kollektivavtal för att kunna vinna upphandlingar. Det räcker med att de på några tydligt definierade områden – lön, arbetstid, semester, försäkringar och avsättningar till tjänstepension – har villkor som är i nivå med relevant kollektivavtal.

Företag som inte har några anställda berörs inte.

Vi menar också att utredningen i allt för stor utsträckning fokuserat på förhållanden som rör LO-förbundens medlemmar.

Det kan tolkas som att det inte funnits vilja eller förmåga att se att det även på andra delar av arbetsmarknaden finns problem, där den offentliga upphandlingen snedvrider konkurrensen på ett sätt som missgynnar såväl arbetsgivarna som seriösa företag.

TCO:s förslag ligger väl i linje med den starka opinion som finns för att ställa sociala krav.

Om våra synpunkter får gehör kan vi garantera att offentlig upphandling inte leder till snedvriden konkurrens på de anställdas bekostnad.

Samtidigt blir det enklare både för den som upphandlar varor eller tjänster och för de anbudsgivande företagen som vill konkurrera om de mer än 600 miljarder kronor det rör sig om årligen.

Debatt/ Upphandling

Sociala krav vid upphandling

Sociala krav vid upphandling är ett hett debattämne då ett förslag nu behandlas av riksdagen.
Klicka här för att delta i debatten

10 inlägg i denna debatt

Ann-Charlotte Hammar Johnsson , riksdagsledamot (M)
Patrik Olofsson & Pia Ortiz Venegas, sekr Transportarbetareförbundet, Taxisektionen
Rickard Gegö & Ann-Christin Nykvist, Sveriges åkeriföretag resp Upphandlingsmyndigheten
Talla Alkurdi mfl, oppositionslandstingsråd (S) i Stockholms läns landsting

Dela den här debatten

Fler artiklar om Upphandling

15 juli

”Förhastade slutsatser om Migrationsverkets arbete”

Magnus Gustavsson & Kenneth Karlsson, Migrationsverket
7 juli

Vi skyddar samhället och demokratin

Joachim Källsholm, vd Securitas
27 juni

”Byggbranschen är skrämmande ineffektiv”

Mats Williamson, vice vd Skanska
16 juni

Rädda bönderna - köp svensk mjölk

Staffan Danielsson, riksdagsledamot (C)
8 juni

”Nonsens att statligt underhåll höjer kvaliteten”

Lars Redtzer, ansvarig infrastruktur Sveriges Byggindustrier

Senast publicerat

16 juli
15 juli

”Förhastade slutsatser om Migrationsverkets arbete”

Magnus Gustavsson & Kenneth Karlsson, Migrationsverket
15 juli

”Behövs en saklig debatt om surrogatmödraskap”

Terese Rustas mfl, Föreningen för surrogatmödraskap
14 juli

Så bygger vi ett sant pluralistiskt samhälle

Jacob Rudolfsson, Svenska Evangeliska Alliansen

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här