Staten måste satsa på spårväg i fler städer

Kollektivtrafik. Vi vill skapa attraktiva och hållbara städer där människor lätt kan mötas och färdas klimatsmart. Det skapar tillväxt och nya arbetstillfällen. Därför har vi en stark ambition att satsa på kollektivtrafiken, och därför presenterar vi nu ett löfte och ett krav till staten, skriver 18 kommunal- och landstingsråd i Spårvagnsstäderna.
Christer G Wennerholm m fl , Spårvagnsstäderna
Annons

Sverige har Europas snabbaste urbanisering. Fler människor än någonsin bor och arbetar i de växande städerna. Vi vill skapa attraktiva och hållbara städer där människor lätt kan mötas och färdas klimatsmart. Det skapar tillväxt och nya arbetstillfällen. Därför har vi en stark ambition att satsa på kollektivtrafiken. Den ska vara utgångspunkt när vi utvecklar våra befintliga och nya stadsdelar. Av den orsaken presenterar vi nu ett löfte och ett krav till staten.

Vi företräder 17 av Sveriges större kommuner och regionala kollektivtrafikmyndigheter och vi har ett gemensamt intresse över partigränserna att skapa hög kvalitet på våra kollektiva färdmedel när städerna växer. Det är nödvändigt för att uppfylla de nationella transportpolitiska målen och få full nytta av de satsningar som staten gör på långväga persontransporter. Vi vill locka bilisterna ut ur bilarna och in i kollektivtrafiken. 

Moderna spårvägar gör just detta. Resorna sker ovan jord med en komfortabel gång i rymliga vagnar. Spårvagnar har energieffektiva elmotorer och litet rullmotstånd, vilket gör att de kommer långt med lite energi. Nya spårvägar kan tillsammans med utvecklad busstrafik uppfylla målsättningen som finns i många offentliga måldokument – att fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel.

Annons

Vår vilja att investera i nya spårvägar och prioriterade busslinjer handlar inte bara om att öka kapaciteten och antalet resenärer. Vi har en stark ambition att stadsplaneringen i städerna ska utgå ifrån kollektivtrafiken. Linjerna ska utgöra stommen i trafiksystemet när vi bygger nytt och binder ihop nuvarande stadsdelar med varandra. Staden ska byggas så att människor kan mötas och trivas – så skapas nya arbetstillfällen och tillväxt. 

En ny nationell kartläggning från Spårvagnsstäderna visar ett ständigt ökande intresse hos kommunerna att satsa på spårburen trafik. Sju svenska städer planerar att bygga 120 kilometer ny spårväg före 2025. Lund, Malmö, Helsingborg och Uppsala satsar på helt nya system. Stockholm, Botkyrka, Huddinge, Solna, Sundbyberg, Nacka, Lidingö, Göteborg och Norrköping planerar flera nya spårvagnslinjer eller förbättringar i redan befintliga linjenät. Västerås och Eskilstuna inleder nu förstudier för spårväg. Linköping och Jönköping diskuterar möjligheten att bygga spårväg efter 2025. 

För att planerna ska bli verklighet behöver nya investeringar göras. Om städerna ska fortsätta att vara tillväxtmotorer behöver de viktigaste pendlarstråken förstärkas. Investeringar i städernas kollektivtrafik ger tydliga lokala, regionala och inte minst nationella nyttor i form av ökad tillväxt, minskad miljöpåverkan och förbättrad tillgänglighet. Vi anser att alla nivåer som får nytta av samhällsinvesteringarna bör vara med och medfinansiera de satsningar som krävs.

Som representanter för 17 av de större kommunerna och regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Sverige vill vi framföra ett löfte till staten:

Vi lovar att prioritera de viktigaste kollektivtrafikstråken i våra städer om staten satsar investeringsmedel för att utveckla dem. Vi kommer att skapa tydliga stråk som bostäder, handel och arbetsplatser kan utvecklas kring. För att varje investerad krona ska ge maximalt stor effekt, kommer kollektivtrafiken på de viktigaste linjerna att få köra före vid trafiksignaler samt få rakare körvägar och reserverade körfält så att resenärerna kan färdas så snabbt och bekvämt som möjligt. Kostnaderna minskar när framkomligheten ökar eftersom färre fordon hinner transportera fler människor.

Statlig medfinansiering till moderna spårvägar sker redan på bred front i våra nordiska grannländer. I Danmark medfinansierar staten 40-55 procent av investeringarna när nya moderna spårvägar nu planeras i Odense, Köpenhamn och Århus. I Finland finns en framtagen princip att staten ska bidra med 30 procent till de nya spårvägar som planeras i Tammerfors, Helsingfors och Åbo. I Norge medfinansieras moderna spårvägar i Bergen och Oslo huvudsakligen med statliga medel och bompengar (vägavgifter) som återförs till huvudmannen för projektet.

Staten har visat vilja att medfinansiera investeringar i tunnelbanan för Stockholm att växa kring. Det är väldigt positivt. Samma sak bör nu ske i alla de växande städer i Sverige som har långt gångna planer på annan modern spårburen trafik.

FotnotUndertecknarna är ledamöter och ersättare i Spårvagnsstädernas styrelse.

Fler artiklar om Infrastruktur

29 juni

Höghastighetståg avgörande för konkurrenskraften

Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordf (S) Malmö
29 juni

Regiontoppar: Bygg höghastighetsbanan nu!

Mats Eriksson mfl, regionstyrelsens ordf (M) Region Halland
28 juni

Har det offentliga råd att bekosta digitaliseringen?

Caroline af Ugglas & Anna-Karin Hatt, vice vd Svenskt Näringsliv / vd Almega
27 juni

”Byggbranschen är skrämmande ineffektiv”

Mats Williamson, vice vd Skanska

Senast publicerat

Igår 11:10

L: Flyktingars hälsa måste tas på större allvar

Ninos Maraha mfl, Liberalernas integrationsgrupp, SLL
Igår 09:40

C: Regeringen mörkar om kilometerskatten

Anders Åkesson mfl, infrastrukturpolitisk talesperson (C)
Igår 07:01
Igår 05:30

Assistansutredningen har fel utgångspunkt

Bengt Westerberg, fd partiledare i L (då FP)
Igår 05:30

Cynism bidrar till ökat utanförskap

Boel Godner, kommunalråd (S) Södertälje

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här