Annons
Annons

Sörmans Timbrokritik missar poängen

Poängen med Timbros kulturrapport är att kasta ljus över brister i uppföljningen av kommunernas kultursatsningar och blottlägga den okunskap som styr kulturens mål och medel, replikerar Robert Stasinski till Håkan Sörman.
| Robert Stasinski mfl,
Robert Stasinski mfl Rapportförfattare Timbro
Ämnen under Demokrati

Håkan Sörman kritiserar gärna vår rapport ”Noll koll” genom att påpeka att vi inte undersökt samtliga 290 kommuner i Sverige, och menar att vi därför vi inte skulle ha något vettigt att säga om kommunernas kulturarbete i allmänhet. Poängen med rapporten som Sörman trots allt instämmer med i artikelns senare hälft, är att kasta ljus över brister i uppföljning och i en tydligt motiverad ståndpunkt visa att detta är för kulturens bästa, och i förlängningen för samhället i stort.

Att vi fokuserat oss på att djupintervjua politiker i första hand och inte tjänstemän på förvaltningar beror på att syftet var att blottlägga den okunskap som styr kulturens mål och medel. Vi vet att kunskapen finns därute, men den är verkningslös om inte rätt personer har den, personer i kommunens centrala maktpositioner.

Vi är också fullt medvetna om att det gjorts försök både i Sverige och utomlands att utvärdera kulturprojekt och verksamheter på flertalet sätt. I de fem kommuner vi tittar närmare på kan vi dock hitta både slarv med resurser och kompetens och en frågande inställning till mätning och kvalitativ utvärdering av de kultur- och fritidssatsningar som görs.

Annons
Annons

Några av de exempel som Håkan Sörman nämner, exempelvis rapporten ”En studie av samhällsekonomin kring Nordiska Akvarellmuseet” av forskarna John Armbrecht och Tommy Andersson, från 2010 är högintressanta ur vår ståndpunkt. Tyvärr tillhör denna och övriga exempel på utvärdering fortfarande bara en handfull kommuner i Sverige och resultaten har enligt vår studie knappast distribuerats vidare.

Under tidigt 1990-tal startades Kulturmätarprojektet av Landstingsförbundet. I projektets delrapport ”Fakta eller Föreställningar?” konstaterades att de mål som kulturinstitutionernas huvudmän har formulerat är vaga och ger stort utrymme för subjektiv tolkning inom verksamheten. I Kulturrådets intressanta analys ”Bokslut för scenkonst” från 2003 beskrivs slutresultatet av Landstingsförbundets fleråriga försök att hitta intressanta modeller för utvärdering: ”Kulturinstitutionernas utvärdering sker fortfarande i intuitiva och osystematiska former och får därför inte heller något genomslag i den politiska diskussionen om mål, verksamhet och resurser.

Det är alltså tydligt att det förekommer utvärdering av kulturverksamheter, och vi hävdar heller ingenstans att det helt saknas ens i de fem granskade kommunerna, men vi ser inte att det görs på ett seriöst sätt som gör kulturen rättvisa. 

Robert Stasinski mfl, Rapportförfattare Timbro
Lars Anders Johansson, Kulturansvarig Timbro

Vad tycker du?

Håller med Håller inte med Du har redan röstat.Tack för din röst!
survey
784 röster

Följ debatten

Du får ett mejl varje gång ett nytt inlägg i denna debattråd publiceras.
Arbetsgivare: Lidköpings kommun
Arbetsgivare: Trosa kommun
Se fler jobb »

Var med i debatten:
Skicka ditt inlägg här

Alla inlägg läses av Dagens Samhälles debattredaktör. Rubrik och eventuell ingress sätts av redaktören själv, men föreslå gärna en egen.

7 enkla skrivtips

  1. Du ska kunna ditt ämne väl.
  2. Välj en angelägen fråga, gärna kontroversiell.
  3. Beskriv problemet du vill belysa.
  4. Var konkret, slagkraftig och koncis.
  5. Ange möjliga lösningar.
  6. Rikta din kritik mot de som har ansvaret.
  7. Kräv att de träder fram och säger hur de tänker lösa problemet.

Skriv max 3500 tecken (inklusive mellanslag)

Ladda upp ditt debattinlägg

(word .doc(x) .rtf eller .txt)

Bilden bör vara i formatet JPG och ca 2 mb stor. (Bilden beskärs till 230x129 pixlar)

* Måste fyllas i
Robert Stasinski mfl Rapportförfattare Timbro
Ämnen under Demokrati
Arbetsgivare: Lidköpings kommun
Arbetsgivare: Trosa kommun
Se fler jobb »

Senaste debatt

Annons
Annons
Vill du leda en av Sveriges största gymnasieskolor?
De la Gardiegymnasiet, en av Sveriges största gymnasieskolor, erbjuder ett stort utbud av program och kurser. Med över tvåtusen elever och tvåhundrafemtio anställda är det en skola full av liv och möjligheter. Skolan kommer att ledas av ...
false