Sörmans Timbrokritik missar poängen

Demokrati. Poängen med Timbros kulturrapport är att kasta ljus över brister i uppföljningen av kommunernas kultursatsningar och blottlägga den okunskap som styr kulturens mål och medel, replikerar Robert Stasinski till Håkan Sörman.
Robert Stasinski mfl , Rapportförfattare Timbro

Håkan Sörman kritiserar gärna vår rapport ”Noll koll” genom att påpeka att vi inte undersökt samtliga 290 kommuner i Sverige, och menar att vi därför vi inte skulle ha något vettigt att säga om kommunernas kulturarbete i allmänhet. Poängen med rapporten som Sörman trots allt instämmer med i artikelns senare hälft, är att kasta ljus över brister i uppföljning och i en tydligt motiverad ståndpunkt visa att detta är för kulturens bästa, och i förlängningen för samhället i stort.

Att vi fokuserat oss på att djupintervjua politiker i första hand och inte tjänstemän på förvaltningar beror på att syftet var att blottlägga den okunskap som styr kulturens mål och medel. Vi vet att kunskapen finns därute, men den är verkningslös om inte rätt personer har den, personer i kommunens centrala maktpositioner.

Vi är också fullt medvetna om att det gjorts försök både i Sverige och utomlands att utvärdera kulturprojekt och verksamheter på flertalet sätt. I de fem kommuner vi tittar närmare på kan vi dock hitta både slarv med resurser och kompetens och en frågande inställning till mätning och kvalitativ utvärdering av de kultur- och fritidssatsningar som görs.

Annons

Några av de exempel som Håkan Sörman nämner, exempelvis rapporten ”En studie av samhällsekonomin kring Nordiska Akvarellmuseet” av forskarna John Armbrecht och Tommy Andersson, från 2010 är högintressanta ur vår ståndpunkt. Tyvärr tillhör denna och övriga exempel på utvärdering fortfarande bara en handfull kommuner i Sverige och resultaten har enligt vår studie knappast distribuerats vidare.

Under tidigt 1990-tal startades Kulturmätarprojektet av Landstingsförbundet. I projektets delrapport ”Fakta eller Föreställningar?” konstaterades att de mål som kulturinstitutionernas huvudmän har formulerat är vaga och ger stort utrymme för subjektiv tolkning inom verksamheten. I Kulturrådets intressanta analys ”Bokslut för scenkonst” från 2003 beskrivs slutresultatet av Landstingsförbundets fleråriga försök att hitta intressanta modeller för utvärdering: ”Kulturinstitutionernas utvärdering sker fortfarande i intuitiva och osystematiska former och får därför inte heller något genomslag i den politiska diskussionen om mål, verksamhet och resurser.

Det är alltså tydligt att det förekommer utvärdering av kulturverksamheter, och vi hävdar heller ingenstans att det helt saknas ens i de fem granskade kommunerna, men vi ser inte att det görs på ett seriöst sätt som gör kulturen rättvisa. 

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
784 har röstat hittills.

Fler artiklar om Demokrati

Igår 11:04

"Staden lika privilegierad som mannen"

Christel Gustafsson, landsbygdstrateg
Igår 08:34

"Ge oss en chans till ett bra flyktingmottagande"

Roland Kemppainen, kommunalråd (S)
Igår 05:30

Ny och farlig högerpopulism hotar

Dan Andersson, författare
21 oktober

Pensionerna måste bli ministerns första surdeg

Ulrika Holmgaard, vd Svensk Scenkonst

Senast publicerat

Igår 12:44

Låt tiggarnas barn gå i svensk skola

Micael Grenholm, Stefanushjälpen
Igår 11:04

"Staden lika privilegierad som mannen"

Christel Gustafsson, landsbygdstrateg
Igår 10:04

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här