Sörmans Timbrokritik missar poängen

Demokrati. Poängen med Timbros kulturrapport är att kasta ljus över brister i uppföljningen av kommunernas kultursatsningar och blottlägga den okunskap som styr kulturens mål och medel, replikerar Robert Stasinski till Håkan Sörman.
Robert Stasinski mfl , Rapportförfattare Timbro
Annons

Håkan Sörman kritiserar gärna vår rapport ”Noll koll” genom att påpeka att vi inte undersökt samtliga 290 kommuner i Sverige, och menar att vi därför vi inte skulle ha något vettigt att säga om kommunernas kulturarbete i allmänhet. Poängen med rapporten som Sörman trots allt instämmer med i artikelns senare hälft, är att kasta ljus över brister i uppföljning och i en tydligt motiverad ståndpunkt visa att detta är för kulturens bästa, och i förlängningen för samhället i stort.

Att vi fokuserat oss på att djupintervjua politiker i första hand och inte tjänstemän på förvaltningar beror på att syftet var att blottlägga den okunskap som styr kulturens mål och medel. Vi vet att kunskapen finns därute, men den är verkningslös om inte rätt personer har den, personer i kommunens centrala maktpositioner.

Vi är också fullt medvetna om att det gjorts försök både i Sverige och utomlands att utvärdera kulturprojekt och verksamheter på flertalet sätt. I de fem kommuner vi tittar närmare på kan vi dock hitta både slarv med resurser och kompetens och en frågande inställning till mätning och kvalitativ utvärdering av de kultur- och fritidssatsningar som görs.

Annons

Några av de exempel som Håkan Sörman nämner, exempelvis rapporten ”En studie av samhällsekonomin kring Nordiska Akvarellmuseet” av forskarna John Armbrecht och Tommy Andersson, från 2010 är högintressanta ur vår ståndpunkt. Tyvärr tillhör denna och övriga exempel på utvärdering fortfarande bara en handfull kommuner i Sverige och resultaten har enligt vår studie knappast distribuerats vidare.

Under tidigt 1990-tal startades Kulturmätarprojektet av Landstingsförbundet. I projektets delrapport ”Fakta eller Föreställningar?” konstaterades att de mål som kulturinstitutionernas huvudmän har formulerat är vaga och ger stort utrymme för subjektiv tolkning inom verksamheten. I Kulturrådets intressanta analys ”Bokslut för scenkonst” från 2003 beskrivs slutresultatet av Landstingsförbundets fleråriga försök att hitta intressanta modeller för utvärdering: ”Kulturinstitutionernas utvärdering sker fortfarande i intuitiva och osystematiska former och får därför inte heller något genomslag i den politiska diskussionen om mål, verksamhet och resurser.

Det är alltså tydligt att det förekommer utvärdering av kulturverksamheter, och vi hävdar heller ingenstans att det helt saknas ens i de fem granskade kommunerna, men vi ser inte att det görs på ett seriöst sätt som gör kulturen rättvisa. 

Fler artiklar om Demokrati

Idag 06:01
Igår 14:09

FP: Låt stockholmarna låna konst på biblioteket

Rasmus Jonlund mfl, vice ordförande (FP) i Stockholms kulturnämnd
Igår 05:45

Hot och våld sätter demokratin ur spel

Lena Micko, ordförande SKL
25 maj

Partipiskans pennalism tvingade på oss DÖ

Finn Bengtsson, riksdagsledamot (M)
25 maj

Valhemligheten bör inte vara valfri

Thore Husfeldt, professor i datavetenskap, expert på valsystem

Senast publicerat

Idag 12:53

Entreprenörskap i skolan rustar elever för framtiden

Bo Jansson & Jens Spendrup, LR & SN
Idag 12:37

”Fler nya svenskar måste kunna bli entreprenörer”

Kerstin Thulin & Maria Borelius, stiftelsen Ester
Idag 10:56

Nytt läge ger Shekarabi chans byta färdriktning

Håkan Tenelius, Vårdföretagarna
Idag 10:29

”Ta chansen och bryt med Vänsterpartiet”

Ulf Lindberg, näringspolitisk chef Almega
Idag 10:01

Så byggs en infrastruktur för musikliv i hela landet

Ulrika Holmgaard mfl, vd Svensk Scenkonst

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här