Sociala kriterier pressar tillbaka arbetslösheten

Upphandling. Med fler arbetslösa hamnar många ännu längre bort från arbetsmarknaden. Risken är stor att arbetslösheten permanentas. För att motverka detta måste vi bli bättre på att använda de verktyg som redan finns för att få ut långtidsarbetslösa i arbete igen, skriver företrädare för (KD), (S) och (MP).
Penilla Gunther m fl , riksdagsledamot (KD)

När man nämner lagen om offentlig upphandling (LOU) är det många som suckar. Men rätt använd kan LOU vara ett offensivt verktyg för att skapa ett mer inkluderande samhälle – att få in människor på arbetsmarknaden. Sociala kriterier vid upphandling kan till exempel handla om att entreprenörer är välkomna att lägga anbud för leverans av en viss tjänst, under förutsättning att människor utanför arbetsmarknaden används för uppdraget. Det kan handla om arbetslösa ungdomar, långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna, funktionshindrade, nyanlända invandrare eller fler av ett kön för att skapa jämn könsfördelning.

Konkret kan en upphandling för bemanning av ett café, städning och skötsel av grönytor utformas på följande sätt: Minst 70 procent av företagets anställda ska vid ingången anställning ha varit beroende av försörjningsstöd eller arbetsmarknadsstöd. Detta exempel är hämtat från Tillväxtverkets skrift Samhälleliga mål med upphandling som medel.

Någon kan möjligen hävda att konkurrensen sätts ur spel genom denna typ av krav. Det håller vi i så fall inte med om. De sociala kriterierna är konkurrensneutrala. Det finns inte något som hindrar vilken entreprenör som helst att i ökad utsträckning anställa till exempel funktionsnedsatta.

Annons

Att arbeta på detta sätt borde vara attraktivt, i synnerhet för kommunerna som har ett lagstadgat sysselsättningsansvar för olika grupper. De kommunala kostnaderna skulle minska väsentligt om de slapp ha stora arbetsmarknadsenheter och sysselsättningsverksamheter. Men för att komma dit krävs att kommunerna blir bättre på att använda sig av sociala kriterier där sådana är lämpliga vid upphandlingar.

Hur stämmer då detta med EU:s regler? Faktum är att det är just EU-kommissionen som lyft fram möjligheten att använda sig av sociala kriterier vid upphandling. Tillsammans med fri konkurrens och fri rörlighet poängterar kommissionen det sociala ansvaret och den sociala dialogen. I skriften Socialt ansvarsfull upphandling – en handledning till sociala hänsyn i offentlig upphandling framhäver kommissionen möjligheten att speciellt främja den sociala ekonomins organisationer för att uppnå rättvisa villkor mellan olika aktörer på marknaden. Vikten av en social marknadsekonomi betonas.

Också den svenska regeringen har förstått budskapet från EU-kommissionen. I LOU står det sedan juli 2010 ”Upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta”. Det är bra. Vi anser att det nu är möjligt att ta ett steg till.

Regeringen har tillsatt Anders Wijkman (KD) till utredare av den svenska upphandlingslagstiftningen. Vi vill uppmana honom att i sitt förslag ta med följande punkter:

• Skärp formuleringarna i lagstiftningen så att myndigheter ska, inte bara bör, använda sig av miljö- och sociala kriterier där så är lämpligt.
• Säkerställ ett ordentligt informationsarbete bland landets kommuner om möjligheter att använda sig av miljö- och sociala kriterier, samt informera om situationer där upphandling inte är lämpligt.

Därutöver finns det en risk att offentlig upphandling används för säkerhets skull – även där det inte blir bra. Upphandlingen i Stockholm nyligen av den verksamhet kring tortyrdrabbade flyktingar som Röda Korset utvecklat, är ett exempel på detta. Likaså är det inte lämpligt att försöka upphandla till exempel kvinnojourer eller annan verksamhet som får en stor del av sitt värde genom ideella och/eller värderingsdrivna insatser. Det kan även gälla brukarstyrda verksamheter gällande exempelvis meningsfull sysselsättning för människor med funktionsnedsättning. I dessa fall går det alldeles utmärkt att ge stöd i form av verksamhetsbidrag utan upphandling.

Därför är det viktigt att Anders Wijkmans utredning också tydliggör när upphandlingsinstrumentet i sig inte är lämpligt att använda.

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
914 har röstat hittills.

Fler artiklar om Upphandling

12 augusti

Krafttag krävs mot akuta tolkbristen

Pirkko T. Kyllönen & Magnus Franzén, Språkservice Sverige
11 augusti

Dosmarknaden måste utvecklas

Jonas Friberg, vd Apotekstjänst AB
11 augusti

Dosmarknaden måste utvecklas

Jonas Friberg, vd Apotekstjänst AB
7 augusti

Lyssna inte på Kravs skräckpropaganda

Torbjörn Fagerström m fl, professor i ekologi
11 juli

Fler kollegor viktigare än fler privatiseringar

Helene Hellmark Knutsson, oppositionsråd (S)

Senast publicerat

Idag 14:00

Stå upp för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter!

Bjrn von Sydow m fl, riksdagsledamot (S), Sigtuna
Idag 12:01

Kommunalråd ska inte leka företagare

Stefan Koskinen, Almega Tjänsteföretagen
Idag 09:23

Skjut inte upp nödvändiga satsningar på järnvägen

Per Bondemark m fl, Näringslivets Transportråd
Idag 05:30

Unga ingenjörer gör välfärden effektivare

Peter Larsson m fl, Sveriges Ingenjörer

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova