Snabbare miljöprövningar kräver mer resurser

Miljö. Att miljöministern äntligen vill snabba upp handläggningstiderna för miljötillstånd är utmärkt. Men bromsklossen ligger hos de domstolar som går på knäna under trycket av det stora antalet miljöutredningar som ska granskas.
Pia Pehrson mfl , advokat och partner Foyen Advokatfirma, verksam vid avdelningen för mark- och miljöjuridik
Annons

Miljöminister Lena Ek skriver i Dagens Samhälle 13 februari att hon ska effektivisera tillståndsprövningen enligt miljöbalken. Det är ett utmärkt förslag. Men frågan är långt ifrån ny. Behov av effektivisering och förkortning av långa handläggningstider hos miljöprövningsdelegationer och mark- och miljödomstolar har påtalats i flera år av näringslivet och av de många industri- och energiaktörer som ser sina projekt försenas eller helt gå om intet på grund av att tillstånd inte ges i tid.

Handläggningen går långsamt eftersom domstolar och länsstyrelser saknar tillräckliga resurser för att ta sig an ärendena och gå igenom alla miljöutredningar som gjorts. Ett exempel är mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt som är så överbelastad med gruvmål att handläggningstiderna är långt mer än två år. En verksamhetsutövare fick vänta sex månader på att ansökningsavgiften bestämdes, ett beslut som domstolar normalt fattar på en vecka.

Regeringen har genom att omorganisera och slå ihop miljöprövningsdelegationerna på länsstyrelserna skapat ytterligare förseningar i handläggningen. I grunden är det bra att det blir färre miljöprövningsdelegationer i Sverige. Det blir förhoppningsvis mer enhetliga och rättssäkra tillståndsbeslut som fattas hos de delegationer som blir kvar. Men genom att dröja med besked om omorganisationer har miljöprövningsdelegationerna tappat personal och kompetens. Och nu, när ärenden ska flyttas över från de gamla miljöprövningsdelegationerna till de nya blir det ytterligare omtag och förseningar. Detta drabbar bland annat vindkraften.

Annons

Att tillståndsprövningen går långsamt beror till stor del också på att remissmyndigheter och kommuner ständigt begär förlängd svarstid. Ibland blir det ett moment 22, alla väntar på alla i att ta ställning för eller emot ett projekt. Att sätta en gräns på maximalt fyra till sex veckors svarstid utan möjlighet till förlängning vore ett första steg i rätt riktning.

Det handlar inte om att näringslivet vill smita undan miljökrav eller att fuska sig förbi en noggrann prövning. Det är tvärtom så att det skapas en frustration hos verksamhetsutövarna när hårt arbete i form av flertalet miljöutredningar bara blir liggande hos prövningsmyndigheten. Miljöprövningar kräver, vid sidan av noggranna och gedigna utredningar, också god kommunikation med berörda parter. Om tid och resurser är en bristvara kan det inte uteslutas att kvaliteten försämras i myndigheternas prövning. Något som verksamhetsutövaren idag får betala priset för. Den slutliga notan landar dock på miljön.

I första hand handlar det därför om att prövningsmyndigheterna behöver mer resurser för att klara av hanteringen av de miljöprövningar som strömmar in. Den frågan måste lösas snabbt utan att bli föremål för ytterligare en statlig utredning. Det finns det inte tid för.

Fotnot: Artikelförfattarna är verksamma vid Foyen Advokatfirmas miljörättsavdelning.

  • Pia Pehrson, advokat och partner Foyen Advokatfirma, verksam vid avdelningen för mark- och miljöjuridik
  • Sara Sjöberg, jur kand Foyen Advokatfirma

Fler artiklar om Miljö

Idag 09:48

Skilj på tekniska justeringar och ambitionshöjning i elcertifikatsystemet

Mattias Wondollek
, elnät och marknad, Svensk Vindenergi
2 juli

Låt Stockholm införa dubbdäcksavgifter!

Katarina Luhr, miljöborgarråd (MP) i Stockholm
30 juni

Låt inte kommunpengarna gå till börsens klimatbovar

Viveka Risberg, kanslichef, Swedwatch
28 juni
26 juni

Så får vi bättre koll på maten

Karin Brynell, Svensk Dagligvaruhandel

Senast publicerat

Idag 13:01
Idag 10:33

Subutex i beroendevården har spelat ut sin roll

Hannu Alho mfl, professor University of Helsinki
Idag 09:48

Skilj på tekniska justeringar och ambitionshöjning i elcertifikatsystemet

Mattias Wondollek
, elnät och marknad, Svensk Vindenergi
Idag 07:59

Inbromsad friskolessektor en varningsklocka

Ulla Hamilton och Li Jansson, vd Friskolornas riksförbund
3 juli

Skyll inte mediernas kris på kommunikatörerna

Hanna Brogren m fl, vice ordf Sveriges Kommunikatörer

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här