”Sluta tillgängliggör samhället”

Tillgänglighet. Tillgänglighet är ett oerhört viktigt medel, men den är inte ett mål i sig och kan inte på egen hand leda fram till det inkluderande hållbara samhället. Istället är det dags att vi riktar in oss på satsningar på universell design, som ett bättre sätt att öka delaktigheten för alla.
Annons

Det är ingen slump att Sveriges framtidsminister Kristina Persson, i linje med FN:s globala mål i Agenda 2030, har sin inriktning på ett framtida inkluderande och hållbart samhälle. Medvetenheten ökar om att enskilda insatser för tillgänglighet och miljö inte når hela vägen fram, hur många och hur omfattande de än görs.

Det konstruktiva alternativet är i stället att utifrån medvetenheten om hela mångfalden av förmågor och behov, bygga upp tankestrukturer och handlingsmönster för en Universell Design som kan leda fram till ett samhälle med delaktighet för alla. 

Också vi inom funktionshinderrörelsen, som länge drivit krav på tillgänglighet vill här markera att en aldrig så god tillgänglighet, i sig aldrig utgör en garant för det som är själva målet: delaktighet. Tillgänglighet är ett oerhört viktigt medel, men den är inte ett mål i sig och kan inte på egen hand leda fram till det inkluderande hållbara, vare sig socialt eller individuellt. Vi förordar att man alltmer ska rikta in sig på satsningar på en universell design, helt enkelt eftersom man därmed kommer längre i delaktigheten.

Annons

Universell Design utgör en ständigt pågående process, där varje införande av ett nytt system, uppförande av en ny byggnad eller framställning av en ny produkt nyttiggörs som en möjlighet att göra samhället mer inkluderande och därmed mer hållbart. 

I år är det tio år sedan FN lyfte fram Universal Design som huvudstrategi för bygget av ett samhälle för alla. Begreppet finns också med i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Det innebär att produkter, tjänster och miljöer ska utformas på ett sådant sätt att alla människor kan använda dem, utan särskilda anpassningar eller särlösningar. Hittills har 161 länder världen över ställt sig bakom FNs ambition och Sverige är ett av dessa länder. 

För att kunna arbeta systematiskt med Universell Design behöver begreppet komma med som en övergripande princip också i forskningspolitiken. För att skynda på utvecklingen behövs ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut som kan fokusera på frågor som:

Vad kan universell design tillföra i människors liv, exempelvis i termer av delaktighet?
Vad innebär det att växa upp i ett öppet och inkluderande samhälle och hur påverkar det de val människor gör i sina liv?
Vad tillför den universella designen för människor som inte har en ”funktionsnedsättning” i administrativ mening, men som exempelvis är gravida eller äldre eller har en annan kulturell förförståelse? Eller kanske bara färdas med en stor resväska eller en barnvagn?
Vad händer när ”alla” börjar vänja sig vid det universellt utformade?

Ett par exempel är på sin plats: 

Designhuset i Lund, Ingvar Kamprad Design Center, där bland andra Certec har sin verksamhet, byggdes för att vara så inkluderande som möjligt och stod klart år 2002. Huset är intressant: dels för att den inkluderande designen inte syns, eftersom det inte finns några efterhandskonstruktioner eller anpassningar och dels för den påverkan som huset har både på hur människor rör sig och umgås och på de aktiviteter som arrangeras i huset.

Det tydliggör också att när universell design är som bäst så märks den inte. Människor vänjer sig snabbt vid en miljö där man slipper trösklar eller ramper och där varken ljud eller ljus stör samtal, föreläsningar eller möten. En sådan miljö inspirerar till delaktighet, upplevelser, diskussioner, kreativitet och närhet. 

Universal Design är applicerbart inom alla områden, inte minst inom utbildningsområdet. I USA är Universal Design for Learning, UDL ett etablerat begrepp och ett forskningsområde för inkluderande lärmiljöer. Här använder man sig av vetskapen om att vi tillgodogör oss kunskap på olika sätt och skapar inkluderande flexibla läromiljöer, också pedagogiskt som gagnar alla människor.

Många av oss använder digitala lösningar, som talböcker, text när vi tittar på tv eller SVT:s textuppläsning, därför att det gör vår informationsinhämtning enklare. Mycket av det som från början lanserats som ”särlösningar” förenklar livet och vardagen för oss alla. En viktig utgångspunkt även när det gäller människor som är nyanlända och som på bästa sätt behöver kunna tillgodogöra sig samhällsinformation, skola och utbildning.  

Vi vill uppmana regering och riksdag att ta frågan om ett inkluderande samhälle på allvar och låta sig inspireras av Norge, som i dagarna lanserat en handlingsplan för Universell Design. 

Självklart vill vi dit i Sverige också, så vad väntar vi på?  Vi ser nu fram emot tillsättandet av en parlamentarisk utredning, som är tvärvetenskapligt sammansatt, för att fastlägga en svensk strategi för hur vi ska uppnå det universellt utformade samhället med hjälp av Universell Design.

En forskningsproposition 2016 utan satsningar på Universell Design framstår som orimlig.

Fler artiklar om Infrastruktur

14 juli

Fel av Sverigeförhandlingen att ställa oss utanför

Mattias Josefsson mfl, kommunstyrelsen Ulricehamn & Bollebygd
14 juli
7 juli

Sveriges städer glider isär!

Peter Wågström & Carola Lavén, NCC
6 juli

Låt frivilliga krafter stärka krisberedskapen

Camilla Janson (S), kommunalråd Upplands-Bro kommun
4 juli

Kommunalråd (C): Bygg i redan bebyggda områden

Christian Ottosson mfl, miljökommunalråd (C) Huddinge

Senast publicerat

16 juli
15 juli

”Förhastade slutsatser om Migrationsverkets arbete”

Magnus Gustavsson & Kenneth Karlsson, Migrationsverket
15 juli

”Behövs en saklig debatt om surrogatmödraskap”

Terese Rustas mfl, Föreningen för surrogatmödraskap
14 juli

Så bygger vi ett sant pluralistiskt samhälle

Jacob Rudolfsson, Svenska Evangeliska Alliansen

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här