Slösa inte med gruset

Miljö. För att säkra tillgången till byggmaterial och bevara naturgruset har vi tillsammans med länsstyrelsen och kommunerna i Uppsala län utarbetat en materialförsörjningsplan. Den pilotmodellen bör aktörer i hela Sverige lära av.
Jan Magnusson, generaldirektör SGU

När istäcket över norra Europa började smälta för 20 000 år sedan bildades isälvar av smältvattnet. De transporterade eroderat material som sedimenterade (sjönk) när älvens hastighet minskade, vilket bland annat skedde när den nådde iskanten. Då bildades isälvsavlagringar, till exempel rullstensåsar med ett sand- och grusmaterial, som ofta är väl sorterat och av god kvalitet för många olika användningsområden. Det har därför använts under årtionden, både till gjuterisand och betong och till mindre kvalificerade ändamål som fyllnadsmaterial vid till exempel vägbyggen.

Problemen är dock att detta material, som brukar benämnas naturgrus även om det också innehåller sand, i praktiken är en ändlig resurs – det nybildas inte förrän vid slutet av nästa istid – och att isälvsavlagringarna är värdefulla där de finns. Mycket ofta utgör de goda grundvattenmagasin och fyller till och med en funktion som en slags naturliga reningsverk för vattnet. Framöver kan de även komma att användas som energilager för att utjämna säsongsvariationerna i energiförbrukningen. Många grus- och sandåsar har dessutom stora natur- och kulturvärden.

Därför ingår det i de miljömål, som riksdagen har beslutat, att naturgruset ska bevaras. Målet var att till år 2010 begränsa uttaget av naturgrus till 12 miljoner ton och till väsentligt lägre nivåer 2020. Det första målet nåddes inte, uttaget ligger fortfarande kvar på cirka 14 miljoner ton.

Annons

År 2009 skärptes lagstiftningen så att tillstånd till nya täkter och fortsatta uttag bara ska ges om naturgruset inte kan ersättas, det vill säga om användningsområdet är sådant att det inte är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda ett annat material. Förra året utarbetade Sveriges geologiska undersökning (SGU) tillsammans med bland annat länsstyrelserna, i sin egenskap av tillståndsmyndigheter, och företagen och deras organisationer en rapport för att klarlägga i vilka fall ersättningsmöjligheter kan anses föreligga. Rapporten Ersättningsmaterial för naturgrus – kunskapssammanställning och rekommendationer för användningen av naturgrus finns att läsa på SGU:s hemsida.

Men även om det tekniskt sett finns goda möjligheter att använda krossat berg vid till exempel vägbyggnad så måste det materialet existera och vara tillgängligt. Vi anser därför att kommunerna och länsstyrelserna bör utarbeta materialförsörjningsplaner för att klarlägga i vilken utsträckning som det finns ersättningsmaterial i regionen, var det förekommer och vilken kvalitet det håller. I en del fall kan berget nämligen vara olämpligt som råvara till ett visst ändamål på grund av stor sprödhet, för höga radonhalter, för mycket glimmermaterial som ger ett flisigt material och så vidare.

Tillsammans med länsstyrelsen och kommunerna i Uppsala län har vi bedrivit ett arbete för att åstadkomma ett exempel, en modell, för hur en materialförsörjningsplan kan se ut och arbetas fram. I detta skede har vi koncentrerat oss på materialförsörjningen. På sikt anser vi att denna bör integreras med regionens vattenförsörjningsplanering.

Det visar sig att även i en inte alltför tätbefolkad region som Uppland är det inte självklart att det finns lämpligt bergmaterial, som kan användas utan olägenheter. Särskilt gäller detta i den södra länsdelen, där behovet samtidigt är som störst.

Figuren visar områden lämpliga för bergtäkter, sedan hänsyn tagits till motstående intressen inklusive bebyggelse i närheten. De inte alltför stora områden som blir kvar måste nu skyddas så att de inte – av obetänksamhet och bristande kunskap – bebyggs eller på annat sätt tas i anspråk för andra ändamål. Skulle de användas till annat kommer byggandet i regionen att försvåras och fördyras. Miljöbelastningen på grund av långa materialtransporter skulle också öka.

SGU har möjlighet att förklara ett särskilt viktigt område för riksintresse för materialförsörjning. Det kommer vi att göra, men detta är en relativt omfattande process som kräver god dokumentation av bergtillgångar och bergkvalitet i regionen. Vi uppmanar därför länsstyrelser och kommuner att nu börja arbetet för att göra materialförsörjningsplaner. Arbetet i Uppsala län kan vara en lämplig utgångspunkt. Vill man ha ytterligare starthjälp finns bland annat möjligheten att utnyttja vår nya service Låna en geolog, som SGU lanserar inom kort.

  • Jan Magnusson, generaldirektör SGU

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
843 har röstat hittills.

Följ den här debatten

Du får ett mejl varje gång ett nytt inlägg i denna debattråd publiceras.

Dela den här artikeln

Fler artiklar om Infrastruktur

15 april

Tågexperter: Den svenska järnvägen har havererat

Åke Nilsson m fl, fd vd Asea Traction AB
10 april
8 april

Så får vi sund konkurrens på bostadsmarknaden

Stefan Dahlgren, vd CM-bolagen
3 april
2 april

Infrastrukturskulden bromsar tillväxten

Peter Jeppsson, Transportgruppen

Senast publicerat

17 april

Jag känner sorg över välfärdens omsorg

Mattias X Lundberg, välfärdsföretagare, Umeå
16 april

Varningar om läkarna på akuten missar kärnfrågan

Emma Spak m fl, ordförande SYLF
16 april

Sätt de äldre i centrum för hemtjänsten

Heike Erkers m fl, ordförande Akademikerförbundet SSR
15 april
15 april

Välkommen in i matchen för fler jobb, Roger Mogert (S)

Ulla Hamilton, borgarråd (M) Stockholm

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova