Skyttegravskommunikation mellan upphandlare och leverantörer

Upphandling. Det är inte regelverket som är problemet. Snarare är det kulturen som omgärdar de offentliga upphandlingarna som slänger grus i maskineriet.
Therese Klaar , upphandlingschef Ekerö kommun

Det händer mycket inom området offentligt upphandling just nu. Tidigare i år bildades exempelvis branschorganisationen Föreningen Sveriges Offentliga Leverantörer (FSOL) för leverantörer till offentlig sektor. En intressant satsning som också fick ett mycket bra mottagande när man presenterade sig under Almedalsveckan. Det finns absolut ett tomrum att fylla då leverantörssidan inte haft någon samlad röst tidigare, trots att de offentliga inköpen beräknas uppgå till över 500 miljarder kr per år.

FSOL har ett ambitiöst program av frågor man vill driva. Man säger sig bland annat vilja arbeta för ett bättre regelverk på området, något som även lyfts fram flitigt i den offentliga debatten. I det läget offentlig upphandling befinner sig nu är dock rollen som utbildare och informationsspridare viktigare än att påverka regelverket, både för FSOL och mer etablerade aktörer på området. Visst finns det delar av lagen om offentlig upphandling (LOU) som kan förbättras. Men det finns framför allt problem i tillämpningen av lagen. Detta konstateras även i EU-kommissionens Kodex för bästa praxis för att underlätta små och medelstora företags tillträde till offentlig upphandling. Intressenterna som tillfrågades under utarbetandet pratade om behovet av en förändrad upphandlingskultur, snarare är behovet av regeländringar. Detta är något som syns väldigt tydligt när man själv arbetar med upphandling.

Några exempel: Förhandling används relativt sällan i svensk upphandling. Trots att detta är tillåtet i förfarandet förenklad upphandling som enligt Konkurrensverkets rapport Siffror och fakta om offentlig upphandling står för merparten av de annonserade upphandlingarna, cirka sju av tio är förenklade upphandlingar.

Annons

Marknadsundersökningar och leverantörsdialoger innan upphandlingarna startas genomförs inte så ofta som man skulle kunna önska trots att detta är möjligt i samtliga förfaranden.

Åtgärder för att förhindra oseriösa anbudsgivare vidtas för sällan trots att det till exempel finns stöd i lagen för att utesluta orimligt låga anbud samt att ett mer kreativt användande av utvärderingsmodeller skulle minska antalet oseriösa anbud.

Att hela den spelplan som tilldelats upphandlande myndigheter inte används till fullo beror dels på resursbrist, en längre förberedande- och utvärderingsfas förlänger varje upphandling och minskar därmed antalet upphandlingar varje organisation kan genomföra per år. Det beror också på kunskapsbrister och en inte obetydlig del i det är att upphandlande myndigheter inte alltid vet hur olika åtgärder påverkar potentiella anbudsgivare och marknaden i stort.

Det finns förvisso redan arenor där upphandlare och leverantörer möts men problemet är att man ofta talar förbi varandra, man behåller sina respektive positioner och det hela liknar mer ett tillfälligt eldupphör i den skyttegravskommunikation som tycks vara den rådande mellan leverantörer och upphandlare. En branschorganisation skulle kunna lägga mer tid på att sätta sig in i lagar, regler och de olika momenten som utgör en upphandling. Därigenom skulle det vara möjligt att prata utifrån konkreta delar i upphandlingsprocessen och på så sätt nå samsyn och konkreta framsteg, vilket gör att en samlad röst för offentliga leverantörer lovar gott. Lika viktigt är det att utbilda leverantörer om hur offentlig upphandling fungerar. Hur processen ser ut och vad upphandlarna har att ta hänsyn till. Detta skulle göra tröskeln in till den offentliga marknaden lägre och därmed gynna en sund konkurrens.

Det är glädjande att upphandlingsfrågorna har tagit sin rättmätiga plats i den offentliga debatten och att det görs progressiva satsningar som till exempel FSOL. Men ska vi komma tillrätta med de tillämpningsproblem som finns och skapa en bättre upphandlingskultur så är svaret inte nya regelverk som riskerar att öka komplexiteten och detaljstyrningen ytterligare. Istället krävs satsningar på utbildning, information, ökade resurser och konstruktiv dialog mellan de två parter som har att förhålla sig till samma lagstiftning. En lagstiftning som ej att förglömma kommit till som garant för den fria rörligheten inom EU och för att ge skattebetalarna mest möjliga för pengarna.

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
726 har röstat hittills.

Fler artiklar om Upphandling

7 oktober

Kräv rättvisa bananer till skola, vård och omsorg

Magdalena Streijffert, Fairtrade Sverige
6 oktober

Tumma inte på kommunala självstyrelsen

Anders Knape, ordförande SKL
26 september

Utdragna upphandlingar drabbar arbetslösa

Anitra Steen m fl, utbildningsföretaget Iris
8 september

Så blir vi världsbäst på upphandling

Stefan Attefall & Annie Lööf, statsråd (KD) och (C)
5 september

Upphandlingar avslöjar hyckleriet om lärarnas status

Patricia Kimondo, Lärarförmedlarna

Senast publicerat

Igår 14:59

"Kaplan har aldrig försvarat våld"

Gösta Hultén, Charta 2008
Igår 14:10
Igår 11:52

Slopad nolltolerans ökar risken för klotter

Per Forsling m fl, Fastighetsägarna
Igår 10:20

Ekonomiska intressen får inte styra val av hörapparat

Pia Uhlin, leg audionom och ordförande i Svenska Audiologiska Sällskapet

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här