Skolverkets arbetsmetoder skapar oklart ansvar

Skola. I kommunerna finns ett starkt engagemang för att höja elevernas kunskaper och utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete i enlighet med den nya skollagen, replikerar Maria Stockhaus.
Maria Stockhaus , kommunalråd (M) ordförande Barn och ungdomsnämnden, Sollentuna
Annons

För att garantera långsiktigheten i skolornas utvecklingsarbete måste kommunledningen involveras. Att SKL och Skolverket nu har samsyn kring detta ser vi som väldigt positivt. Vår förhoppning är att detta kan fördjupa vårt samarbete så att vi kan arbeta tillsammans för att utveckla den svenska skolan.

Däremot delar SKL inte Skolverkets bild att det är oklart för många kommun-politiker var ansvaret ligger för resultaten i skolan samt att pengarna till skolorna inte fördelas efter behov som Skolverket skriver i en debattartikel i Dagens Samhälle 26 januari.

Att dra så långtgående slutsatser efter att ha intervjuat företrädare i enbart åtta av landets totalt 290 kommuner (knappt tre procent) kan tyckas något överilat.

Annons

Skolverket påstår även att bristande måluppfyllelse kan få fortgå för att det uppfattas som normalt och inte alarmerande. Det är direkt felaktigt. I kommunerna finns ett starkt engagemang för att höja elevernas kunskaper och för att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete i enlighet med den nya skollagen.

Självklart finns det skillnader i hur långt kommunerna har kommit i det här arbetet men Skolverkets egen statistik för grundskolan visar ändå att vi verkar vara på rätt väg. Förra läsåret uppnådde till exempel den högsta andelen elever på tio år, målen i alla ämnen.

Sveriges Kommuner och Landsting delar Skolverkets syn att en målmedveten styrning och ledning av skolan är en framgångsfaktor för att kommuner ska lyckas bra med sin skolverksamhet. Det är ett budskap som vi förmedlat under flera år och som lyfts fram bland annat i projektet Framgångsrika skolkommuner och i SKL:s Öppna jämförelser.

Till skillnad från SKL:s satsningar är det dock mycket lite av Skolverkets arbete som riktar sig direkt till skolhuvudmännen. Istället för att vända sig till kommunledningen har man nästan alltid valt att vända sig direkt till rektorer och lärare. Genom att köra slalom runt kommunledningen har Skolverket därmed bidragit till den eventuella oklarhet som man säger råder i vissa av landets kommuner.

För att uppnå en ökad måluppfyllelse tror vi på att involvera alla nivåer i kommunernas skolverksamhet. I Mattesatsning Pisa 2015 som SKL har dragit igång finns en tydlig inriktning på styrning och ledning och satsningen riktas till såväl ansvariga politiker som rektorer och lärare. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

  • Maria Stockhaus, kommunalråd (M) ordförande Barn och ungdomsnämnden, Sollentuna

Fler artiklar om Skola

28 mars

Sämre konkurrenskraft med kommunal högskola

Göran Arrius, ordförande Saco
28 mars

Kommunal högskola felaktig slutsats av Saco

Johan Persson mfl, Parlamentariska landsbygdskommittén
28 mars
24 mars

Lokalt samarbete med högskolan höjer kvaliteten

Eva Nordmark
, ordförande TCO
24 mars

”Lyft frågan om statlig styrning av skolan, M”

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

Senast publicerat

Idag 06:15
Idag 05:45

”Välfärdsdebatten måste handla om medborgarna”

Lena Dahlstedt & Klara Palmberg Broryd, Nacka kommun
Idag 05:45

”Utveckla de regionala järnvägarna”

Helena Leufstadius mfl, vd Svensk kollektivtrafik

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här