Skolpolitiken har misslyckats

Skola. Skolinspektionens årsrapport visar att det svenska gymnasiet återigen halkar efter. Och att var tionde elev är rädd för att gå till skolan. Vad skulle hända om lika många vuxna vore rädda för att gå till jobbet?

Nyligen presenterade Skolinspektionen sin årsrapport. Den målar upp en sorglig bild av den svenska skolan och visar vidden av borgarnas misslyckade skolpolitik. Den borgerliga regeringen har sedan 2006 skurit ner på anslagen och minskat resurserna till skolan. Istället pratar regeringen i allmänhet och Folkpartiet i synnerhet om ordning och reda och mer prov och fler betyg som en lösning på skolans problem.

Skolinspektionens rapport visar att andelen elever som inte kommer in på gymnasiet ökar varje år. Det är inget nytt. Det är inte heller någon nyhet att andelen gymnasielever som går ut med godkända betyg har minskat varje år sedan alliansen tillträdde, fem år i rad. Även i internationella jämförelser halkar Sverige efter år efter år.

En vanlig brist är att åtgärdsprogrammen för elever som riskerar att gå ut gymnasiet utan godkända betyg lägger all fokus ligger på vad eleven ska göra och inte på vilket ansvar skolan har. Även lärare är kritiska och hälften av dem som svarade på skolinspektionens enkät uppgav att de saknar möjligheter att ge alla elever det stöd som de behöver. Skolan måste därför få mer resurser för att kunna ta ett eget ansvar och se till att fler elever klara sin skolgång.

Annons

SSU driver också frågan om en generell höjning av skolplikten upp till 18 år. Det innebär att varje elev måste nå godkända resultat från grundskolan. Det är en förskjutning av ansvaret då politiken måste stå till svars om elever inte når godkända betyg i grundskolan.

Den segregering som finns i samhället återspeglas också i skolan visar rapporten. Det finns stora skillnader mellan elevgrupper som kommer från olika socioekonomiska bakgrunder. Var tionde elev är också rädd för att gå till skolan. Hade vuxna accepterat att vara rädda för att gå till jobbet? I rapporten menar skolinspektionen att alla elever måste räknas, vilket är långt ifrån verkligheten idag. Skolinspektionen skriver tydligt: ”Här finns mycket att göra”.

Men tyvärr har den borgerliga regeringen inte gjort mycket alls. Istället har man med en trubbig skolpolitik, som pekar ut vissa grupper beroende på födelseort, effektivt bidragit till en ökad segregering. Vi vet sedan tidigare – vilket bekräftas av skolinspektionens rapport – att det inte är födelseort som styr elevens kunskapsnivå. SSU vill därför införa en betydligt mer progressiv skolpeng som innebär att mer resurser i form av lärare och tid ges till de elever som kommer från studieovana hem.

Regeringen borde skämmas över de nedskärningar man har gjort i skolan och ska med rätta skämmas när de läser skolinspektionens rapport. Vi kan inte vara nöjda med en skola där segregeringen ökar, rädslan växer och där eleverna inte får de kunskaper de har rätt till. Det är dags för en socialdemokratisk skolpolitik som ger ökade resurser till skolan och som ser och ger den enskilda individen det stöd som den behöver.

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
941 har röstat hittills.

Fler artiklar om Skola

7 november

"Gamla lagar får inte stoppa kreativa skolledare"

Maria Stockhaus, riksdagsledamot (M)
7 november

"Gör programmering till ett eget ämne"

Karl Alfredsson, Lin Education
6 november

"Fel att beskylla läxrut för att öka klyftorna"

Betty Malmberg, riksdagsledamot (M)

Senast publicerat

21 november

"Vi måste tala om N-ordet i asylpolitiken"

Johan Westerholm, S-märkt bloggare
21 november

"Stoppa flytten av samernas kulturarv söderut"

Erik Bergkvist m fl, regionråd (S)
21 november

"Finns ännu chans att rädda busstrafiken"

Erika Ullberg mfl, (S) oppositionslandstingsråd
21 november

"Friska äldre behöver också någonstans att bo"

Bengt Johansson m fl, Forsen Projekt AB

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här