Hollywoodbaler hör inte hemma i skolan

Barnfattigdom. Under några veckor varje vår vankas glammiga skolbaler, skojiga resor och snälla insamlingar till frökens blommor. Alla ska med, och svetsas samman innan sommarlovet. Men alla har inte råd.
Lena Holm , generalsekreterare Majblommans Riksförbund
Annons

När vi på Majblomman för en tid sedan delade en affisch om en skolbal på sociala medier, fick vi stor respons. Människor känner och känner igen pressen med alla kostnader som bakas in i uppladdningen inför ”examen”. På affischen, som satt på en helt vanlig skola, kunde man läsa att biljettpriset är 350 kronor, och att jeans och gympaskor får stanna hemma. 

Givetvis planeras skolbaler med goda intentioner, men frågan är hur genomtänkt det är att lägga dem på hollywoodnivå. Uppskattningsvis innebär ett barns närvaro på en glamorös skolbal en väsentlig ekonomisk insats av mamma och/eller pappa.

När biljetten är betald behövs klänning eller kostym, gärna nya festskor och några accessoarer till. Kanske vill man ta sig till festen i taxi, nästan som till en fin galapremiär. För en exklusiv inramning tycks ha blivit ett outtalat obligatorium i slutet av nian. 

Annons

Men hur kommer det sig att grundskolor medverkar till arrangemang som kostar barnfamiljer hundra- och tusenlappar? 

I Majblommans kartläggningar liksom i enskilda ansökningar ser vi att fenomenet med otillåtna avgifter och insamlingar i skolan lever kvar, trots att både ledning och pedagogisk personal i övrigt behärskar skollagen väl. 

Egen matsäck är ett till synes litet problem, men också små kostnader blir tunga sammantaget, och står i strid med ett regelverk som är till för barnen. Större avgifter, som biljetter till den lyxiga skolbalen eller skolresan är mer flagranta, men förekommer över hela landet. För låginkomsttagare leder det till en mycket besvärlig situation. Att behöva neka sitt barn att vara med i den gemenskap som resten av klassen får är såklart inte lätt.

Det handlar givetvis inte om att skolpersonal eller ”klassföräldrar” vill göra någon illa. Fester arrangeras tvärtom för att skapa trevnad och belöna. Likaså ”skramlar” man till den där blomman för att visa lärare uppskattning. Men formellt sett är obligatoriska insamlingar av bestämda summor inte tillåtna. Vill man bilda en klasskassa eller ta betalt för biljetter är förutsättningen att det görs på frivillig basis till valfritt belopp. Inte för att hindra unga från att ha kul, utan för att värna alla som tyst kämpar med minimala marginaler. Och för att hålla sig till reglerna. 

I Majblommans handbok har vi listat en rad smarta alternativ till traditionella insamlingar. För det måste inte vara särskilt svårt. Vilken lärare skulle till exempel inte bli glad för en egentillverkad bok bestående av personliga hälsningar från eleverna? 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

  • Lena Holm, generalsekreterare Majblommans Riksförbund

Fler artiklar om Skola

Igår 16:20

Sämre konkurrenskraft med kommunal högskola

Göran Arrius, ordförande Saco
Igår 11:32

Kommunal högskola felaktig slutsats av Saco

Johan Persson mfl, Parlamentariska landsbygdskommittén
Igår 05:45
24 mars

Lokalt samarbete med högskolan höjer kvaliteten

Eva Nordmark
, ordförande TCO
24 mars

”Lyft frågan om statlig styrning av skolan, M”

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

Senast publicerat

Idag 16:31

Replik: Politiker ska inte styra över teaterscenerna!

Saga Axmalm , vice ordförande Liberala ungdomsförbundet Göteborg
Idag 15:40

Stoppa regeringens upphandlingslag - igen!

Carina Lindfelt & Birgitta Laurent, avdelningschef Arbetsmarknad / expert på upphandlings- och konkurrensfrågor, Svenskt Näringsliv
Idag 11:41

Låt funktionsnedsatta arbeta i omsorgen

Monica Lingegård, vd Samhall
Idag 09:12

”Skärp kraven för miljövänliga hus”

Pernilla Winnhed mfl, vd Energiföretagen Sverige

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här