Skev syn på kommunernas arbete och strävan

Kommunal ekonomi. Kommunernas drivkraft är att skapa ett välfungerande och attraktivt lokalt samhälle. Inte, som Kupersmith och Karreskog verkar vilja framhålla i en replik, att verka för att maximera kommunens bidrag från utjämningssystemet. Det vore snarare ett säkert recept för ett kommunalråd att inte bli omvalt.
Annika Wallenskog & Anders Folkesson , chefekonom resp ekonom, SKL
Annons

Replik. Det är med förvåning vi läser kritiken kring det kommunala utjämningssystemet som bland annat Kupersmith, Karreskog och Sanandaji nu fört fram i olika repliker. En kommun arbetar med tillväxt för att det gynnar kommunens utveckling – inte bara utifrån ett rent ekonomiskt perspektiv utan även för att minska människors utanförskap. 

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har de senaste åren påtalat viss problematik som finns i utjämningsystemets tre delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning och strukturbidrag. Synpunkterna har bland annat berört inkomstutjämningens marginaleffekter, att kommuner som arbetar effektivt med att minska ekonomiskt bistånd får försämrat utfall och att strukturbidraget till viss del utgår från 1990-talets arbetslöshetsnivåer.

Det är dock under all kritik att, som författarna Kupersmith och Karreskog, mena att utjämningssystemet medför att kommunerna saknar incitament för att satsa på utbildning och företagsklimat. Vad säger det om författarnas syn på kommunernas arbete och strävan? Nej, kommunernas drivkraft handlar om mer än strikt kommunalekonomiska vinster. 

Annons

Författarna verkar dessutom anse att en kommuns skattekraft enbart beror på de lokala politikernas insatser. Skattekraften är snarare beroende av kommunens attraktionskraft, bostädernas karaktär och prisläge. Det är dessa faktorer som främst påverkar vilka som bosätter sig i en kommun och vilken inkomst de boende har. Det finns alltså inte en direkt koppling mellan att skapa sysselsättning och ökade skatteintäkter, eftersom invånarna då skulle behöva skatta där de arbetar och inte där de bor.

En kommun med hög skattekraft kan redan i dag ta ut något lägre skatt, men hur stora skatteskillnader kan accepteras? Skulle det vara rimligt att invånare i en kommun får betala tio kronor mer per hundralapp jämfört med en annan kommun för att få en likvärdig service? 

SKL välkomnar en diskussion kring hur staten kan skapa incitament för effektiva lokala näringslivsinsatser som gynnar sysselsättningen på såväl nationell, regional och lokal nivå. Det måste dock ske utan att rycka undan mattan för kommunerna. Det måste ske utifrån att skapa levande samhällen i hela landet och att alla kommuner har förutsättningar att ge en bra välfärd.

Sverige är en enhetsstat byggd på ett starkt självstyre med egen beskattningsrätt. Det förutsätter likvärdiga förutsättningar att bedriva välfärd. För detta krävs ett långtgående utjämningssystem.

LÄS OCKSÅ: Övriga inlägg i debatten om utjämningssytemet

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatt/ Ekonomi

Utjämningssystemet

Att kommunal utjämning behövs för att alla kommuner ska klara välfärden verkar debattörerna vara någorlunda överens om. Men åsikterna skiljer sig åt när det kommer till hur systemet det ska var uppbyggt.
Klicka här för att delta i debatten

6 inlägg i denna debatt

Annika Wallenskog & Anders Folkesson, chefekonom resp ekonom, SKL
Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan ECEPR
Isak Trygg Kupersmidt & Gustav Karreskog, författare till rapporten "Kommunalråd utan ansvar"
Annika Wallenskog & Anders Folkesson, chefekonom resp ekonom, SKL
Arwin Sohrabi, fd politisk sekreterare (S) i Malmö stad

Dela den här debatten

Fler artiklar om Ekonomi

Igår 05:45

”Välfärdsdebatten måste handla om medborgarna”

Lena Dahlstedt & Klara Palmberg Broryd, Nacka kommun
29 mars

Ge allmänheten insyn i EU-budgeten

Max Andersson & Staffan Dahllöf, EU-parlamentariker (MP) / rapportförfattare
28 mars

”Skåne har inte råd med Länsstyrelsen”

Carina Wutzler & Henrik Thorsell , kso resp andre vice ordf (M), Vellinge
27 mars

Vill C skapa kaos med SD i hejarklacken?

Hedda Berkesand, språkrör Grön Ungdom i Stockholmsregionen
22 mars

”Vårdpersonal förlorar på sänkt brytpunkt”

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet

Senast publicerat

Igår 13:54

”Vårt ställningstagande mot SD är solklart”

Magnus Ek, ordförande Centerpartiets ungdomsförbund
Igår 11:53

Snabbare digitalisering om vi tar efter grannländerna

Per Blom & Anders Persson , PA Consulting Group
Igår 06:15
Igår 05:45

”Välfärdsdebatten måste handla om medborgarna”

Lena Dahlstedt & Klara Palmberg Broryd, Nacka kommun
Igår 05:45

”Utveckla de regionala järnvägarna”

Helena Leufstadius mfl, vd Svensk kollektivtrafik

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här