Skadlig prisreglering hotar bredbandsutbyggnaden

Infrastruktur. PTS prisreglering av marknaden för svartfiber får flera oönskade konsekvenser för Sverige som ledande IT-nation. Prisregleringen måste omprövas eller hävas.
Anders Knape , ordförande SKL
Annons

Tanken bakom Post- och telestyrelsens (PTS) prisreglering av TeliaSonera förra våren var rimligtvis att få in flera aktörer på marknaden för konsumenternas/medborgarnas bästa. Ironiskt nog får vi nu bevittna det motsatta. Det pris PTS har satt är inte beräknat efter vad det faktiskt kostar att bygga näten. Det här gör att vi inte kommer se några nya aktörer som bygger nät och dessutom kommer stadsnäten sannolikt att bygga mindre.

Det finns därmed en stor risk att bredbandsutbyggnaden i landet avstannar. Redan i höstas visade Deloitte i en rapport att marknaden utvecklas till att bara rymma en helt dominerande aktör. Det vill säga en återgång till den monopolsituation Sverige befann sig i för 20 år sedan.

Mycket riktigt får vi nu signaler om att stadsnäten är försiktigare i sitt agerande och riskerna för de kommunala bolagen har ökat. Nödvändiga investeringar i ny fiberinfrastruktur riskerar därmed att utebli. Detta slår hårdast mot glesbygdskommunerna som har svårt att attrahera privata investerare för utrullningen av bredband. Konsekvenserna av prisregleringen är inte tillräckligt genomlysta. Därför genomför vi nu ytterligare en studie av prisregleringens effekter.

Annons

PTS hävdar att prisregleringen följer EU-direktiv och att de därför är skyldiga att införa den. Vår bedömning är tvärt om, att EU-direktiven inte kräver prisreglering. En prisreglering är ett ingrepp som bara bör införas vid marknadsmisslyckanden. Marknaden fungerar i Sverige med hela 170 stadsnät samt andra parallella nätlösningar som kabel-tv och 4G. Dessutom har, såvitt vi vet, inget annat EU-land infört en sådan här reglering.

Kommunerna tar ett stort ansvar för bredbandspolitiken i landet. Stadsnäten når ut i områden som inte prioriteras av privata aktörer och de fungerar som konkurrenter och prispressare på en marknad som tidigare inte varit så konkurrensutsatt. Dessa nät är dessutom öppna så att flera tjänsteleverantörer kan nyttja infrastrukturen på likvärdiga villkor. Stadsnäten möjliggör entreprenörskap och utbildning för människor som lever i glesbygden.

Många kommuner har investerat stora summor i stadsnäten för att säkerställa tillgång till modernt bredband och IT-tjänster i konkurrens för företag och privatpersoner. Kommunerna har byggt upp stadsnäten eftersom de privata bolagen inte har haft intresse. Nu riskerar dessa investeringar att frysa inne.

Vi vill, precis som regeringen, att Sverige ska vara ett ledande IT-land. Prisregleringen hotar detta. Därför måste regeringen ta initiativ i prisregleringsfrågan. Vi är gärna med och utreder effekterna för hela landet.

  • Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting

Fler artiklar om Infrastruktur

15 februari

Sverige snabbt utan mat vid en kris

Marianne Andersson, ordförande LRF Skåne
14 februari

Vågat av Peter Eriksson att ta åt sig äran för byggandet

Ewa Thalén Finné & Linda Jonsson, bostadspolitisk talesperson (M) resp ordförande Moderata Studenter
13 februari
9 februari

Tillsammans har vi fått igång byggandet i Sverige

Peter Eriksson, bostads- och digitaliseringsminister (MP)
8 februari

Hyrorna redan för höga för många, M

Marie Linder & Jonas Nygren, Hyresgästföreningen

Senast publicerat

17 februari

Biogasen behövs om vi ska nå fossilfrihet

Karin Svensson Smith mfl, riksdagsledamot (MP)
17 februari

”Bibliotekarier ska inte agera väktare”

Sara Roberts, tf förbundsordförande i DIK
17 februari

”Styrkan i kulturen är mångfald och innovation”

Rasmus Jonlund mfl, liberala riksdags- och kommunpolitiker i kulturen
17 februari

Varför inte göra vårdens kvalitet till valfråga istället?

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef Vårdföretagarna

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här