Skadlig prisreglering hotar bredbandsutbyggnaden

Infrastruktur. PTS prisreglering av marknaden för svartfiber får flera oönskade konsekvenser för Sverige som ledande IT-nation. Prisregleringen måste omprövas eller hävas.
Anders Knape , ordförande SKL
Annons

Tanken bakom Post- och telestyrelsens (PTS) prisreglering av TeliaSonera förra våren var rimligtvis att få in flera aktörer på marknaden för konsumenternas/medborgarnas bästa. Ironiskt nog får vi nu bevittna det motsatta. Det pris PTS har satt är inte beräknat efter vad det faktiskt kostar att bygga näten. Det här gör att vi inte kommer se några nya aktörer som bygger nät och dessutom kommer stadsnäten sannolikt att bygga mindre.

Det finns därmed en stor risk att bredbandsutbyggnaden i landet avstannar. Redan i höstas visade Deloitte i en rapport att marknaden utvecklas till att bara rymma en helt dominerande aktör. Det vill säga en återgång till den monopolsituation Sverige befann sig i för 20 år sedan.

Mycket riktigt får vi nu signaler om att stadsnäten är försiktigare i sitt agerande och riskerna för de kommunala bolagen har ökat. Nödvändiga investeringar i ny fiberinfrastruktur riskerar därmed att utebli. Detta slår hårdast mot glesbygdskommunerna som har svårt att attrahera privata investerare för utrullningen av bredband. Konsekvenserna av prisregleringen är inte tillräckligt genomlysta. Därför genomför vi nu ytterligare en studie av prisregleringens effekter.

Annons

PTS hävdar att prisregleringen följer EU-direktiv och att de därför är skyldiga att införa den. Vår bedömning är tvärt om, att EU-direktiven inte kräver prisreglering. En prisreglering är ett ingrepp som bara bör införas vid marknadsmisslyckanden. Marknaden fungerar i Sverige med hela 170 stadsnät samt andra parallella nätlösningar som kabel-tv och 4G. Dessutom har, såvitt vi vet, inget annat EU-land infört en sådan här reglering.

Kommunerna tar ett stort ansvar för bredbandspolitiken i landet. Stadsnäten når ut i områden som inte prioriteras av privata aktörer och de fungerar som konkurrenter och prispressare på en marknad som tidigare inte varit så konkurrensutsatt. Dessa nät är dessutom öppna så att flera tjänsteleverantörer kan nyttja infrastrukturen på likvärdiga villkor. Stadsnäten möjliggör entreprenörskap och utbildning för människor som lever i glesbygden.

Många kommuner har investerat stora summor i stadsnäten för att säkerställa tillgång till modernt bredband och IT-tjänster i konkurrens för företag och privatpersoner. Kommunerna har byggt upp stadsnäten eftersom de privata bolagen inte har haft intresse. Nu riskerar dessa investeringar att frysa inne.

Vi vill, precis som regeringen, att Sverige ska vara ett ledande IT-land. Prisregleringen hotar detta. Därför måste regeringen ta initiativ i prisregleringsfrågan. Vi är gärna med och utreder effekterna för hela landet.

  • Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting

Fler artiklar om Infrastruktur

8 juli

”Folkvalda tror inte längre på elcertifikatsystemet”

Martin Flack, energiexpert Copenhagen Economics
8 juli

Färre elbränder är också kommunernas ansvar

Joakim Grafström, elsäkerhetsexpert, Elektriska Installatörsorganisationen
2 juli

De svåra energifrågorna brådskar

Pernilla Winnhed, Svensk Energi
2 juli

Bygg höghastighetsbana till Arlanda

Klas Bergström mfl, kommunalråd (M) Knivsta
1 juli

Sveriges krisberedskap under all kritik

Johan Landgren mfl, Författare till boken "Olja för blåbär – energi, makt och hållbarhet"

Senast publicerat

Igår 16:57

Feltänkt göra det svårare att bli lärare

Peyman Vahedi mfl, rektor Ådalsskolan, Kramfors kommun
Igår 16:00

Därför stör sig vänstern på Alice Teodorescu

Jan-Olof Bengtsson , skribent, fd ledarskribent i Kvällsposten och EU-korrespondent
10 juli

Därför svamlar SD om att Zlatan inte är svensk

Simon Andersson mfl, Inte rasist men...

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här