Sjukvårdens beslutsfattare vill inte ha nya svenska läkemedel

Sjukvård. Svensk sjukvård har blivit allt sämre på att använda nya läkemedel. Oviljan att använda det nya slår mot både patienterna och läkemedelsbolagens forskning i Sverige.
Anders Blanck, vd branschorganisationen LIF - de forskande läkemedelsföretagen

Antalet kliniska prövningar går ned i Sverige. På sex år har det minskat med nästan hälften, enligt branschorganisationen LIF:s senaste FoU-enkät. Det finns en stor medvetenhet bland sjukvårdens beslutsfattare om problemet, och hur allvarlig situationen är. Däremot upplever jag inte att politiker och beslutsfattare ser kopplingen mellan det allmänna affärsklimatet för läkemedelsföretag och viljan hos företagen att göra kliniska prövningar i Sverige. Det finns till och med de som med emfas hävdar att det inte finns någon sådan koppling alls.

Låt mig berätta om ett ungt svenskt läkemedelsföretag, som just står i färd med att planera sina första kliniska prövningar med två lovande läkemedelskandidater. Jag frågade VD:n vad som styr företagets beslut var de ska placera prövningarna. Det första han nämner är kopplingen till den användning som produkten får efter prövningen och godkännandet. Han har behov av ”referens-site”, det vill säga en klinik som gjort den kliniska prövningen och som sedan är ledande i att inleda behandling i vanlig klinisk vardag med läkemedlet i fråga.

Det är där Sveriges problem kommer in. Svensk sjukvård har blivit allt sämre på att använda nya läkemedel. Sverige och sjukvårdens beslutsfattare vill vänta och se. I vårt land har nya läkemedel en lång väntan innan de blir ens andra- eller tredjehandsalternativ, oavsett hur bra prövningarna har gått och oavsett hur kostnadseffektivt Tandvårds och Läkemedelsförmånsverket (TLV) bedömer det nya läkemedlet vara.

Annons

Chefen på företaget står då inför följande val: Han behöver referens-kliniker. Han kan göra prövningen exempelvis på en berömd klinik i USA. De är väldigt intresserade, och går prövningen bra är förutsättningarna goda att de börjar använda läkemedlet i vanlig klinisk vardag. Å andra sidan finns det en poäng att göra prövningen hemmavid, nära den forskningsinstitution där produkten utvecklats. Men svensk sjukvård har betydligt sämre upptagningsförmåga för nya läkemedel. ”Om de inte använder läkemedlet (efter godkännandet, min precisering), så är det alternativet inte lika bra”, säger min uppgiftslämnare. Och jag tror honom.

Att de två sakerna hänger ihop, visar också följande citat: ”Om inte prövningskliniken kan och får använda läkemedlet efter godkännandet, då vill jag ha en annan referens-site som är den jag kan hänvisa till som de som verkligen använder läkemedlet i vanlig klinisk vardag. Men det är svårt att få sådana, om de inte själva får göra den kliniska prövningen!” De som ska vara banbrytarna för användningen av ett nytt läkemedel vill göra de inledande kliniska prövningar själva. Så ser verkligheten ut.

Där står chefen för det svenska läkemedelsföretaget. Han vill gärna göra prövningar hemmavid, nära sig själv och sitt företag, och nära den svenska forskningsinstitutionen. Men osäkerheten om användningen av det nya läkemedlet efter godkännandet minskar Sveriges möjligheter att genomföra kliniska studier i landet.

Vi har sett effekterna av det under det senaste decenniet. Hur många kliniska prövningar som sker i ett land är ett tecken på hur väl mottagna nya lovande läkemedel blir efter att de blivit godkända och bedömda som kostnadseffektiva. Där ligger Sverige nu tyvärr i skuggan av många andra länder. Svenska patienter är de som drabbas, svensk sjukvård ligger inte längre i framkant. Vi vill inte ha det nya. 

  • Anders Blanck, vd branschorganisationen LIF - de forskande läkemedelsföretagen

Ämnen i artikeln

Relaterade artiklar

5 december 2013
Ann Carlsson & Lars Skutholm
23 oktober 2013
Bo Karlsson
15 oktober 2013
Niklas Hedberg
24 maj 2013
Nima Sanandaji
20 mars 2013
Anders Lönnberg
25 februari 2013
Johan Wallér och Henrik G Ehrenberg
21 februari 2013
Anders Nilsson med flera
11 februari 2013
Christin Andersson
25 januari 2013
Johan Wallér och Henrik G Ehrenberg
22 oktober 2012
Johan Wallér
1 augusti 2012
Johan Wallér
9 februari 2012
Anders Blanck

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
744 har röstat hittills.

Följ den här debatten

Du får ett mejl varje gång ett nytt inlägg i denna debattråd publiceras.

Dela den här artikeln

Fler artiklar om Sjukvård

16 april

Varningar om läkarna på akuten missar kärnfrågan

Emma Spak m fl, ordförande SYLF
15 april
11 april

Parkinsonsjuka behöver träffa läkaren oftare

Bo Jäghult m fl, Parkinsonförbundet
9 april

Jo, BB Sophia uppvisar brister i patientsäkerheten 

 

Susanne Ledin Eriksson m fl, överläkare Gävle
8 april

BB Sophia visar att lagen måste ändras

Viktor Robertson, jurist vid tankesmedjan Den Nya Välfärden

Senast publicerat

17 april

Jag känner sorg över välfärdens omsorg

Mattias X Lundberg, välfärdsföretagare, Umeå
16 april

Varningar om läkarna på akuten missar kärnfrågan

Emma Spak m fl, ordförande SYLF
16 april

Sätt de äldre i centrum för hemtjänsten

Heike Erkers m fl, ordförande Akademikerförbundet SSR
15 april
15 april

Välkommen in i matchen för fler jobb, Roger Mogert (S)

Ulla Hamilton, borgarråd (M) Stockholm

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova