Sjukvården behöver mer nationell samordning

Sjukvård. Fem faktorer, däribland internationaliseringen, förändrar i grunden förutsättningarna för den svenska sjukvården och omsorgen. Det ställer radikalt ökade krav på en vård och omsorg på lika villkor i hela Sverige och att staten tar en tydligare roll inom dessa områden.
Stefan Carlsson , Särskild utredare

I mars fick jag regeringens uppdrag att se över statens roll och styrning inom hela vård- och omsorgssektorn. Uppdraget är mycket brett och ska leda fram till konkreta förslag och även en genomförandestrategi. Mitt slutbetänkande ska vara klart i april 2012. Nu lägger jag fram delrapporten Statens roll i framtidens vård- och omsorgssystem – en kartläggning, SOU 2011:65 som redovisar nuläget och dessutom ger ett antal bedömningar inför det fortsatta utredningsarbetet.

En av mina grundläggande bedömningar är att både vården och omsorgen behöver mer nationell samordning. Många av dem vi talat med under det inledande utredningsarbetet beskriver ett förändrat sysätt, där man tidigare sett vård och omsorg som lokala och regionala frågor med vissa nationella samordningsbehov och nu snarare talar om vård och omsorg på lika villkor i hela landet, med behov av lokala och regionala anpassningar på vissa områden. Jag har också sett hur kommuner, landsting och regioner möter stora delar av dessa samordningsbehov genom att på allt fler områden arbeta tillsammans på nationell nivå, ofta med stöd av SKL:s strukturer, nätverk och gemensamma resurser.

Det är inte min roll som statlig utredare att tala om hur kommuner, landsting och regioner ska organisera sitt arbete. Men eftersom målet är att hela vård- och omsorgssystemet ska bli bättre, anser jag att självstyrets roll är minst lika viktig som statens.
I utredningens delbetänkande pekar vi ut fem grundläggande faktorer som successivt förändrar vårdens och omsorgens förutsättningar, och som jag kommer att utgå från när jag lägger mina förslag:

Annons

- Resursbehoven och kraven på vård och omsorg på lika villkor, bland annat mot bakgrund av demografiska förändringar och nya behandlingsmöjligheter.
- Internationaliseringen, som påverkar bland annat personalsammansättning, regelverk, kunskapsspridning och inte minst flödet av patienter och brukare. 
- Kunskaps- och IT-utvecklingen, som ger möjlighet till snabbare spridning av nya kunskaper, samtidigt som den ställer ökade krav på registrering, gemensamma regelverk och IT-system.
- Patienters och brukares ökade inflytande, där det finns stora variationer mellan olika grupper och sammanhang, men där huvudlinjen är att behovet att möta individuella behov och önskemål ökar och förstärks av de ökade möjligheterna att se skillnader och välja.
- Fler privata och andra fristående producenter, där det också finns stora variationer, men huvudlinjen är att det offentliga systemet behöver vidareutveckla sin förmåga att arbeta med verksamheter som drivs i flera olika former.

Dessa förändrade förutsättningar gör att allt fler frågor behöver hanteras på nationell nivå. Metoder, riktlinjer, terminologi, databaser, IT-system och annat kommer allt mer att växa fram i nationellt och internationellt utbyte. Regelverken kring patienters och brukares rättigheter, personalgruppers legitimation och upphandling av vård- och omsorgstjänster får allt fler nationella och internationella kopplingar. Många frågor kan lösas i samverkan mellan kommuner, landsting, regioner och andra berörda, men på vissa områden kommer staten att behöva ta en tydligare roll.

Samtidigt kommer patienter och brukare att ta fler beslut om sin egen vård och omsorg. Fristående producenter kommer också att ta hand om en större andel av de beslut som gäller verksamheters praktiska struktur och organisation. För verksamheternas kvalitet och attraktionskraft, blir det också viktigt att öka utrymmet för professionell utveckling på alla nivåer.

Detta skulle kunna uppfattas som att lokal och regional vård- och omsorgspolitik inte längre kommer att behövas. Jag tror inte att det är en riktig slutsats. De förtroendevalda, tjänstemännen och de som arbetar praktiskt inom de verksamheter som drivs av kommuner och landsting, har viktiga kunskaper om behov och förutsättningar. I och med att fler frågor kommer att hanteras gemensamt och i andra former, ökar utrymmet för de frågor där det regionala och lokala perspektivet verkligen är betydelsefullt. Förhoppningsvis kan den lokala och regionala demokratin till och med få en starkare roll när den kan fokusera på frågor där det finns reellt behov av och utrymme för egna lösningar.

Även när regelverken, riktlinjerna, IT-lösningarna och databaserna är gemensamma, ser ett äldreboende i en glesbygdskommun inte ut på samma sätt som i en storstad. Lika stora skillnader i förutsättningar finns när det gäller hemtjänst, hemsjukvård, primärvård, specialiserad sjukvård och de flesta andra vård- och omsorgsverksamheter. Dessutom måste det nationella utvecklingsarbetet till stor del bygga på lokala och regionala kunskaper och erfarenheter. Lokal och regional kunskap och initiativrikedom får förändrade förutsättningar, men betydelsen kvarstår.

Jag ser det som en stor utmaning för kommuner och landsting att förnya den lokala och regionala styrningen med utgångspunkt från en tydligare bild av var, när och hur lokala och regionala initiativ och beslut bidrar till att vården och omsorgen blir bättre. Vilka frågor är genuint lokala och regionala? När och hur ska dessa aspekter kopplas ihop med den utveckling som drivs av brukare, patienter, professioner och nationella kunskaper, riktlinjer och regelverk?

Till våren kommer jag att lägga genomgripande förslag om hur statens roll och styrning i vård- och omsorgssystemet ska förbättras. Min förhoppning är att denna förnyade statliga roll kommer att möta förnyade roller och arbetssätt även hos kommuner, landsting, regioner och övriga aktörer. Det avgörande för medborgarna är att helheten vidareutvecklas.

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
714 har röstat hittills.

Fler artiklar om Sjukvård

12 september

Bromma fyller viktig funktion för sjukvården

Maria Rankka, Stockholms Handelskammare
11 september

Borgs maktfullkomlighet slår mot patienterna

Anders Lönnberg, Diabetesorganisationen i Sverige
10 september

MP: Vården i kris men alliansen debatterar flyget

Helene Öberg, oppositionslandstingsråd (MP) Stockholm
9 september

Äldre patienter ligger kvar på sjukhus i onödan

Heidi Stensmyren, Sveriges läkarförbund
2 september

Farliga sjukvårdsförslag från höger och vänster

Sibylla Jämting & Mihai Banica, miljöpartiet Jönköping

Senast publicerat

Idag 05:41

Dags att spräcka glastaken i Sveriges kommuner

Susanne Nordling & Marianne Damström Greben, MP och FP i Solna
13 september

Fördomar snedvrider folks syn på äldreomsorgen

Ammy Wehlin m fl, Attendos äldreomsorg
13 september

"Alliansens välfärdsslöseri slår mot kvinnors arbeten"

Anneli Hulthén m fl, Socialdemokraterna
13 september

Västlänken löper amok med skattemedel och miljön

Åke Nilsson m fl, fd vd Asea Traction

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova