Satsningen på sjuka äldre
har gett resultat

Sjukvård. Regeringen och SKL har kommit överens om konkreta mål för hur vården och omsorgen ska bli bättre för de mest sjuka äldre. Nu ser vi resultaten på en rad olika områden som till exempel kraftigt förbättrad demensvård.
Göran Hägglund med flera , socialminister (KD)
Annons

Mängden ogynnsamma läkemedel till äldre blir färre. Människor är sällan ensamma i dödsögonblicket. Risk för fall, trycksår, undernäring och dålig munhälsa upptäcks och förebyggs. Demensvården förbättras radikalt. Det är resultatet av överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Överenskommelsen uppmuntrar, stärker och stimulerar en samverkan mellan kommuner och landsting. Första årets resultat ger många exempel på lokala förbättringar som får direkta effekter. Vi ser också resultat på systemnivå. Denna satsning skiljer sig från tidigare, dels genom storskaligheten – en halv miljon människor ska byta arbetssätt – dels genom att ersättningen baseras på vad som verkligen sker, istället för att det delas ut riktade bidrag. Sammanlagt avsätts 4,3 miljarder kronor under åren 2010 - 2014. I år har det avsatts 1,3 miljarder kronor, som direkt bidrar till förbättringar. Här spelar kvalitetsregistren en mycket viktig roll.

Med stöd av kvalitetsregistret Senior alert görs det varje månad omkring 19 000 riskbedömningar. I dag har alla landsting och 96 procent av alla kommuner infört ett strukturerat arbete med Senior alert. Inte minst ser man intressanta resultat i arbetet med att förebygga undernäring.

Annons

Måltiderna på kvällar och morgnar på Solgårdens äldreboende i Växjö är ett bra exempel. Där äter 90 procent av de boende på sådana tider att deras nattfasta blir som mest elva timmar. Läkemedelsanvändningen har minskat radikalt och de äldre mår mycket bättre. Ett exempel: En äldre kvinna som hade använt sömnmedel i över 30 år, har nu en god nattsömn tack vare mat i magen och helt utan sömnläkemedel.

God vård och en värdig sista tid är också viktigt. Svenska Palliativregistret visar att de allra flesta inte är ensamma i dödsögonblicket. Inte heller är trycksår ett problem. Men vi ser också att vårdgivarna behöver bli bättre på att informera och involvera både patienter och närstående.

I dag finns omkring 150 000 demenssjuka i Sverige. År 2030 beräknas antalet ha dubblats. En utredning och bästa möjliga behandling kräver en tidig diagnos. I år har antalet vårdcentraler som registrerat fullständiga demensutredningar tiodubblats. Därmed deltar hälften av Sveriges vårdcentraler i demensregistret SveDem.

När det inte längre är möjligt för den sjuke att vara kvar hemma, ska även anhöriga vara trygga i att deras partner eller släkting får bästa möjliga vård. Genom Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) införs ett arbetssätt och en behandlingsmetodik för aggressivitet, oro, hallucinationer och sömnstörningar. Olika individanpassade vårdåtgärder används för att minska eller undvika behov av tvång och/eller läkemedel. Hittills arbetar 126 kommuner på detta sätt.

I början av året beräknades 160 000 äldre personer ta läkemedel som på olika sätt är olämpliga. Målet för 2012 var att minska den olämpliga användningen med 10 procent. Det är ett högt ställt mål och många tvivlade på om det var möjligt att nå. Men två län, Blekinge och Västmanland, klarade det och samtliga län uppvisar en förbättring.

Vi behöver skapa bättre förutsättningar för en sammanhållen vård och omsorg så att äldre inte ska behöva åka fram och tillbaka mellan olika vårdinrättningar. Alla kommuner och landsting gör gemensamma insatser och analyser för att kunna erbjuda en bättre sammanhållen vård till äldre. Konkret handlar det om att arbeta förebyggande, minska undvikbar slutenvård och antalet som läggs in på sjukhus för en andra gång inom 30 dagar. Under nästa år tar vi ytterligare krafttag för att kommuner och landsting ska klara dessa högt satta mål fullt ut.

Detta arbete är det svåraste och mest komplexa i denna satsning. Ju äldre och sjukare en person är desto större är risken att bli akut inskriven i slutenvård. Var femte person över 65 år blir oplanerat återinlagd inom 30 dagar. Det finns många orsaker till detta. Problem med läkemedel är ett sådant. Vi ser också tydliga tecken på att äldre människor inte får tillräcklig information i vården, att många är osäkra på vilka läkemedel de ska ta och att de inte känt sig delaktiga i någon vårdplanering.

Även om vi ser att vården och omsorgen om de mest sjuka äldre förbättras finns det fortfarande mycket att göra. Genom kvalitetsregistren får vi mer kunskap om vad som fungerar. Genom att fråga dem det berör blir det också tydligt vad som krävs. I Sverige ska man kunna åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Det är målet med hela satsningen.

Fler artiklar om Sjukvård

Idag 12:49

Nej, barnmorskebristen beror inte på abortvården

Mia Ahlberg mfl, ordförande Svenska barnmorskeförbundet
Idag 09:34

Fem reformer för en bättre äldretandvård

Merit Lindberg & Lars Olsson, Privattandläkarna
3 december

Barnmorskor måste sätta kvinnans behov främst

Malin Lernfelt, liberal debattör, fd ledarskribent
2 december

Abortsköterskor hjälper bara abortmotståndarna

Adam Garneij, ordförande CUF Göteborg
1 december

Senast publicerat

Idag 12:49

Nej, barnmorskebristen beror inte på abortvården

Mia Ahlberg mfl, ordförande Svenska barnmorskeförbundet
Idag 12:29

Dags att ta tag i skolskillnaderna

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas riksförbund
Idag 11:01
Idag 09:34

Fem reformer för en bättre äldretandvård

Merit Lindberg & Lars Olsson, Privattandläkarna
Idag 05:30

Taxiutredningens förslag når inte hela vägen fram

Peter Norman & Claudio Skubla, Svenska Taxiförbundet

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här