”Samla alla bidrag i en trygghetsförsäkring”

Ekonomi. En sammanhållen trygghetsförsäkring är enkel att förstå och lätt att administrera. Möjligheterna till fusk minimeras, ingen faller mellan stolarna och vi får en ökad acceptans för samhällets ansvar för stöd.
Alireza Akhondi , ledamot (C) Stockholms läns distriktsstyrelse
Annons

Sverige står inför enorma utmaningar de närmaste åren, delvis på grund av den stora flyktingvågen 2015 men också på grund av regeringens och oppositionens ovilja att lösa komplicerade politiska frågor. En av de absolut viktigaste frågorna är hur våra transfereringssystem ska vara uppbyggda framöver. Det handlar om hundratals miljarder kronor varje år och det är ytterst förvånande att ingen vill ta tag i dessa, för den svenska välfärdens framtid, viktiga frågor. 

Ett viktigt inslag i vårt välfärdssystem är att vi ska känna oss trygga med att vi får samhällets stöd när vi får barn, blir sjuka, arbetslösa eller på annat sätt behöver stöd. I dagens Sverige finns det en flora av bidrag för privatpersoner att ansöka om. Alla kräver de separata ansökningsförfaranden även hos en och samma myndighet. Ibland uppstår ett glapp av olika skäl och individen hänvisas till kommunernas socialtjänster för ekonomiskt bistånd med nya ansökningsförfaranden som följd. Detta är ineffektivt, kostsamt och ohållbart över tid.  

Jag har i några år drivit linjen att vi ska slå ihop alla våra bidrag till en samlad trygghetsförsäkring utan kvalificeringstid. Fördelarna med en sådan är många. Det uppenbara är ju naturligtvis kundperspektivet. DEn person som söker olika sorters bidrag vid samma tillfälle, slipper vänta på flera beslut. Det sparar tid både för individen och den handläggande myndigheten. Det är betydligt lättare att administrera en blankett än många olika. De flesta uppgifter som krävs för handläggning finns idag hos berörd myndighet fast kanske inte på den avdelning som just handlägger ett specifikt bidrag. Vi har med andra ord byggt in stuprör inom våra stuprör. 

Annons

Det andra skälet är att man säkerställer att inga människor kan falla mellan stolarna. Idag kan till exempel en individ anses vara för frisk för att uppbära sjukpenning och samtidigt vara för sjuk för att arbeta. 

Det tredje problemet är att många kommuners kostnader för försörjningsstöd ökat väsentligt de senaste 10 åren, både till följd av ett ökat flyktingmottagande och på grund av de konjunktursvängningar som varit i vår alltmer globaliserade ekonomi. I synnerhet unga under 25 år förvisas i hög grad till kommunernas försörjningsstöd då de oftast inte kommit över tröskeln till de trygghetssystem som finns idag (arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkring mm). I efterdyningarna av den flyktingvågen 2015, och med tanke på att över 95 procent av alla inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsprogram går ut programmet utan ett arbete, kommer dessa frågor att vara högst kännbara för Sveriges kommuner inom en snar framtid. 

Det har lett till och kommer ytterligare att innebära att en del kommuner tvingats att avstå från sin kärnverksamhet för att kunna klara av sitt åtagande med försörjningsstöd. Från statens sida har man valt att kompensera kommunerna genom diverse specialtillägg inom ramen för det kommunala kostnadsutjämningssystemet. Detta har i sin tur lett till att utjämningssystemet blivit obegripligt.

I Sveriges grundlag regleras kommunernas självstyre och syftet med detta förslag är inte att inskränka i det kommunala självbestämmandet. Inte heller vill undertecknad överföra kommunernas ansvar till staten, utan det finns möjligheter att inom ramen för kostnadsutjämningssystemet reglera detta rättvist och effektivt. 

En sammanhållen trygghetsförsäkring är enkel att förstå och lätt att administrera. Möjligheterna till fusk minimeras, ingen faller mellan stolarna, mindre byråkrati sparar pengar och vi får en ökad acceptans för samhällets ansvar att träda in och hjälpa dem som behöver samhällets stöd under en övergångsfas. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

  • Alireza Akhondi, ledamot (C) Stockholms läns distriktsstyrelse, integrationschef Vansbro kommun

Fler artiklar om Ekonomi

Idag 05:45

”Skåne har inte råd med Länsstyrelsen”

Carina Wutzler & Henrik Thorsell , kso resp andre vice ordf (M), Vellinge
Igår 15:29

Vill C skapa kaos med SD i hejarklacken?

Hedda Berkesand, språkrör Grön Ungdom i Stockholmsregionen
22 mars

”Vårdpersonal förlorar på sänkt brytpunkt”

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet
21 mars

”Höga marginalskatter ger lägre skatteintäkter”

Johan Lidefelt, skatteexpert, Svenskt Näringsliv
16 mars

”Ge skatten från kraftverken tillbaka till kommunerna”

Ingvar Persson, ordförande i Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner och regioner, FSV

Senast publicerat

Idag 11:32

Kommunal högskola felaktig slutsats av Saco

Johan Persson mfl, Parlamentariska landsbygdskommittén
Idag 11:27

”Vi står gärna bakom en utfallsbaserad vård”

Gunnar Akner mfl, nätverket mot olämplig styrning av hälso- och sjukvården
Idag 10:38

Nej, SKL styrs inte från Rosenbad

Lena Micko mfl, ordförande (S) SKL
Idag 05:45
Idag 05:45

”Socialstyrelsens riktlinjer försämrar för patienterna”

Rolf Holmqvist & Christer Sandahl, professorer Linköping resp Karolinska

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här