Sätt kvaliteten istället för ägarformen i fokus för välfärdstjänsterna

Omsorg. Det leder fel att med automatik koppla ihop dålig kvalitet inom välfärdstjänster med ägandeformen. Vi representerar ett bolag som ägs av medarbetarna och ser det som en del av förklaringen till våra framgångar inom området.
Mia Hübinette mfl , Vice vd Magelungen Utveckling AB

Det leder helt fel att med automatik koppla ihop dålig kvalitet inom vård, skola och omsorg med ägandeform. Självklart är det olämpligt att genom olika skattetekniska manövrar undvika att betala skatt – men framför allt handlar det om vilken kvalitet man erbjuder. Kvalitet borde vara fokus för diskussionen. Men eftersom frågan om vinstdrivande företag dominerar debatten och eftersom upphandlingarna inte heller fokuserar på kvalitet skulle vi vilja lyfta fram vår ägarmodell på Magelungen Utveckling AB. En modell som vi anser skapar förutsättningar för ett framgångsrikt arbete och är en ägarstruktur som är tilltalande i välfärdsföretagande.

Vi är alltså ett aktiebolag och därigenom vinstsyftande, men vi ägs av medarbetarna och inte av utomstående ägarintressen. Vi ser vårt ägande som en del av de framgångsfaktorer som har bidragit till att vi idag är betydelsefull aktör med gott renommé inom vård, behandling och skola.

För 18 år sedan, 1993, var vi ett behandlingshem med nio platser för ungdomar med psykiatrisk problematik som knoppade av från Stockholms läns landsting och bildade ett personalägt aktiebolag. Vi har under åren utvecklat både verksamheter och metoder men också vår ägandeform. Vi ville hitta en form som garanterade företagets fortlevnad och uppmuntrade komptensbyggande. Vår konstruktion bygger på ett fast pris på aktieposter och avsättningar (återinvesteringar) i bolaget i form av ett otryggat pensionslöfte (OP). Företagets konsolideringsgrad regleras genom OP och när medarbetaren slutar och säljer sin aktiepost får man ut sin individuella del antingen som lön, eller som pensionsavsättning.

Annons

I dag består Magelungen Utveckling av behandlingshem och andra boendeformer med individuella upplägg, akutboende, dagverksamheter, manualstyrda behandlingsprogram, KBT-program, kolloverksamheter, fristående grund- och gymnasieskola med förstärkt elevhälsa samt utbildnings-/konsultverksamhet.

Vi finns i Stockholm, Södertälje, Västerås, Gävle, Jönköping, Örebro och Helsingborg. Våra medarbetare är alla högskoleutbildade och våra lärare är alla behöriga med specialkompetens för elever med särskilda behov. Det är en fantastisk utveckling som inte varit möjlig om vi hade fortsatt vara en landstingsägd verksamhet. Vi är 170 månadsanställda av vilka 123 valt att vara aktieägare. Det delade ägandet skapar engagemang och delaktighet. Alla tillsvidareanställda erbjuds årligen i samband med årsstämman att köpa en post om 300 aktier.

I allt privat företagande är vinst en förutsättning för företagets överlevnad och möjlighet till långsiktiga perspektiv. Vår målsättning är sex procents vinstmarginal under en konjunkturcykel. Vinsten är det som ger möjlighet till utveckling av idéer, metoder och kompetensutveckling och därmed kvalitet. För oss har det inneburit att vi kontinuerligt har byggt kompetens och verksamheter utifrån forskning, evidens, goda idéer och med lust till utveckling. Vi har varit lyhörda gentemot våra uppdragsgivare genom att svara upp mot deras behov och önskemål och vi har följt och drivit kunskapsutvecklingen inom vårt område.

Vid den stora översynen av närmare 400 HVB-verksamheter, var vi den enda(!) verksamhet som kunde presentera en utvärdering/forskning som hade vetenskaplig evidens.

En allt större del av offentligt finansierade verksamheter som vård, skola och omsorg sker i dag av oss privata utförare. Kommuner och landsting upphandlar tjänster som de antingen genom politiska beslut väljer att lägga ut, eller insatser som de inte har resurser eller kompetens att utföra själva. Det är i upphandlingarna och i uppföljningarna som kommunerna har möjlighet att styra och bevaka/kontrollera att man får det man beställt. Vi vill hävda att det är här som stora förändringar måste ske.

Hur ser Socialstyrelsens kriterier för kvalitet ut? Dessa bör vara vägledande för exempelvis upphandlingar. Det krävs en större samordning i kriterier för tillsyn/inspektioner och för upphandlingar så att vi kan undvika kvalitetskriterier som varken har evidens eller bäring på kvalitet i behandling eller utfall. SKL gjorde ett gott arbete i att utforma en handbok kring hur upphandling och uppföljning skulle kunna se ut. Men av detta har vi inte märkt något genomslag i de kommunala upphandlingarna. Det verkar fortfarande vara relativt godtyckligt vad man anser vara god kvalitet och att det är priset som styr vad man väljer att upphandla.

Ansvaret för att bedriva forskning och utvärdering måste tydliggöras. Vi måste ta ansvar för att det som kommit fram i Vanvårdsutredningen rörande barn och unga i samhällsvård inte händer igen. Vi måste ha gemensamma sätt att göra uppföljningar för att skapa möjlighet för jämförelser mellan olika verksamheter. Vi måste ta reda på om det vi gör ger resultat och verkligen gör en skillnad.

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
917 har röstat hittills.

Fler artiklar om Omsorg

13 september

Fördomar snedvrider folks syn på äldreomsorgen

Ammy Wehlin m fl, Attendos äldreomsorg
12 september
11 september

Bostad först - rätt strategi mot hemlöshet

Marika Markovits m fl, Stockholms stadsmission
10 september

SPF: S och V omyndigförklarar äldre

Christina Rogestam, SPF
9 september

Rätt till försörjning viktigaste valfrågan

Ingrid Burman m fl, Handikappförbunden

Senast publicerat

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova