Sämre svenska får inte betyda sämre vård

Vårdkvalitet. Det finns många omotiverade skillnader i vården mellan olika grupper, och de beror inte på om vården drivs i privat eller offentlig regi. En mer jämlik vård är möjligt, men då måste sjukvården i större utsträckning anpassas till varje enskild individ, och mötet mellan patienten och vårdpersonalen sättas i fokus. Bristen på tolkar är ett bekymmer.
Emma Spak mfl , SYLF
Annons

Svensk sjukvård är bra, men inte lika bra för alla. Vilka läkemedel du erbjuds, och hur länge du får vänta på cancervård är geografiska skillnader i vården som fått stor uppmärksamhet på senare tid. Lika väldokumenterade men mindre uppmärksammade är skillnader i vården mellan befolkningsgrupper, utifrån faktorer som kön, etnicitet, sexuell läggning och funktionsnivå. Åtgärdsdiskussionen har dock främst kommit att handla om vårdens huvudmannaskap – en politiskt laddad fråga som är svår att ta i mål. Vi menar att detta ensidiga fokus inte gynnar vårdens jämlikhet, och saknar en viktig aspekt i debatten om jämlik vård.

Många omotiverade skillnader i vård mellan befolkningsgrupper uppstår i mötet mellan patient och vårdpersonal, oavhängigt hälso- och sjukvårdens huvudmannaskap. Detta pekar två nya undersökningar – Myndigheten för vårdanalys rapport ”En mer jämlik vård är möjlig” som publicerades tidigare under hösten, samt Sveriges Yngre Läkares Förenings (SYLF) rapport ”Jämlik vård ur underläkarperspektiv” som publicerades i går tisdag.

Många problem som uppstår i vårdmötet härrör från att vården inte anpassas till individen i tillräcklig utsträckning - jämlik vård innebär inte identisk vård åt alla patienter, utan tvärtom olika vård utifrån varje patients unika förutsättningar och behov. Vårdanalys rapport visar exempelvis att patienters verbala förmåga och förkunskap om sin sjukdom kan påverka vilken vård de får trots att sådana faktorer inte ska inverka.

Annons

SYLF:s rapport visar vidare att vissa patienter, så som äldre eller patienter med kommunikationssvårigheter eller annan funktionsnedsättning, behöver mer tid än andra. Generellt saknas dock möjlighet att anpassa besökstiden efter patientens behov. Resultatet blir att alla patienter inte hinner utbyta lika mycket information med vårdpersonalen eller bli lika noggrant undersökta.

Ett annat problem är begränsad tillgång till tolk, vilket leder till att vårdpersonal ofta tvingas använda anhöriga, ibland minderåriga barn, för att kunna kommunicera med sina patienter. Problemen gäller inte bara akuta situationer eller ovanliga språk utan även planerade besök och vårt största minoritetsspråk finska. 

SYLF:s undersökning visar att de svenska underläkarna vill kunna erbjuda jämlik vård. En tredjedel av underläkarna upplever sig dock sakna både de praktiska förutsättningar och den kunskap om olika befolkningsgruppers förutsättningar och behov och bemötande av utsatta grupper i vården som krävs.

För att åstadkomma en mer jämlik vård menar vi att hälso- och sjukvården som organisation måste bli bättre på att diskutera normer och värderingar och synliggöra omedvetna beteenden. Här är det verksamhetsnära ledarskapet i vården viktigt. Vårdens styrning bör också gynna nya arbetssätt för att främja en mer individanpassad vård. Samtidigt måste utsatta patientgrupper stärkas i vårdmötet.

Vad som sker i mötet mellan patienten och vårdpersonalen är inte den enda orsaken till ojämlik vård, men vår gemensamma ståndpunkt är att vårdmötet är en aspekt som kommit i skymundan i diskussionen om ojämlik vård och behöver lyftas fram. Kunskap om vårdmötet, hur olika patientgrupper behandlas och bemöts, samt hur förutsättningar för vårdpersonal att ge jämlik vård skapas, behöver lyftas fram och bli en del av vårdens kunskapsstyrning.

Fler artiklar om Sjukvård

27 maj

Nu krävs politik för ett land i balans

Malin Ackermann , Lyckselebo
26 maj
25 maj

Vi vill ha valfrihet utan marknadens nyckfullhet

Håkan Jörnehed, landstingsråd (V), SLL
25 maj

Skolan måste ta ett större ansvar för ungas hälsa

Jessica Ericsson (L), ordförande i hälso- och psykiatriberedningen SLL
24 maj

Det privata och offentliga måste samarbeta i krisen

Karin Christensson, nybliven mamma, psykolog

Senast publicerat

Idag 05:45

Nu krävs samarbete för att möta lärarbristen

Helene Hellmark Knutsson, minister (S) för högre utbildning och forskning
Idag 05:45

Öka innovationstrycket inom välfärdssektorn

Maria Rankka & Johannes Schild, Stockholms Handelskammare / Kry
27 maj

RBU: Ett dråpslag mot personlig assistans

Maria Persdotter, förbundsordförande RBU
27 maj

Finansinspektionen riskerar sänka bostadsmarknaden

Björn Wellhagen, näringspolitisk chef Sveriges Byggindustrier

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här