Säkra finansieringen av den ideella sektorns infrastruktur

Demokrati. Det behövs inga utredningar för att förstå vad som stimulerar engagemanget i den ideella sektorn. Kampanjen Volontärlöftet, som startade i sociala media har på kort tid fått svenska folket att lova över 200 000 timmar till den ideella sektorn, visar att det inte är något fel på viljan att engagera sig, skriver sex företrädare för den ideella sektorn.
Dilsa Demirbag-Sten m fl , verksamhetsledare Berättarministeriet
Annons

Den ideella sektorn har alltid haft en stor och viktig roll i att utveckla välfärden. Många av de saker vi i dag förknippar med den svenska modellen – folktandvård, färdtjänst, bibliotek – har startats av ideella organisationer och senare tagits över av det offentliga. Men sektorn har också haft en viktig roll att spela som demokratiskola. Från att barnen lär sig samarbeta på fotbollsplanen i den lokala fotbollsklubben till att förstå kraften i att alla har en röst för att påverka hur organisationen ska agera för att nå det gemensamma målet.

När staten finansierade byggandet av järnvägar och kanaler under 1800-talet markerade det en ny syn på statens ansvar. Där fokus tidigare i huvudsak legat på att finansiera ett gemensamt försvar, bedriva finanspolitik och upprätthålla gemensamma regler, sågs den gemensamma infrastrukturen som ett projekt som inte gynnade enskilda medborgare men som kom alla till gagn och det sågs därför naturligt att det gemensamma, staten, skulle finansiera det. Principen har bestått under snart två hundra år och när beslutet om att bygga bredbandsnät för att nå alla svenskar togs för några år sedan togs beslutet utifrån samma ideologiska grund.

För ett drygt decennium sedan konstaterade Harvardprofessorn Robert Putnam att demokratiskolan kunde vara hotad då allt färre engagerade sig i bowlingföreningar, församlingar eller ideella organisationer. Hans oro gällde primärt USA men den negativa utvecklingen speglas i andra länder, däribland Sverige. Både forskare såväl som politiker har oroat sig över utvecklingen sedan dess, särskilt över ungas uppenbara ovilja att engagera sig som medlemmar i allahanda organisationer. Som en effekt har många länder finansierat olika satsningar för att underlätta att hitta frivilliguppdrag att engagera sig i, särskilt för unga.

Annons

Satsningarna har inte sällan presenterats för att understryka att de broar till engagemang som olika typer av volontärförmedlingstjänster är, spelar en lika viktig roll som de broar som byggdes för att hjälpa järnvägen överbrygga klyftor i naturen. I Sverige heter bron till engagemanget Volontärbyrån. Under tio år har Volontärbyrån förmedlat över 32 000 volontärer till över 1 500 organisationer och revolutionerat det sätt som medborgarna kan kanalisera sitt engagemang till den ideella sektorn.

Vi må förfasas över den amerikanska samhällsmodellen inom många områden, men till skillnad från Sverige har regeringen i USA anslagit federala medel till infrastrukturen i den ideella sektorn. En förklaring är naturligtvis också att landets president själv förstår vikten av underlätta engagemang på gräsrotsnivå för att demokratin ska förbli vital.

Trots Sveriges folkrörelsetradition och att vi gärna talar om den svenska modellen utomlands har regeringen inte velat säkra en långsiktig finansiering av till exempel Volontärbyrån. Det är oroande. Trots att regeringsförklaringen trycker på vikten av ett starkt och levande civilsamhälle, med den ideella sektorn som en ryggrad i vårt land, saknas fortfarande pengar för att se till att ryggraden fortsätter vara frisk och det oroar oss.

Utan en statligt finansierad infrastruktur som underlättar engagemang riskerar vi och alla de organisationer som i dag får volontärer via Volontärbyrån att tvingas använda sina medel för att bekosta rekryteringskampanjer. Samtidigt skulle en sådan utveckling också försvåra för nästa generation att enkelt hitta uppdrag som utgår från deras lust att engagera sig för ett bättre Sverige. Under 2011 ökade antalet förmedlade volontärkontakter via Volontärbyrån med 21 procent, majoriteten av volontärerna är 18-35 år. Det spirande engagemanget riskerar vi att mista om exempelvis Volontärbyråns existens inte säkras långsiktigt och tjänsten försvinner.

Visserligen skulle det faktum att engagemanget gynnar volontärens välbefinnande kunna medföra att principen frångås om att endast det som är allmännyttigt ska finansieras, men då glömmer man bort att den stora samhällsvinsten ligger i att ha engagerade medborgare och underlätta för nya generationer att bidra till att utveckla den svenska modellen framöver. Att denna grupp som ansetts vara svåra att få att engagera sig är i majoritet bland dem som Volontärbyrån förmedlar är ännu ett tecken på att tjänsten möter dagens behov hos unga.

Det behövs inga ytterligare utredningar för att ta reda på vad som krävs för att stimulera och stötta engagemanget i den ideella sektorn. Volontärbyrån har visat att nyckeln är att göra det enkelt, att utgå ifrån medborgarnas lust och koppla det till uppdrag hos organisationer som är redo att omvandla engagemanget till handling.

Kampanjen Volontärlöftet som startade i sociala media häromveckan och som på bara några veckor fått svenska folket att lova över 200 000 timmar till den ideella sektorn visar att det inte är något fel på viljan att engagera sig. Men löftet är villkorat av att regeringen skjuter till de fem miljoner som behövs årligen för att finansiera Volontärbyråns verksamhet. Det är inget orimligt krav, men en önskan om att få bidra till ett bättre Sverige. För att dra nytta av det krävs en statligt finansierad infrastruktur. Till det gemensammas gagn.

Fler artiklar om Demokrati

16 juli
15 juli

”Förhastade slutsatser om Migrationsverkets arbete”

Magnus Gustavsson & Kenneth Karlsson, Migrationsverket
14 juli

Så bygger vi ett sant pluralistiskt samhälle

Jacob Rudolfsson, Svenska Evangeliska Alliansen
13 juli

Vansbro: Så gör vi för att bli bäst på integration

Alireza Akhondi, integrationschef Vansbro kommun
12 juli

Styrelseledamot: Samtliga riksrevisorer måste avgå!

Gunnar Axén, ledamot av Riksrevisionens styrelse 2003-2006

Senast publicerat

16 juli
15 juli

”Förhastade slutsatser om Migrationsverkets arbete”

Magnus Gustavsson & Kenneth Karlsson, Migrationsverket
15 juli

”Behövs en saklig debatt om surrogatmödraskap”

Terese Rustas mfl, Föreningen för surrogatmödraskap
14 juli

Så bygger vi ett sant pluralistiskt samhälle

Jacob Rudolfsson, Svenska Evangeliska Alliansen

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här