Så stoppas fusket i upphandlingar

Upphandlingsarbete. Varje år sker offentliga upphandlingar till ett värde av långt över 500 miljarder kronor. Hanteringen av dessa pengar måste vara varsam. Om upphandlingen sker med skygglappar på är risken att skattemedel finansierar svartarbete och annan ekonomisk brottslighet, skriver tre generaldirektör tillsammans med företrädare för fackförbund och branschorganisationer.
Ingemar Hansson mfl , gd Skatteverket
Annons

Offentlig upphandling är en angelägenhet för oss alla. Varje år köper kommuner, landsting, myndigheter och statligt samt kommunalt ägda bolag varor eller tjänster för 500–800 miljarder kronor. Denna handel berör i hög grad varje medborgare och företagare, inte bara för att det handlar om våra gemensamma skattepengar, utan också för att upphandlingarna är menade att direkt eller indirekt underlätta och förbättra för alla i samhället. 

Reglerna om offentlig upphandling är avsedda att ge alla företag samma chans att sälja sina varor och tjänster, men också för att säkerställa att anbudsgivarna klarar de krav som ställs av upphandlaren. Skattebetalarnas pengar ska användas på ett förnuftigt sätt. Allmänna medel ska inte gå till oseriösa aktörer som tillskansat sig konkurrensfördelar genom fusk eller brottslig verksamhet.

Om näringsliv och medborgare får uppfattningen att svågerpolitik ofta avgör upphandlingar eller att våra gemensamma skattepengar används till att betala svarta löner så undergrävs förtroendet för myndigheter. Det skadar förtroendet i samhället och därmed demokratin. 

Annons

Konkurrensverket konstaterar i sin rapport 2013:6 att offentlig upphandling utgör ett riskområde vad gäller osund konkurrens, men innebär också risk för korruption och anbudskarteller. Bilden bekräftas av bland annat av fackföreningar, som har rapporterat problem med företag i de upphandlande verksamheterna. Det är vanligt att företag som missköter betalning av skatter också bryter mot lagar om arbetsmiljöansvar eller erbjuder löner och villkor som inte är i enlighet med branschernas kollektivavtal. 

Vi menar att även om stora delar av den offentliga upphandlingen fungerar utmärkt är problemen ändå tillräckligt stora för att tas på allvar. Förutom att samhället i ökad utsträckning bör prioritera konkurrens på lika villkor som en del av god näringspolitik måste övergripande förändringar ske inom den offentliga upphandlingen. Upptäcksrisken för fuskare måste öka. Det kan bara ske genom ökade kontroller från beställaren – inledande men även löpande. 

Fackförbundet Vision gjorde 2013 en undersökning bland personer som är strategiskt ansvariga för upphandling i Sveriges kommuner. Nästan hälften svarar att de saknar de förutsättningar som krävs för att bedriva upphandlingsverksamheten på ett bra sätt. Undersökningen visar att det finns stora utvecklingsområden, också när det gäller uppföljning och utvärdering efter det att en offentlig upphandling har skett. 

Skatteverket erbjuder ett samarbete med alla offentliga upphandlare. I dagsläget har omkring 240 av totalt 290 kommuner träffat en överenskommelse med Skatteverket, som innebär att upphandlaren ställer frågor om anbudsgivarna. Är företaget godkänt för F-skatt och registrerat för mervärdesskatt? Finns skulder hos Kronofogden? Är det registrerat som arbetsgivare? Svaren ger möjlighet att rensa bort aktörer som inte lever upp till kraven för seriös näringsverksamhet. 

Vissa kommuner begär aktivt ut information om sina anbudsgivare och sina underleverantörer, medan andra i mindre utsträckning utnyttjar möjligheten. Antalet förfrågningar ökar visserligen kraftigt men blir förhoppningsvis långt fler framöver, eftersom samtliga kommuner borde ha intresse av att regelbundet begära ut information. Under årets första sex månader gjordes över 1,9 miljoner förfrågningar, vilket kan jämföras med knappt 1,3 miljoner under hela 2013. 

Om uppföljningar gjordes i större utsträckning än i dag skulle risken för osund konkurrens minska. Företagen skulle i högre grad vara inställda på att också i verkligheten uppfylla det som står i avtalet som en gång tecknades. Att en affär är kortsiktigt god är inte tillräckligt. 

För att med större framgång bekämpa osund konkurrens vill vi lyfta fram några ytterligare möjligheter:

* Registreringsskyldighet även för alla utländska företag som bedriver näringsverksamhet i Sverige skulle leda till en bättre konkurrensneutralitet. Det är viktigt att poängtera att utländska aktörer inte är mer eller mindre laglydiga än svenska. Däremot är risken för granskning mindre för en utländsk oseriös aktör på grund av avsaknad av en generell registreringsskyldighet.

* Månatlig redovisning av arbetsgivaravgifter på individnivå skulle ge avsevärt bättre kontrollmöjligheter. Vi är övertygande om att det finns förutsättningar att utarbeta verkningsfulla förslag som ger eftersträvad effekt utan att samtidigt skapa merarbete för företagen.

* Det förebyggande arbetet mot osund konkurrens i offentliga upphandlingar behöver prioriteras på alla nivåer – från själva upphandlingen till den löpande kontrollen, men även vad gäller utbildning av dem som upphandlar. Dessutom behöver myndigheter och andra parter utöka samverkan med varandra för att bristerna i de offentliga upphandlingarna ska minska.

Fler artiklar om Upphandling

24 maj

Försämrat företagsklimat hot mot jobb och välstånd

Christer Östlund, ansvarig kommunrelationer Svenskt Näringsliv
24 maj

Nu är rätt läge för satsningar på infrastrukturen

Britta Lejon & Peter Lennartsson, Fackförbundet ST
20 maj

Oklar vinst när kommuner tar över varudistributionen

Håkan Åkerström, vd Martin & Servera
12 maj

Ställ högre krav på taximarknaden

Patrik Olofsson & Pia Ortiz Venegas, sekr Transportarbetareförbundet, Taxisektionen
4 maj

Svenska modellen hotas av nya upphandlingsregler

Peter Jeppsson & Niklas Beckman , Svenskt Näringsliv

Senast publicerat

27 maj

RBU: Ett dråpslag mot personlig assistans

Maria Persdotter, förbundsordförande RBU
27 maj

Finansinspektionen riskerar sänka bostadsmarknaden

Björn Wellhagen, näringspolitisk chef Sveriges Byggindustrier
27 maj

Nu krävs politik för ett land i balans

Malin Ackermann , Lyckselebo

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här