Så räddar vi den svenska matteundervisningen

Skola. Det minskande intresset för matematik hotar på sikt Sveriges konkurrenskraft. För att bryta trenden behöver fler engagera sig – från alla delar av samhället, skriver Microsofts svenska VD och KTH:s rektor.
Per Adolfsson mfl , vd Microsoft Sverige

För ett land som Sverige, som fostrat innovatörer som Niclas Zennström, Håkan Lans och Östen Mäkitalo, är det oroväckande att vi inte kan försörja svenska teknikföretag med ingenjörer. Redan nu påverkar detta de branscher som vi på Microsoft och KTH agerar inom. Inom IT-branschen råder sedan flera år tillbaka en brist på kompetens, och vi börjar nu märka effekterna av hur detta inte bara bromsar branschens framväxt, utan även samhällsutvecklingen och Sveriges konkurrenskraft internationellt. Samtidigt ser vi att tekniken och naturvetenskapens roll och betydelse i samhället blir tydligare. Som redan konstaterats av Teknikdelegationen kommer behovet av personer med naturvetenskaplig kompetens i framtiden inte bara behövas inom IT-branschen, utan även i allt högre utsträckning inom tjänstesektorn.

Det är naturligtvis bekymmersamt och går att härleda till flera saker, däribland dagens elevers bristande intresse för matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen. Det svaga intresset går långt ner i åldrarna och beror, enligt Statskontoret, på en avsaknad av behöriga matematiklärare. Resultatet är låg kvalitet på undervisningen och elever som lär sig att räkna utan att förstå varför. Det resulterar i sin tur i att eleverna inte söker sig vidare till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.

Hösten 2011 sökte 13 000 ungdomar till Idol samtidigt som 10 000 sökte till en civilingenjörsutbildning. Det är dags att bryta trenden och tidigt väcka elevernas intresse. Utan högre matematikkompetens hotas Sveriges konkurrenskraft och förmåga att attrahera utländska företag att etablera sig i Sverige när kompetent arbetskraft saknas. Svenskars jobb är därmed i fara.

Annons

Microsoft och KTH välkomnar att regeringen uppmärksammat detta faktum och är beredda att satsa på att öka matematikkunskaperna genom initiativet Mattelyftet. Ett av de problem som utbildningsminister Jan Björklund lyfter upp angående den befintliga matematikundervisningen är bristen på undervisningstid, och nu införs mer tid för matematik i skolundervisningen. Men det löser inte alla problem.

För att bryta trenden behöver fler engagera sig – från alla delar av samhället. Det här kan inte bara vara en myndighetsfråga, när det är hela Sveriges näringsliv som berörs. Genom att öppna upp för nya samarbetsformer kan fler aktörer bedriva aktiviteter som främjar mattelärandet på kort sikt, och svensk tillväxt på lång sikt.

Redan för flera år sedan såg vi att svenska elever inte fick tillräckligt stöd i matematikundervisningen. För två år sedan drog Microsoft, KTH och Stockholm stad tillsammans igång initiativet Mattecoach på nätet. Genom initiativet får skolelever tillgång till mattehjälp av blivande matematiklärare via ett chattverktyg, samtidigt får lärarstudenterna en kompetens som ligger utanför deras utbildning, att handleda elever via nätet. Projektet har sedan starten gått på export till fler kommuner och universitet runt om i landet, och idag finns Mattecoach på nätet även på Linköpings respektive Karlstads Universitet, samt bland annat i Borlänge och Södertälje.

Vi tror att detta och liknande projekt har stor möjlighet att göra en skillnad. Sedan starten 2009 har Mattecoach på nätet haft över 7 500 chattkonversationer med en medellängd på 45 minuter. 7 500 extralektioner har alltså getts till elever. Projektet bemöter även ytterligare ett av regeringens nyligen uppställda mål. I IT-minister Anna-Karin Hatts Digitala agenda för Sverige, som presenterades tidigare i höst, belyses vikten av teknik i utbildningen och där poängteras även att ”IT är ett av skolans lärverktyg, som behövs för att nå skolans mål”. PISA-rapporten, som sammanställs av OECD och utvärderar 15-åriga elevers kunskaper, visar utöver sviktande matematikkunskaper också att svenska elever når svaga resultat när det kommer till att använda datorer i skolan i jämförelse med elever i andra länder. Mattecoach på nätet bemöter alltså båda dessa problem.

Det finns potential att växla upp Mattecoach på nätet, dels till fler svenska orter, dels med ytterligare integrerade verktyg för att passa fler lärandeformer och således fler elever. Däremot behöver vi hjälp med att skala ut initiativet från både staten och andra organisationer och aktörer. Dels inom ramen för Mattecoach på nätet, dels genom andra kompletterande initiativ. För att säkra Sveriges konkurrenskraft måste vi vara fler aktörer som bidrar – alla kan bidra på sitt sätt. Utan kompetensen har vi snart ingen IT-sektor kvar i Sverige.

Vi uppmanar nu företag och organisationer på svenska marknaden att själva identifiera hur de kan bidra. Antingen i ett befintligt projekt som Mattecoach på nätet, eller genom nya initiativ. Både Microsoft och KTH är öppna för nya samarbetsprojekt för att bidra till att Sverige tar sig ur matematiksvackan. 

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
1114 har röstat hittills.

Fler artiklar om Skola

Igår 13:34

SKL sänder oroväckande signaler om lärarlegen

Roger Haddad, riksdagsledamot (FP)
27 oktober

"Dagens arbetsliv kräver gedigna kunskaper"

Lena Hallengren (S), riksdagsledamot
27 oktober
23 oktober

"Panikutryckning hjälper inte skolan"

Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund
23 oktober

Senast publicerat

Idag 13:41
Idag 12:46

"Inse att göteborgarna inte vill ha trängselskatt"

Theo Papaioannou, Vägvalet Göteborg
Idag 09:32

"Sluta straffa företag som tar klimatansvar"

Johan Ununger m fl, vd Saltå Kvarn
Idag 08:36

"Utan invandring avfolkas Sverige snabbt"

Andreas Bergström m fl, Fores

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här