Så ökar vi nyttan med revisionen

Den kommunala revisionens grundläggande syften är att skapa trovärdighet och bidra till att utveckla verksamheten, system och rutiner. Delar av detta syfte håller på att hamna i bakgrunden vilket är olyckligt. Enligt kommunlagen är revisionens uppdrag att granska verksamheten och pröva ansvarstagandet i styrelse och nämnder. Det är således ansvarsprövningen som lagstiftaren lyfter fram som revisionens främsta uppgift. Den ”goda seden” som utges av Sveriges Kommuner och Landsting ägnar också en stor del åt just detta och vi håller med om att det är en viktig uppgift.

Ansvarsprövningen och revisions-berättelsen skapar trovärdighet! I den goda seden framgår dock på några ställen att revisorerna också ska arbeta stödjande, ge synpunkter och råd. En förändringsinriktad revision som ger förslag till förbättringar står inte i strid med oberoendet. Dessa resonemang är värda en betydligt större uppmärksamhet och utrymme. Det handlar trots allt om att tillgodose revisionens grundläggande syften. Tyvärr har den rådgivande delen av revisionens verksamhet hamnat i bakgrunden, vilket riskerar marginalisera revisionen. Möjligheterna att ge råd och agera på ett oberoende sätt finns.

Enligt vår mening har innebörden av oberoendet på vissa håll olyckligtvis tolkats som att revisionens utrymme för rådgivning nästan är obefintligt. Det är en felaktig uppfattning kanske främst orsakad av en alltför överdriven fokusering på oberoendet och rädsla för att detta alltid skulle kunna ifrågasättas. Detta, tillsammans med ett alltför begränsat förhållningssätt till revisionens syfte och uppdrag, kan knappast bidra till att stärka den kommunala revisionen. Risken är istället att revisionen försvagas och inte får det handlingsutrymme som dess kunskap om verksamheten och dess förutsättningar förtjänar.

Att säkerställa revisionens oberoende och saklighet är givetvis viktigt men det får inte innebära ett absolut och oöverstigligt hinder för uppfylla det som vi anser ingår i revisionens grundläggande syften. För det krävs att revisionen bedrivs med rådgivande inslag. Revisionen måste, i högre grad än hittills, ges och tillvarata möjligheterna att aktivt delta i en gemensam strävan att utveckla kommunen eller landstingets verksamheter.

I förarbetena till revisorslagen sägs att revisorn när revision utförs inte bara har rätt utan också en skyldighet att lämna råd och förslag till förbättringar, dock utan att oberoendet äventyras. Denna typ av rådgivning kallas revisionsrådgivning och kan bli aktuell med anledning av resultatet av revisionens olika granskningsinsatser där eventuella brister och förbättringsområden noterats. Både granskningen och rådgivningen är i dessa fall delar av revisionsverksamheten. Revisorslagens synsätt är också tillämpligt för kommunal revision och vi tolkar också den goda revisionsseden i kommunal verksamhet på det sättet.

De granskande momenten i revisionsverksamheten innebär att revisionen samlar på sig betydande kunskaper och insikter om den granskade verksamheten. Det är ett stort resursslöseri om inte dessa erfarenheter används till annat än revisionsberättelsen. Den kommunala revisionen kan, och bör, bli mer offensiv och aktivt medverka till att den kommunala verksamheten utvecklas. Revisionsverksamhet, genomförd enligt god sed, består inte bara av granskning utan den innehåller även ett betydande inslag av rådgivning. Detta, om något, skulle stärka den kommunala revisionen och till att nyttan med revisionen ökar!  

Anders Haglund, partner, PwC
PerÅke Brunström, Partner, PwC