Så kan skolan bekämpa rasismen

Rasism. Kampanjer, temadagar och fackeltåg räcker inte som redskap mot rasismen. Det är i skolan de första stegen måste tas för att minska polariseringen och bemöta de strukturer som föder rasistiskt och extremistiskt våld, skriver Christer Mattsson, Segerstedtinstitutet och Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund.
Christer Mattsson mfl , föreståndare Segerstedtinstitutet
Annons

Vi befinner oss mitt i en högerextrem rasistisk våldspiral som vi inte vet om den håller på att klinga av, om vi är i dess epicenter eller om det kommer bli ännu värre. Därför skall man vara återhållsam med att tolka vad det är som sker just nu men man kan, och borde menar vi, se på händelserna som en del av ett längre och ännu pågående fenomen.

Rasistiskt våld kan vara symboliskt och/eller fysiskt. Det symboliska våldet yttrar sig i förnedrande verbala angrepp mot de som är föremål för hatet, markering av områden med hjälp av klotter, flygblad, affischer och klistermärken samt inte minst ett extrem intensivt och omfattande näthat.

Det fysiska våldet som vi så plågsamt upplever nu inbegriper angrepp på asylboenden, attacker mot tiggare och vi kunde nyligen ta del av en norsk forskningsrapport som visar att Sverige är det land i Västeuropa som har haft flest tillfällen av dödligt våld med högerextrema förtecken.

Annons

Det finns en linje i detta våldsutövande som går att koppla till var någonstans det äger rum. Till mycket stor del äger det rum på de orter som tidigare drabbats av rasistiskt våld, där rasistiska organisationer markerar sitt symboliska våld och där vi i olika attitydundersökningar ser en förhöjning av intoleranta värderingar och slutligen där det finns en historisk kontinuitet av att stödja invandringskritiska- och främlingsfientliga partier i allmänna val.

Vill vi minska risken för framtida rasistiska våldsdåd är det denna kontinuitet vi måste bryta. Men då måste vi först våga erkänna att den finns, avsätta resurser till att forska kring dess mekanismer och sedan på basis av denna forskning utveckla pedagogiska och socialpedagogiska arbetsformer för att bryta reproduktionen av rasistiska subkulturer.

I en statlig utredning, ledd av Bengt Westerberg som syftade till att motverka just rasism och främlingsfientlighet, är en av slutsatserna att det krävs en mycket omfattande fortbildning av lärarkåren för att kunna genomför en sådan förändring. Vi delar den uppfattningen. 

Lärarnas Riksförbund kunde redan för två år sedan visa på att 6 av 10 lärare hade problem med rasism i sitt klassrum och 7 av 10 hade inte fått relevant fortbildning för att möta problemet. Dessvärre har satsningarna endast blivit en tummetott av vad utredningen föreslog. Detta beror knappast på att regeringen inte inser problemets allvar men kanske att de tror att de inte har tillgång till lösningar som är värda hundratals miljoner i investeringskostnader.

Vi menar att regeringen bör tänka över sin långsiktiga strategi kring hur lärare, socialarbetare och ungdomsarbetare skall kunna utveckla den kompetens som så väl behövs för att förhindra det reproduktiva mönstret i rasistiskt våld. Å ena sidan har regeringen bidragit till viktiga initiativ, men dessa måste å andra sidan matchas mot ett större ansvarstagande hos arbetsgivarna, vilka för det mesta är kommunerna.

De måste möjliggöra för sin personal att långsiktigt och tålmodigt bygga upp kompetenser som är breda och djupa nog att kunna analysera och förstå de lokala förutsättningarna så det i sin tur blir möjligt att implementera de kunskaper som utvecklas genom forskning och sprids via akademiska utbildningar.

Ett av de stora problemen här är att fortbildningssystemet för lärare blivit helt underminerat där merparten av lärarna aldrig får i närheten av de avtalade 104 timmarna i fortbildning. Därtill har New Public Management-doktrinen tagit ett så hårt grepp om kommuner och skolans verksamhet att korta, snabba åtgärder i projektform som kan rapporteras i kommunernas tertialrapporter och som utvärderas utifrån om deltagarna i projektet tyckte det var bra i dag premieras. Inte sällan söker man finansieringsstöd för sina projekt och beviljas då bidrag under ett eller ett par år vilket också blir insatslängden. Detta står i en absurd kontrast till lokalt förankrad rasism som i flera fall kan beläggas till tiden före andra världskriget.

Vi kan därför inte fortsätta att översköljas av kampanjer, temadagar och fackeltåg. Dessa må fylla sin funktion när ett enigt samhälle ska manifestera sin värdegrund, men just den enigheten saknas i dag och därmed tilltar polariseringen. Det är i skolan vi måste ta det första steget mot att minska polariseringen och bemöta strukturerna som föder rasistiskt våld.

FAKTALärarnas Riksförbund har sedan 2006 arbetat tillsammans med Toleransprojektet för att stärka arbetet för tolerans och mot extremism. Nu fortsätter arbetet med det nystartade nationella resurscentrum mot våldsbejakande ideologier och rörelser, Segerstedtinstitutet. Viktiga målgrupper är unga och skolmiljöer och ett uppdrag är också att höja kunskapen bland lärarna och ge dem verktygen för att arbeta med dessa frågor i skolan. Samarbete sker också med den lärarledda ideella föreningen New Connexion och stiftelsen Expo.

Fler artiklar om Skola

23 juni

Låt digitaliseringen skapa bättre integration

Pehr G Gyllenhammar & Lennart Jonasson, företagsledare/fd chef för Cesam
17 juni

Rektorerna måste leda digitaliseringsarbetet

Johan Rittner mfl, vd, IBM Sverige
17 juni

M: Inför nolltolerans mot dåliga skolor

Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M)

Senast publicerat

Igår 13:32
23 juni

Nu måste Alliansen ta sitt ansvar för cancervården

Erika Ullberg, finanslandstingsråd i opposition (S)
23 juni

Även de som bor på landet behöver bussar och tåg

Mats Gunnarsson mfl, regionråd (MP) Region Örebro

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här