Så kan orimliga gatuavgifter bromsas

Gatuavgifter. Det är dags att slå till bromsen för de höga gatuavgifter som kommuner kan debitera enskilda villa- och fastighetsägare. Tre principer bör vara vägledande i det arbetet då de skapar en stabil grund för en rimlig kostnadsfördelning mellan kommunen och fastighetsägaren.
Arne Karyd , ledamot (MP) i bygg- och miljönämnden, Partille
Annons

REPLIK Juristen Sebastian Scheiman har i sin artikel ”Orimliga avgifter måste stoppas” satt ett välriktat finger på Partille kommuns skamliga roll i ett rättsfall avseende gatukostnader. De drabbade har nu fått prövningstillstånd i högre instans vilket kanske leder till en mer allmän debatt om gatukostnadsfrågans dunklare sidor.

In på 00-talet fanns i Partille och andra kranskommuner stora områden med blandat permanent- och sommarstugeboende. De fyllde en viktig bostadssocial funktion. Pensionärer kunde bosätta sig permanent i sommarstugan och lämna lägenheten till bättre behövande. Unga barnfamiljer utan höga inkomster kunde finna goda boendemiljöer till överkomligt pris i utbyte mot att huset sällan uppfyllde dåtidens God Bostad. Kåsjöområdet i Partille var ett sådant blandområde med cirka 230 fastigheter.

Blandområden framkallar dessvärre illamående hos planarkitekter och bestörtning hos kommunalråd av den sort som ägnar arbetstiden åt att locka invånare och företag från andra kommuner (med samma ambition).

Annons

Hur skrämmer man bort dessa kommunekonomiskt olönsamma invånare så att deras tomter kan styckas åt höginkomsttagare? Bygglov krävdes inte för permanentning av sommarstugor. Partilles första metod med krav på absurda temporära avloppslösningar hjälpte inte; till kommunal fasa vann de boende i Regeringsrätten.

Som en skänk från ovan kom vid årsskiftet 1981/82 möjlighet att debitera de boende hela gatukostnaden (SFS 1981:872). Det fanns redan tidigare möjlighet att ta ut hela VA-kostnaden. Ikraftträdandet avvaktades varefter planen antogs med kostnadsräkningar som ofta närmade sig halva fastighetsvärdet.

Gatuavgifterna skulle betalas direkt och dessutom även för förment avstyckningsbara delar av befintliga tomter. På den då reglerade kreditmarknaden var pensionärerna och de obemedlade barnfamiljerna chanslösa och Villaägarförbundet valde att inte lyfta ett finger. De fick sälja, i bästa fall med någon vinst och ofta till giriga byggbolag. De så kallade samråden var en fars, vilket bland andra Gösta Hultén konstaterade angående Nacka i sin artikel ”Villaägarförbundet motarbetar villaägare” publicerad i Dagens Samhälle i september i fjol.

Stadsplanens karaktär kan sammanfattas med en av kommunen anlitad planarkitekts beteckning på grönområden: hål i bebyggelsen.

Större delen av området skövlades och effekten förvärrades av att tomtindelning med mera uppdrogs åt en extern lantmätare med djupaste avsky för blandområden. Med kreativa tolkningar av minsta tomtstorlek kunde nästan alla befintliga hus rivas. Efter fullgjort värv gick lantmätaren med i det då mycket inflytelserika Folkpartiet. I en med dåtida partiprogram helt oförenlig beundran av förstörelsearbetet valdes han där snabbt till ordförande – i byggnadsnämnden.

Bör man då inte alls debitera gatukostnader, då en betydande del kan gå in i fastighetsvärdet som då ökar? Jo, men funktionen som bortträngningsvapen måste vridas ur de kommunala händerna. Följande huvudprinciper bör användas:

1) Halva kostnaden ska stanna hos kommunen. Dels går knappast mer än hälften in i fastighetsvärdet, dels motverkas överstandard och slapp kostnadskontroll.

2) VA och gatuanläggning måste avgiftsmässigt samordnas så att inte kommunen kan debitera två separata projekt som sedan genomförs med stora samordningsbesparingar.

3) Avgiften ska krävas in först när den har omvandlats i reda pengar, alternativt med en mycket gynnsam avbetalningsplan. För potentiella avstyckningar ska ingen betalning ske innan styckningen är genomförd.

  • Arne Karyd, ledamot (MP) i bygg- och miljönämnden, Partille kommun

Fler artiklar om Ekonomi

Igår 10:34

Nya ekonomin kräver trygga anställningsvillkor

Ann-Therése Enarsson, vd Futurion
29 september

Glöm inte de strukturella löneskillnaderna, SKL

Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision
29 september

Moderaterna förvillar om utanförskapet

Raimo Pärssinen, ordförande (S) arbetsmarknadsutskottet
27 september
23 september

Regeringens budget sviker kommunerna

Josefin Malmqvist mfl, kommunalråd Sundbyberg

Senast publicerat

Idag 02:07

Skolan kan inte vara vilken marknad som helst

Philip Botström & Isak Skogstad, ordf. SSU resp. Lärarnas Riksförbunds studerandeförening
Igår 14:26

Parterna ska göra upp – inte upphandlare

Anna-Karin Hatt m fl, vd Almega
Igår 12:16

M: Bonus till studenter del av ett större paket

Camilla Waltersson Grönvall, skolpolitisk talesperson (M)
Igår 11:39

Snabba bostäder skapar osunda samhällen

Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här