Så kan HVB-branschen själv höja kvaliteten

HVB. Kvaliteten på omsorgen ska inte avgöras av vilken utförare som driver verksamhet eller var i landet omsorgen utförs. För att utveckla kvalitet inom bland annat uppföljning, kompetens, trygghet och säkerhet är det hög tid att utveckla en standard inom HVB. Det är att ta ansvar i branschen.
Thomas Idermark , vd SIS, Swedish Standards Institute
Annons

Som en del i SIS, Swedish Standards Institutes, satsning på verktyg som bidrar till att kvalitetssäkra svenska välfärdstjänster, den så kallade Trygghetskedjan, pågår nu ett arbete med en svensk standard för kvalitetssäkring av HVB. 

Sedan september 2015 samlar vi ett antal nyckelaktörer inom HVB-området, som arbetar tillsammans med målet att vässa kvalitetskonkurrensen. En viktig del i arbetet är bland annat trygghet och säkerhet för personal och brukare.

I den debatt som pågår kring olika händelser vid HVB-hem försvinner dock ett par viktiga perspektiv. Ett av dessa är att många HVB-hem sköts väl, är trygga och håller en god kvalitet. Men någonstans brister det på vägen för vissa utförare, oavsett driftsform. 

Annons

En förklaring är att vi har en för liten grad av kvalitetskonkurrens. Därför tvingas inte alla utförare att nå upp till en god lägsta standard. Uppföljningen av kvaliteten i social omsorg är generellt för eftersatt i Sverige. Detta trots att kraven på verksamheterna ökat tydligt de senaste tio åren. 

Den politiska lösningen har varit en strid ström av nya krav och för lite intresse, på nationell nivå, för det konkreta utfallet av insatser i social omsorg.

Det finns i dag en för låg grad av systematiskt kvalitetsarbete. När det finns ett tydligt ramverk för vad som är viktigt att arbeta med ökar också sannolikheten för att leverera något som håller en god kvalitet. 

Många landvinningar har gjorts inom omsorgen de senaste 10-15 åren, bland annat har äldreomsorgen kommit en god bit på väg.

Den äldrestandard som SIS lanserade i april förra året fick ett bra genomslag. Exempelvis har nära hälften av Sveriges kommuner laddat ned den och många av dessa arbetar just nu aktivt med att få den att bli en naturlig referenspunkt för hur det dagliga arbetet sköts. 

Anledningen till det stora intresset är helt enkelt att det har saknats ett ramverk för hur man ska arbeta för att hålla en hög och jämn kvalitet. Det samma gäller för HVB där det naturligtvis finns aktörer som ligger långt fram, men fler behöver ta det systematiska arbetet på större allvar. 

Den HVB-standard vi nu arbetar med syftar till att ge goda förutsättningar för att stärka kvalitetsarbetet i hela branschen och det gynnar ju framförallt de som redan tagit kvalitetsfrågorna, i synnerhet de systematiska, på största allvar.

Tänk om det fanns en standard för vilka krav som ett HVB-hem måste uppfylla för att en kommun skulle kunna anlita dem eller säkerställa kvaliteten i HVB i egen regi. Tänk om det i standarden fanns tydliga riktlinjer för trygghet, säkerhet, risk – så att ingen brukare eller anställd skulle behöva känna sig otrygg eller utsättas för fara. Tänk om den standarden garanterade en hög och jämn kvalitet på HVB-hemmet.

Tänk om standarden gjorde det lätt att jämföra mellan olika utförare – och gav kommunen verktyg att välja rätt. 

Vi håller med Vårdföretagarna och Håkan Tenelius som i en debattartikel i SvD den 20 januari poängterar att stat, myndigheter och kommuner har ett stort ansvar. Samtidigt finns ett ansvar och stora möjligheter för branschen själv att leda kvalitetsfrågorna ytterligare framåt genom fler konkreta handlingar.

Debatt/ Omsorg

Otrygga hvb-hem

Efter flera bråk och ett mord på boenden för ensamkommande flyktingbarn har det uppstått en debatt om tryggheten för boende och personal.
Klicka här för att delta i debatten

Dela den här debatten

Fler artiklar om Omsorg

Idag 09:55

”S äventyrar stockholmarnas valfrihet”

Dennis Wedin, gruppledare i äldrenämnden (M) Stockholms stad
Idag 05:45

Lämna inte gode män i sticket!

Jenny Ögren, Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare
Igår 05:45

Ge rätt stöd till traumatiserade flyktingar

Emma Envall Ryman, projektledare Landa, Röda Korsets Center för torterade flyktingar
22 september

Varför fick inte Lagrådet granska LSS-ändringen?

Alf Lundin mfl, juridiskt Ombud Assistanslotsen AB

Senast publicerat

Idag 13:37

Regionalt självstyre slår mot dyslexipatienter

Helena Forne-Wästlund, doktorand och vårdföretagare
Idag 12:14

Shekarabi, förklara att marknaden inte är "fri"!

Sofie Granberg & Daniel Suhonen, utredare resp. chef, Katalys
Idag 12:14

L: Åkesson, lägg de ryska korten på bordet!

Anders Rehnberg & Maria Nilsson, Liberala ungdomsförbundet/ Liberala Kvinnor
Idag 10:54

Nyttja kommersiella mobilnät till blåljus!

Hélène Barnekow mfl, VD Telia Sverige AB
Idag 10:53

Glöm inte de strukturella löneskillnaderna, SKL

Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här