Så bromsar vi sopökningen

Miljö. Mycket återstår att göra för att minska det svenska sopberget och bryta sambandet mellan mängden sopor och den ekonomiska tillväxten. Att skapa en fungerande avfallsmarknad är ett steg på vägen.
Eva Samakovlis mfl , Forskningschef vid konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet

Det har skett mycket inom avfallshanteringen de senaste decennierna i Sverige. Återvinningen har ökat och mängden deponerat avfall har minskat. Ännu återstår dock mycket att göra för att bromsa ökningen av mängden avfall och bryta sambandet mellan avfallstillväxten och den ekonomiska tillväxten.

Åtgärderna är emellertid inte gratis. I en värld med begränsade resurser finns det anledning att hushålla med dem och använda dem på bästa möjliga sätt. Det gäller även inom miljöpolitiken. Givet att vi vill förbättra vår levnadsmiljö bör vi se till att vi får mesta möjliga miljövinst per satsad krona. Det innebär att avfallshanteringen bör organiseras så ekonomiskt effektivt som möjligt.

I syfte att ge riktlinjer för det fortsatta arbetet inom avfallspolitikens område har en ny nationell avfallsplan tagits fram av Naturvårdsverket. Vi är två forskare som i en studie för SNS räkning – Avfall-återvinna, bränna eller slänga? – skissat på några övergripande riktlinjer för en sådan politik. Vår utgångspunkt är att ekonomiska styrmedel som regel är att föredra framför rena regleringar. Skälen till det är många. Med ekonomiska styrmedel – såsom skatter och subventioner – skapas incitament hos både företag och hushåll att själva sköta avfallshanteringen på ett effektivt sätt. Politiken ska sätta upp målen men vägen dit bör helst utformas av dem som känner till kostnaderna och de möjliga tekniska lösningarna. Exempelvis kan det finnas goda argument för att låta hushållens renhållningsavgifter variera med vikten på deras avfall, något som tillämpas bara i 10 procent av Sveriges kommuner idag.

Annons

Syftet med ekonomiska styrmedel är att skapa en fungerande avfallsmarknad där externa effekter av olika slag, på till exempel miljön, räknas in i priset. Lyckas man skapa en fungerande avfallsmarknad blir prissignalen ett mycket mer effektivt verktyg än direkta politiska regleringar, som sällan kan ta hänsyn till alla omständigheter, lokalt och över tid.

Vi är medvetna om att det inte alltid går att skapa en sådan fungerande avfallsmarknad. Möjligheten att beräkna de externa kostnaderna varierar, inklusive möjligheten att sätta ett pris på miljön. Målstyrande modeller bör trots det vara utgångspunkten i en effektiv miljöpolitik. Rent administrativa regleringar bör bara tas till när ekonomiska styrmedel, av olika skäl, inte går att använda.

Detta har betydelse för hur man ska förhålla sig till den så kallade avfallshierarkin, som är en grundbult i Sveriges och EU:s miljöpolitik. Enligt denna ska man i första hand försöka förebygga uppkomsten av avfall, i andra hand främja återvinning, i tredje hand låta avfallet gå till förbränning och i sista hand låta avfallet deponeras. Men hierarkin bör inte vara fixerad. Det är exempelvis inte alltid som återvinning är att föredra framför förbränning och energiutvinning. Vad som är optimalt beror på en mängd faktorer och kostnader; vilket material det rör sig om, teknikutvecklingen, de regionala förutsättningarna etcetera. Om det är önskvärt att återvinna eller bränna hushållens pappersavfall, för att ta ett exempel, bör närheten till pappersbruk och befolkningstäthet på orten påverka beslutet. Det talar för att återvinningsmålen inte bör vara desamma över hela landet.

Ekonomiska styrmedel tillåter en högre flexibilitet jämfört med en fast avfallshierarki. Det innebär att myndigheterna inte behöver skaffa sig detaljkunskaper om en oöverskådlig verklighet. Skatte- och subventionsnivåer kan dessutom lättare justeras efter hand än strikta regleringar. Om företag och hushåll ges privatekonomiska drivkrafter att finna de bästa lösningarna på sina avfallsproblem så är vi övertygade om att lösningarna blir bättre och mer ändamålsenliga. Det bör åtminstone så långt det är möjligt vara utgångspunkten för en effektiv miljöpolitik. 

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
1242 har röstat hittills.

Fler artiklar om Miljö

2 oktober

LRF: "Sluta kasta paj på bönderna"

Hilda Runsten, klimatexpert LRF Mjölk
30 september

Inför miljöskatt på konventionellt jordbruk

Artur Granstedt, docent och kooordinator Beras
25 september

Smartare resor sparar både pengar och klimat

Hans Wiklund m fl, landstinget Västernorrland

Senast publicerat

Idag 05:43

Så får Damberg fart på framtidens företag

Nils Karlsson m fl, docent, vd Ratio
18 oktober

Ska inte svensk lag följas?

Joanna Ljunggren, aktiv i Fria moderata studentföreningen i Stockholm
17 oktober

S-uppror: "Stäng inte Bromma"

AnnSofie Andersson, kommunalråd (S)

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här