Så blir Sverige världens mest cirkulära ekonomi

Avfall. Regeringen lanserade nyligen en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Strategins utgångspunkter är bra, men om Mikael Damberg vill nå framgång med satsningen så behövs åtgärder som ökar efterfrågan på återvunna råvaror och främjar konkurrens, investeringar och innovation på avfallsmarknaden.
Anders Wijkman mfl , ordförande Återvinningsindustrierna
Annons

Återvinningsindustrierna välkomnar regeringens nyindustrialiseringsstrategi. Det är positivt att strategin lyfter möjligheterna till nya jobb och hållbar tillväxt genom omställningen till en cirkulär ekonomi. I strategin tydliggör regeringen att det offentligas roll i genomförandet är att bland annat tillhandahålla långsiktiga styrmedel och regelverk. 

Om regeringen menar allvar med att Sverige ska bli föregångare i omställningen till en cirkulär ekonomi så behöver dock mycket hända. Inte minst måste användningen av återvunna råvaror premieras framför jungfruliga. Avfallsmarknaden behöver också öppnas upp för ökad konkurrens, investeringar och innovationer. 

Själva utgångspunkten för den cirkulära är att betrakta avfall och restprodukter som värdefulla resurser i samhällsekonomin. Det innebär att återanvändningen och återvinningen av produkter och material måste öka. Det leder till minskad miljöpåverkan och många nya jobb. 

Annons

Studier från Romklubben, Mc Kinsey och Europeiska Miljöbyrån visar att en övergång till en cirkulär ekonomi kan öka antalet jobb kraftigt - bara i Sverige uppskattas potentialen till cirka 100 000 nya jobb. 

Utvecklingen mot en cirkulär ekonomi går alldeles för långsamt. En orsak är att både råvaru- och oljepriserna sjunkit kraftigt den senaste tiden. Det saknas därutöver styrmedel som uppmuntrar till både återvinning och återanvändning, något som EU starkt trycker på i sin nya handlingsplan för cirkulär ekonomi. 

Återvinningsindustrierna föreslår åtgärder inom två områden som är centrala för att påskynda utvecklingen:

Allt fler företag vill arbeta för en ökad användning av återvunna råvaror i sin produktion. Klimatnyttan med återvinning är stor och för vissa material är koldioxidutsläppen mer än 90 procent lägre jämfört med jungfruligt material. 

Utgångspunkten måste vara att göra det lönsamt att använda återvunna råvaror och att tillverka produkter som både kan återanvändas och återvinnas. Konkreta åtgärder kan vara skattelättnader, exempelvis reducerad moms för företag som använder återvunna råvaror eller krav på att produkter designas för att enkelt kunna plockas isär och återvinnas. 

Den offentliga sektorn kan driva på efterfrågan på återvunna material genom att ställa krav vid upphandlingar. 

Sverige kan bli mycket bättre på att ta tillvara sina resurser. Allt för mycket värdefullt material förbränns och deponeras i dag. Regeringen bör därför införa krav på sortering och säkerställa att osorterat avfall inte förbränns.

Stora mängder värdefulla material finns i gamla deponier. Här måste styrmedlen anpassas så att deponiåtervinning stimuleras. 

Återvinningsbranschen sitter på kunskap som behövs för att utveckla nya innovativa lösningar för förädling av avfall till nya råvaror. En förutsättning för innovation och investeringar är en konkurrensutsatt och väl fungerande marknad. 

Dessvärre präglas alltför mycket av lagstiftningen på återvinningsområdet fortfarande av synen på avfallshantering som ett renhållningsproblem, något som hindrar innovation och utveckling inom branschen. 

Sverige har kommunalt monopol på hushållsavfall, oklara regler vad gäller äganderätten och ansvaret för avfallet samt en konkurrenssituation som ofta ger kommunala aktörer stora fördelar i förhållande till privata återvinningsföretag.

Osäkerheterna i regelverket begränsar inte bara de privata återvinningsföretagens investeringsvilja och förutsättningar att skapa innovativa lösningar, utan lägger även hinder i vägen för andra branscher som vill utveckla resurseffektiva lösningar.

Sverige behöver ett modernt regelverk som främjar – inte försvårar – omställningen till en cirkulär ekonomi. Först då kan nyindustrialiseringsstrategin nå sin potential i form av stärkt konkurrenskraft och nya jobb.

Om strategin följs upp med rätt politiska åtgärder så har Sverige goda förutsättningar att bli världens mest cirkulära ekonomi.

Fler artiklar om Miljö

Igår 11:19

Magdalena Andersson har handen i tomtens säck

Josef Fransson & Mattias Bäckström Johansson, Sverigedemokraterna
2 december

Klimatkrisen är allas ansvar, sluta peka finger!

Fredrik Leijerstam, medlem i Miljöpartiet Uppsala
30 november

Visionära realister i politikens mitt kan göra mer

Paulo Silva, seniorkonsult och delägare i konsultföretaget New Republic
25 november

Låt upphandling främja innovationsklimatet

Christer Asplund & Magnus Josephson, författare resp upphandlingsjurist
21 november

”Nedbrytbar plats var aldrig lösningen”

Kent Carlsson & Magnus Huss, Förpacknings- och Tidningsinsamlingen / IKEM

Senast publicerat

Idag 16:39

”Dags även för trendbrott i skolpolitiken”

Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet
Idag 15:47

”En marknadsstyrd skola blir aldrig likvärdig”

Sten Svensson & Daniel Suhonen, Katalys
Idag 12:49

Nej, barnmorskebristen beror inte på abortvården

Mia Ahlberg mfl, ordförande Svenska barnmorskeförbundet
Idag 12:29

Dags att ta tag i skolskillnaderna

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas riksförbund
Idag 11:01

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här