Rektorer vet för lite om funktionsnedsättningar

Skola. Skolans felaktiga fokus och rektorernas dåliga kunskap drabbar elever med funktionsnedsättningar, skriver företrädare för sju handikappförbund tillsammans med Rädda Barnen.
Agnetha Vikenger m fl , ordförande RBU
Annons

Svenska skolor brister i att ge särskilt stöd till elever som behöver det. Låga förväntningar och bristande anpassning av undervisningen är stora problem, liksom att man fokuserar på elevers svårigheter i stället för på hur undervisningen kan genomföras på ett annat sätt. Kunskapen om funktionsnedsättningar och hur de påverkar inlärning behöver öka på många skolor. Det visar rapporter från Skolinspektionen.

Dessa allvarliga tillkortakommanden leder till att alltför många elever med funktionsnedsättning inte får den utbildning de har rätt till enligt skollagen, FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (artikel 24) samt FN:s barnkonvention (artikel 28), konventioner Sverige ratificerat och förbundit sig att följa.

I arbetet med att ge alla elever förutsättningar att utvecklas optimalt, har rektorn en nyckelroll. Rektorn har ansvar för att personalen får den kompetensutveckling som behövs för att professionellt utföra sina arbetsuppgifter, har ansvar för det särskilda stödet och mandat att vid behov förändra sin organisation och skapa en skolmiljö som är bra för alla. Tyvärr visar Specialpedagogisk forskning från Högskolan i Jönköping (Nilholm) att rektorer har liten tilltro till vad skolan kan göra åt elevers svårigheter. Faktiskt minst tilltro av alla som arbetar i skolan.

Annons

Av en enkätstudie som forskare vid Göteborgs universitet (Giota & Emanuelsson) låtit göra framgår att praktiskt taget alla rektorer för elever i årskurs 7-9 som deltog i studien, uppfattar en elevs behov av särskilt stöd huvudsakligen som individbundet, det vill säga att det har med den enskilde eleven att göra. Det är tämligen ovanligt att uppfatta elevens behov av särskilt stöd som beroende av hur undervisningen genomförs eller de vuxnas/skolans förhållningssätt.

Detta visar på uppenbara behov av att stärka rektorernas kunskap om de pedagogiska konsekvenserna av olika funktionsnedsättningar och hur undervisningen kan genomföras för att möta elevers olika behov. Vi som företräder elever med funktionsnedsättning vet att en skolas förmåga att göra anpassningar i miljön såsom att anpassa undervisningen och ordna med pedagogiska hjälpverktyg utifrån elevers behov, är avgörande för hur elever lyckas i skolan. Men om inte de personer som har mandat och förutsättningar att skapa en god lärandemiljö för alla har denna kunskap och övertygelse, hur kan då en sådan skolmiljö skapas?

Just nu pågår inom Skolverket ett arbete med att revidera de mål som ligger till grund för anbud kring det statliga rektorsprogrammet. Då har Skolverket alla möjligheter att se till att undervisning om olika funktionsnedsättningar och vilka pedagogiska konsekvenser dessa kan ha för skolsituationen införlivas i rektorernas utbildning. Det ligger i så fall helt i linje med regeringens strategi för funktionshinderpolitiken 2011-2016, där det framhålls att kunskap om funktionsnedsättningars konsekvenser för lärande och kunskapsutveckling ska öka hos skolhuvudmän och skolans personal. Mål som Skolverket själv sett behov av och föreslagit.

I dag går alltför många elever ut skolan utan fullständiga betyg, mot en framtid i utanförskap. Ska alla elever få förutsättningar att utvecklas optimalt och få möjligheter till egen försörjning, måste också rektorerna få förutsättningar att klara detta uppdrag.

Skolverket, ta nu chansen. Vi står till ert förfogande.

Fler artiklar om Skola

17 februari

Otydligt uppdrag ger stora skillnader i förskolan

Helén Ängmo & IngBeth Larsson, Skolinspektionen
17 februari

Poliselever blir blåsta på utlovad forskning

Jörgen Lundälv, docent i trafikmedicin, Umeå universitet
14 februari

”S bör göra vinststopp till en valfråga”

Andreas Schönström, kommunalråd (S), Malmö stad
10 februari

Lärarbristen kan bekämpas med kreativa förslag

Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M)
9 februari

Funktionshindrade elever ska inte särbehandlas

Tiemon Okojevoh, styrelseledamot Grön Ungdom i Stockholmsregionen

Senast publicerat

17 februari

Biogasen behövs om vi ska nå fossilfrihet

Karin Svensson Smith mfl, riksdagsledamot (MP)
17 februari

”Bibliotekarier ska inte agera väktare”

Sara Roberts, tf förbundsordförande i DIK
17 februari

”Styrkan i kulturen är mångfald och innovation”

Rasmus Jonlund mfl, liberala riksdags- och kommunpolitiker i kulturen
17 februari

Varför inte göra vårdens kvalitet till valfråga istället?

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef Vårdföretagarna

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här