Rehabgarantin en framgång

Sjukvård. En dagsfärsk utvärdering av rehabiliteringsgaratin visar att den glädjande nog lett till färre förtidspensioneringar, men också att den behöver vässas ytterligare för att få tillbaka fler personer till arbetslivet.
Ulf Kristersson, Socialförsäkringsminister (M)

Stora reformer bör utvärderas öppet, så att slutsatserna kan användas för att förbättra insatserna. Regeringen har tydligt deklarerat att viktiga politiska reformer ska ha sin grund i forskning och på regeringens uppdrag har därför Karolinska Institutet utvärderat rehabiliteringsgarantin. Garantin infördes 2009, och är en av de åtgärder som regeringen initierat för att öka möjligheterna till tidig behandling från hälso- och sjukvården. Syftet är att ge människor möjlighet att snabbare återgå i arbete, och minska förtidspensioneringarna och långa passiva sjukskrivningar.

Slutrapporten togs emot i går onsdag på Socialdepartementet och resultaten ger anledning till att glädjas. Men de visar också på några tydliga områden där rehabiliteringsgarantin kan förbättras för att bättre stödja människor tillbaka till arbetet igen.

Garantin har tagit sikte på de diagnoser som dominerar svensk sjukfrånvaro: psykiska diagnoser samt långvarig värk. Den har erbjudits i form av evidensbaserad behandling som utförs av landstingen. Många berörs: bara under 2010 har över 50 000 personer fått behandling inom rehabiliteringsgarantin. En stor majoritet är kvinnor.

Annons

Resultaten av Karolinska Institutets utvärdering visar att den som fått behandling inom rehabiliteringsgarantin löper mindre risk att bli förtidspensionär. Det är en viktig framgång. Att vara förtidspensionerad innebär att alla möjligheter till återgång i arbete är i det närmaste uttömda. Den som genomgått behandling via rehabiliteringsgarantin löper en mer än halverad risk att hamna i förtidspension jämfört med den som inte fått behandling. Det innebär samhällsekonomiska vinster, men vad det betyder för den enskilde i form av fortsatta arbetsgemenskaper, självkänsla och välbefinnande går naturligtvis inte att sätta en prislapp på.

Nu förtidspensionerar vi färre vuxna än på flera decennier. Det visar att regeringens utgångspunkter fungerar: med aktiva, individbaserade insatser har vi kunnat vända en utveckling som för några år sedan var på väg åt helt fel håll. Nu är många människor närmare arbetsmarknaden än tidigare.

Den som är sjukskriven förbättrar sin upplevda hälsa om de genomgår behandling via rehabiliteringsgarantin, visar resultaten också. På individnivå är vinsterna med ökad livskvalitet givetvis enorma. Behandlingens innehåll får höga betyg av de som genomgått den, liksom bemötandet av dem som genomför behandlingen. Men den förbättrade hälsan tycks inte snabba på återgången till arbetet för den som är sjukskriven. Här måste vi bli bättre på att låta den ökade självskattade hälsan slå igenom så att man får stöd att åter ta steget in i arbetsgemenskaper.

KI:s utvärdering visar att rehabiliteringsgarantin ökat landstingens fokus på rehabilitering. Landstingen har anställt fler, utbildat personal och därmed rejält höjt kompetensen när det gäller rehabilitering. Utvecklingsarbetet och tidiga insatser har ökat i alla landsting och implementeringen bedöms i stort sett vara framgångsrik. Införandet av rehabiliteringsgarantin har bidragit till att olika kompetenser samarbetar kring patienter, det vill säga ett mera teambaserat arbetssätt. Ett ökat fokus på rehabilitering i landstingen är också en framgång för rehabiliteringsgarantin.

Det tar tid för reformer att få genomslag. Slutrapporten visar att garantin har blivit mer framgångsrik med tiden. Resultaten från 2010 är bättre än 2009, men mer måste göras.

Regeringen ser positivt på en fortsättning med rehabiliteringsgarantin. Vi för nu konstruktiva samtal med Sveriges Kommuner och Landsting för att gemensamt ta fram en överenskommelse där slutsatserna och kunskaperna utifrån KI:s studie bidrar till att fler personer får möjlighet att bryta sin sjukfrånvaro och återgå i arbete.

  • Ulf Kristersson, Socialförsäkringsminister (M)

Ämnen i artikeln

Relaterade artiklar

25 februari
Ingrid Burman
13 januari
Anki Sandberg & Birgit Hansson
13 december 2013
Gunvor G Ericson
21 juni 2012
Anne Marie Brodén
19 juni 2012
Gunnar Axén
14 juni 2012
Lotta Larsson m fl
13 juni 2012
Carl Johan Sonesson m fl

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
1466 har röstat hittills.

Följ den här debatten

Du får ett mejl varje gång ett nytt inlägg i denna debattråd publiceras.

Dela den här artikeln

Fler artiklar om Sjukvård

16 april

Varningar om läkarna på akuten missar kärnfrågan

Emma Spak m fl, ordförande SYLF
15 april
11 april

Parkinsonsjuka behöver träffa läkaren oftare

Bo Jäghult m fl, Parkinsonförbundet
9 april

Jo, BB Sophia uppvisar brister i patientsäkerheten 

 

Susanne Ledin Eriksson m fl, överläkare Gävle
8 april

BB Sophia visar att lagen måste ändras

Viktor Robertson, jurist vid tankesmedjan Den Nya Välfärden

Senast publicerat

17 april

Jag känner sorg över välfärdens omsorg

Mattias X Lundberg, välfärdsföretagare, Umeå
16 april

Varningar om läkarna på akuten missar kärnfrågan

Emma Spak m fl, ordförande SYLF
16 april

Sätt de äldre i centrum för hemtjänsten

Heike Erkers m fl, ordförande Akademikerförbundet SSR
15 april
15 april

Välkommen in i matchen för fler jobb, Roger Mogert (S)

Ulla Hamilton, borgarråd (M) Stockholm

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova