Regeringens passivitet stoppar energisamarbeten

I svensk industri används värme och ånga i processerna, ofta producerat av ett fjärrvärmeföretag. Samarbetena ger en mer effektiv värmeproduktion, med mindre fossilt och minskade utsläpp. I fjärrvärmen finns stordriftsfördelar och kunnande som kan effektivisera energiproduktionen och industriföretaget kan fokusera på sin kärnverksamhet.

Den 1 januari 2011 slopades koldioxidskatten för bränslen i industrianläggningar som omfattas av EU:s system för utsläppsrätter. Systemet med utsläppsrätter styr mot en minskad användning av fossila bränslen och det ansågs överflödigt med dubbla system. Skattelättnaden gällde dock inte fjärrvärmeföretagen, så de betalar även i fortsättningen både koldioxidskatt och utsläppsrätter. Skillnaden i villkor riskerar nu dessa framgångsrika samarbeten.

I Jönköping tog Jönköping Energi över Munksjös ångcentral och integrerade den i fjärrvärmesystemet. Pannan moderniserades och blev mer effektiv. Det har gett tryggare och mer flexibla fjärrvärmeleveranser och Munksjös tillgång till ånga blev säkrare. Utsläppen från produktionen minskade. De aktuella skattevillkoren gör nu att samarbetet måste omvärderas.

I Kisa tog Tekniska Verken över ångcentralen som levererar ånga till Swedish Tissues. Med ökad effekt på biobränslepannan har utsläppen minskat. Tekniska Verkens fördelar av stora bränsleinköp har dämpat effekterna av ökade biobränslepriser. Det har stor betydelse för en industri som kämpar i hård konkurrens på en internationell marknad. Men vinsterna är inte tillräckliga för att försvara de högre kostnaderna om fjärrvärmeföretaget fortsätter att äga ångcentralen.

Ytterligare ett samarbete som påverkas finns i Avesta. Där samarbetar fjärrvärmeföretaget Värmevärden med stålverket Outokumpu Stainless AB och Karl Hedin Sågverk. Värmevärden säljer årligen cirka 75 GWh hetvatten till de två industrierna. I retur köper de cirka 27 GWh spillvärme som värmer fjärrvärmekunderna i Avesta.

I Trelleborg har energitjänsteföretaget Dalkia köpt en ångcentral från Trelleborg Industri AB. Det möjliggör parallella leveranser till kommunens fjärrvärmenät och industrin, med miljömässiga och ekonomiska fördelar för båda kunderna. Skattereglerna kan leda till att anläggningen återgår till Trelleborg Industri. Det påverkar både miljö och ekonomi eftersom nya anläggningar måste byggas för att klara behoven av fjärrvärme de kallaste dagarna, troligen med olja eller naturgas som bränsle.

Vi ser ingen annan utväg än att avveckla våra framgångsrika samarbeten om inte regeringen snarast agerar. I dessa exempel handlar skillnaden i beskattning om åtskilliga miljoner kronor. Och det finns många liknande samarbeten. År 2015 ökar kostnaderna till det dubbla, då avdragsrätten sänks ytterligare. Konsekvenserna blir uppsägning av personal inom fjärrvärmeindustrin och minskade effektiviseringsvinster, med sämre konkurrenskraft och ökade utsläpp.

Ändras inte skattereglerna skyndsamt är snart alla dessa energisamarbeten historia. Vi tror inte att regeringens avsikt är att diskriminera fjärrvärmebranschen, inte heller att våra framgångsrika samarbeten ska avslutas, till priset av sämre energieffektivitet och ökade utsläpp. Men det blir tyvärr följden. Därför uppmanar vi Finansminister Anders Borg att visa handlingskraft. Vi vill se en förändring redan i vårbudgeten!

Ulrika Jardfelt mfl, vd Svensk Fjärrvärme
Håkan Stigmarker, VD Jönköping Energi AB
Anders Ericsson, VD Värmevärden
Jacob Sandberg, Platschef Avesta Works, Outokumpu Stainless AB
Anders Jonsson, vd Tekniska Verken i Linköping AB
Lorenzo Bianchi, VD Swedish Tissues
Mikael Jansson, VD och koncernchef Dalkia Norden
Lennart Johansson, VD Trelleborg Industri AB