Regeringens passivitet stoppar energisamarbeten

Infrastruktur. Runt om i Sverige finns många framgångsrika samarbetsprojekt mellan industriföretag och fjärrvärme- eller energitjänstföretag. De stärker industrins konkurrenskraft, ger fjärrvärme till ortens invånare och minskar utsläppen i samhället. Inom kort riskerar detta att vara historia om inte finansminister Anders Borg agerar och ändrar diskriminerande skatteregler.
Ulrika Jardfelt mfl, vd Svensk Fjärrvärme

I svensk industri används värme och ånga i processerna, ofta producerat av ett fjärrvärmeföretag. Samarbetena ger en mer effektiv värmeproduktion, med mindre fossilt och minskade utsläpp. I fjärrvärmen finns stordriftsfördelar och kunnande som kan effektivisera energiproduktionen och industriföretaget kan fokusera på sin kärnverksamhet.

Den 1 januari 2011 slopades koldioxidskatten för bränslen i industrianläggningar som omfattas av EU:s system för utsläppsrätter. Systemet med utsläppsrätter styr mot en minskad användning av fossila bränslen och det ansågs överflödigt med dubbla system. Skattelättnaden gällde dock inte fjärrvärmeföretagen, så de betalar även i fortsättningen både koldioxidskatt och utsläppsrätter. Skillnaden i villkor riskerar nu dessa framgångsrika samarbeten.

I Jönköping tog Jönköping Energi över Munksjös ångcentral och integrerade den i fjärrvärmesystemet. Pannan moderniserades och blev mer effektiv. Det har gett tryggare och mer flexibla fjärrvärmeleveranser och Munksjös tillgång till ånga blev säkrare. Utsläppen från produktionen minskade. De aktuella skattevillkoren gör nu att samarbetet måste omvärderas.

Annons

I Kisa tog Tekniska Verken över ångcentralen som levererar ånga till Swedish Tissues. Med ökad effekt på biobränslepannan har utsläppen minskat. Tekniska Verkens fördelar av stora bränsleinköp har dämpat effekterna av ökade biobränslepriser. Det har stor betydelse för en industri som kämpar i hård konkurrens på en internationell marknad. Men vinsterna är inte tillräckliga för att försvara de högre kostnaderna om fjärrvärmeföretaget fortsätter att äga ångcentralen.

Ytterligare ett samarbete som påverkas finns i Avesta. Där samarbetar fjärrvärmeföretaget Värmevärden med stålverket Outokumpu Stainless AB och Karl Hedin Sågverk. Värmevärden säljer årligen cirka 75 GWh hetvatten till de två industrierna. I retur köper de cirka 27 GWh spillvärme som värmer fjärrvärmekunderna i Avesta.

I Trelleborg har energitjänsteföretaget Dalkia köpt en ångcentral från Trelleborg Industri AB. Det möjliggör parallella leveranser till kommunens fjärrvärmenät och industrin, med miljömässiga och ekonomiska fördelar för båda kunderna. Skattereglerna kan leda till att anläggningen återgår till Trelleborg Industri. Det påverkar både miljö och ekonomi eftersom nya anläggningar måste byggas för att klara behoven av fjärrvärme de kallaste dagarna, troligen med olja eller naturgas som bränsle.

Vi ser ingen annan utväg än att avveckla våra framgångsrika samarbeten om inte regeringen snarast agerar. I dessa exempel handlar skillnaden i beskattning om åtskilliga miljoner kronor. Och det finns många liknande samarbeten. År 2015 ökar kostnaderna till det dubbla, då avdragsrätten sänks ytterligare. Konsekvenserna blir uppsägning av personal inom fjärrvärmeindustrin och minskade effektiviseringsvinster, med sämre konkurrenskraft och ökade utsläpp.

Ändras inte skattereglerna skyndsamt är snart alla dessa energisamarbeten historia. Vi tror inte att regeringens avsikt är att diskriminera fjärrvärmebranschen, inte heller att våra framgångsrika samarbeten ska avslutas, till priset av sämre energieffektivitet och ökade utsläpp. Men det blir tyvärr följden. Därför uppmanar vi Finansminister Anders Borg att visa handlingskraft. Vi vill se en förändring redan i vårbudgeten!

  • Ulrika Jardfelt, vd Svensk Fjärrvärme
  • Håkan Stigmarker, VD Jönköping Energi AB
  • Anders Ericsson, vd Jämtkraft
  • Jacob Sandberg, Platschef Avesta Works, Outokumpu Stainless AB
  • Anders Jonsson, vd Tekniska Verken i Linköping AB
  • Lorenzo Bianchi, VD Swedish Tissues
  • Mikael Jansson, VD och koncernchef Dalkia Norden
  • Lennart Johansson, VD Trelleborg Industri AB

Ämnen i artikeln

Relaterade artiklar

2 december 2013
Kurt Eliasson, Leif Linde & Ulrika Jardfelt
12 juni 2013
Stig Nilsson
2 mars 2012
Reinhold Lennebo mfl
28 februari 2012
Johan Barth
21 februari 2012
Per Forsling
14 februari 2012
Anders Jonsson mfl

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
971 har röstat hittills.

Följ den här debatten

Du får ett mejl varje gång ett nytt inlägg i denna debattråd publiceras.

Dela den här artikeln

Fler artiklar om Infrastruktur

15 april

Tågexperter: Den svenska järnvägen har havererat

Åke Nilsson m fl, fd vd Asea Traction AB
10 april
8 april

Så får vi sund konkurrens på bostadsmarknaden

Stefan Dahlgren, vd CM-bolagen
3 april
2 april

Infrastrukturskulden bromsar tillväxten

Peter Jeppsson, Transportgruppen

Senast publicerat

17 april

Jag känner sorg över välfärdens omsorg

Mattias X Lundberg, välfärdsföretagare, Umeå
16 april

Varningar om läkarna på akuten missar kärnfrågan

Emma Spak m fl, ordförande SYLF
16 april

Sätt de äldre i centrum för hemtjänsten

Heike Erkers m fl, ordförande Akademikerförbundet SSR
15 april
15 april

Välkommen in i matchen för fler jobb, Roger Mogert (S)

Ulla Hamilton, borgarråd (M) Stockholm

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova