Regeringens nedskärningar slår mot gymnasieskolan

Skola. Nästa år tvingas gymnasieskolan spara 675 miljoner trots att regeringen inte kunnat visa hur gymnasiereformen ger lägre kostnader för kommunerna, skriver åtta socialdemokratiska kommunalråd som är ledamöter i SKL:s utbildningsberedning.
Marie-Louise Rönnmark mfl , Kommunalråd (S) Umeå, vice ordf Utbildningsberedningen SKL

Utan en gymnasieexamen är det svårt att hävda sig på dagens arbetsmarknad. Därför är det alarmerande att endast 79 procent av flickorna och 74 procent av pojkarna fullföljer sin gymnasieutbildning inom tre eller fyra år.

Att minska avhoppen från gymnasieskolan borde vara en av regeringens huvudsakliga prioriteringar då långtidsarbetslöshet är långt vanligare bland unga som saknar en fullständig gymnasieutbildning. För att minska den höga ungdomsarbetslösheten är det oerhört centralt att öka andelen elever som tar en gymnasieexamen.

I detta allvarliga läge väljer regeringen att göra kraftiga budgetnedskärningar på gymnasieskolan. Regeringen hänvisar till gymnasiereformen men kan samtidigt inte visa hur den ger lägre kostnader för kommunerna. Över partigränserna har man i Sveriges Kommuner och Landsting framhållit att kostnaderna snarare kommer att öka med den nya gymnasieskolan.

Annons

Regeringens lärarreform 2012-2015 handlar om att prioritera karriärtjänster för lärare, vilket säkert kan innebära vissa förbättringar i skolan, men att kalla det för satsning när man samtidigt gör större nedskärningar är under all kritik. Det, om något, skapar stora bekymmer för Sveriges kommuner.

Regeringen struntar i finansieringsprincipen och vill med en hård öronmärkning skicka tillbaka en del av pengarna till kommunerna. Men det går inte att komma åt de stora avhoppen från gymnasieskolan om man samtidigt väljer att skära ned på gymnasiet. Gymnasieskolan är redan idag under stark press på grund av minskade elevkullar och en stor överetablering av skolor. Regeringens besparing på 675 miljoner kronor gör det inte lättare då det motsvarar 1400 lärartjänster.

Lägg därtill neddragningen av lärarlyftet som också är problematiskt då det innebär en neddragning med 500 miljoner mellan 2011 och 2012 då staten väljer att inte bekosta kostnaden för lärarnas lönebortfall, samtidigt som man ställer krav på legitimation.

Vårt mål är att alla före 25 års ålder ska ha en fullständig gymnasieexamen och att vi till 2020 har halverat andelen unga mellan 18 och 24 år som inte har en gymnasieexamen eller studerar för att få det, från i dag drygt 10 till 5 procent. I Socialdemokraternas budgetförslag finns en investering för 2012 på 675 miljoner kronor i gymnasieskolan och en investering om 2,4 miljarder kronor utöver regeringens nivå de närmaste åren i lärare och rektorer.

Vi har tre huvudsakliga mål. För det första ska lärare garanteras högkvalitativ och kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling. Det ska vara ett självklart inslag i läraryrket. För det andra vill vi göra en investering i rektorer för att de ska få tid att sätta sitt pedagogiska ledarskap främst. För det tredje ska lärare kunna göra karriär. För att attrahera de bästa lärarna till de skolor med de största utmaningarna vill vi ge mer betalt till de lärare som i dessa skolor tar ett större ansvar för skolans och elevernas utveckling. Det är jämte en resursfördelning till skolan som utgår från elevernas behov ett bra sätt att öka likvärdigheten i skolan. 

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
945 har röstat hittills.

Fler artiklar om Skola

Idag 13:41

Skitiga skolor är dåliga skolor

Nima Sanandaji m fl, författare och debattör
Idag 10:12

Äntligen en kursändring i skolan

Per-Arne Andersson, avdelningschef SKL
7 november

"Gamla lagar får inte stoppa kreativa skolledare"

Maria Stockhaus, riksdagsledamot (M)

Senast publicerat

Idag 13:41

Skitiga skolor är dåliga skolor

Nima Sanandaji m fl, författare och debattör
Idag 11:48
Idag 10:12

Äntligen en kursändring i skolan

Per-Arne Andersson, avdelningschef SKL
Idag 08:50
Idag 05:26

Papperslösa barn negligeras av socialtjänsten

Elisabeth Dahlin, Rädda Barnen

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här