DEMOKRATI. De svårigheter som jag mött i mitt arbete i kampen mot nynazismen här hos oss har fått mig att inse behovet av skärpt lagstiftning vad gäller publicering av rasistiskt och nazistiskt material via internet. Det är inte tillräckligt med att endast kunna vädja till god moral och etik i kampen mot dessa hänsynslösa krafter.

Redan i mediekommitténs betänkande Grundlagsskydd för nya medier (SOU 1997:49) anges att eftersom internet möjliggör kommunikation med olika egenskaper kan internet inte anses vara ett nytt medium i sig.

Varje användning av nätet får i stället betraktas för sig, varvid man får bedöma om yttrandefrihetsgrundlagens huvudregel är tillämplig (se fotnot).

För sådan elektronisk publicering som ombesörjs av massmedieföretag och omfattas av databasregeln i yttrandefrihetsgrundlagen gäller att grundlagen ska tillämpas på publiceringen. Det innebär att det ska finnas en utgivare och att ansvaret ligger på utgivaren eller den som är skyldig att utse utgivare.

Jag anser att regeringen skyndsamt bör ta initiativ till att se över vår egen lagstiftning vad gäller kränkande material. Genom att till exempel tillämpa samma regler som för massmedieföretag på internet har vi kommit en god bit på väg. Men även med kraft på internationell nivå aktualisera behovet av gemensam teknikoberoende lagstiftning och hållning mot rasistiska budskap.

För mig kan aldrig yttrande­frihet i ett demokratiskt samhälle innebära rätten att trakassera, förnedra och hota enskilda individer eller grupper på grund av hudfärg, etniskt ursprung, religiös övertygelse, sexuell läggning eller politisk uppfattning. Respekten för allas lika värde är för mig okränkbar.

När stämpling till mord, lögner, nazistiska uttalanden och utbjudande till försäljning av kriminaliserade nazistiska produkter, publikationer och symboler helt opåtalat kan förekomma på internet, saknar vi en lagstiftning som med kraft kan användas mot dessa avarter av svenskt ursprung.

Vi saknar inte bara en tillräckligt stark inhemsk lagstiftning utan också ett kraftfullt agerande från regeringen i internationella organ och församlingar.

Sverige har internationellt, vilket jag är uppriktigt oroad över, fått stämpeln att vara en fristad för antidemokratiska rörelser och sekter som hotar vår trygghet och frihet som medborgare.

Vi kan inte längre vänta på kraftfulla åtgärder från regeringen medan den nynazistiska rörelsen konsoliderar sig, skaffar sig ekonomisk makt, blir starkare och ett ännu större hot mot demokrati och frihet. Tiden är inne för regeringen att visa handlingskraft.

Lennarth Eriksson
Kommunjurist, Karlskrona

Fotnot: Yttrandefrihetsgrundlag 1 kap 1 §: ”... Med tekniska upptagningar avses ... upptagningar som innehåller text, bild eller ljud och som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Med databas avses ... en samling av information lagrad för automatiserad behandling. Lag (2002:909)”.

¤ TRYCKFRIHETSBROTT
Tryckfrihetsbrott är enligt Tryckfrihetsförordningen 7 kap 4 § p 11: ”... hets mot folkgrupp, varigenom någon hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.”

Yttrandefrihetsgrundlagen 5 kap 1 § första stycket säger: ”De gärningar som anges som tryckfrihetsbrott i 7 kap. 4 och 5 §§ tryckfrihetsförordningen ska anses som yttrandefrihetsbrott, om de begås i ett radioprogram eller en teknisk upptagning och är straffbara enligt lag.”

I TF 6 kap. 1 § sägs: ”Ansvaret för yttrandefrihetsbrott i ett radioprogram eller en teknisk upptagning ligger på utgivaren. Har en ställföreträdare inträtt som utgivare, har han ansvaret. I fråga om andra direktsända radioprogram än sådana som avses i 1 kap 8 § får i lag föreskrivas att den som framträder i programmet ska ansvara för sina yttranden själv. Lag (1998:1439).”