Regeringen lägger krokben
för tillväxten

Snabba och punktliga kommunikationer är en förutsättning för effektiva gods- och varuflöden. Detsamma gäller för kompetensförsörjning och rekrytering för en fungerande arbetsmarknad. Tillsammans utgör de båda ändamålen en förutsättning för Sveriges konkurrenskraft, utveckling och tillväxt.

Med de kapacitetsproblem som finns på Ostkustbanan och Stambanan hotas persontrafiken på båda banorna. Undanträngning av den regionala persontrafiken på järnvägen får inte ske! Det skulle innebära en tillbakagång för den näringslivs- och samhällsutveckling som börjat visa så positiva trender tack vare tågtrafiken. Den ökade arbets- och utbildningspendlingen betyder oerhört mycket för utvecklingen i Hälsingekommunerna, där stora omstruktureringar i basindustrin ägt rum under många år.

Många pendlar i dag från Hälsingekommunerna till de större utbildnings- och arbetsmarknaderna i Gävle och Sundsvall. Företagen i landskapet hämtar också nyckelkompetens från bosatta i andra kommuner inom och utanför landskapet. För det stora flertalet är inte buss ett alternativ till tåget, utan alternativet för pendlare blir sannolikt hellre att flytta till större arbetsmarknadsområden i storstäderna där båda i familjen kan få arbete. Med minskade skatteintäkter för Hälsingekommunerna som följd samt att företagen i kommunerna kan få svårt att rekrytera den kompetens som behövs. Det innebär också ytterligare tryck på storstadsregionerna med sina redan nu överhettade bostadsmarknader och överutnyttjade infrastruktur.

De senaste veckornas många inlägg i våra tidningar om Trafikverkets kapacitetsutredning manifesterar den stora oro som vi känner för vår regions förutsättningar att utvecklas och för våra invånare möjligheter att bo kvar och bli fler.

Kapacitetsutredningens kartläggning i sig har vi inget att invända emot. Men det snäva sektorstänkandet i regeringens direktiv och därmed Trafikverkets slutsatser gör oss bekymrade och oroliga.

Regeringen måste inse att mer medel till infrastrukturen måste till för att klara Sverige nu och i framtiden. Kan insatserna inte direktfinansieras inom ramen för statsbudgeten bör lånefinansiering övervägas. Vi ligger redan efter jämfört med majoriteten av konkurrentländer. En helhetssyn med perspektiv och framtidsambitioner behövs, liksom ett ledarskap där lokal, regional och nationell nivå kan samverka för att nå målen om regional utveckling.

Trafikverket har meddelat att dubbelspårsutbyggnaden mellan Skutskär och Furuvik, en synnerligen viktig länk mellan norra Sverige och Stockholm/Arlanda, inte inryms i årets budget. Den sedan länge planerade och budgeterade åtgärden skjuts därmed åter upp på framtiden, vilket innebär allvarliga kapacitetsproblem. Trafikverkets beslut blir en tillväxthämmare för hela Norrland.

Trafiken på järnvägen norr om Gävle har utökats mycket kraftigt under senare år. I dag trafikerar exempelvis cirka 70 tåg varje dygn den enkelspåriga Ostkustbanan norr om Gävle. En ytterligare ökning med minst 30 tåg/dygn förutses under den kommande tioårsperioden. Så har också restiden mellan Stockholm och Sundsvall förlängts från 3 timmar och 10 minuter år 1997 till dagens 3 timmar och 40 minuter.

Under senare år har den regionala trafikhuvudmannen, och sedan årsskiftet kollektivtrafikmyndigheten, X-trafik lyckats utveckla en mycket väl fungerande tågtrafik som binder samman och utvecklar utbildnings- och arbetsmarknadsområden inom länet och med angränsande län. Förra året kunde trafikhuvudmannen räkna in nästan 1 miljon resor på de egna tågen i länet. Med länskortgiltigheten på interregionala tåg har möjligheter till arbetspendling, tillgång till service och övrig samverkan utvecklats mycket kraftfullt. Mycket mer finns att göra. Vi måste arbeta för att knyta samman och utveckla arbetsmarknadsregionerna, inte avveckla dem. I dag arbetspendlar cirka 20 000 pendlingsrörelser in/ut över kommungränsen i Hälsinglands kommuner. Till det kommer utbildningspendling till högskoleorterna.

Likaså är varu- och godstrafiken viktig. Ett exempel på det är Botniska korridorens yttrande: "Norra Europa spelar en oerhört viktig roll när det kommer till försörjningen av råvaror till kontinenten. Vår försörjningsandel inom flera strategiska produktionsområden är betydande och mycket viktig för både den svenska och europeiska ekonomin. Ett nationellt mått på detta är att ett produktionsvärde motsvarande 30 miljarder per år utvinns ur de svenska gruvorna för att sedan vidareförädlas i södra och mellersta Sverige till cirka 600 miljarder." Kapacitetsbristerna har förvärrats dramatiskt de senaste åren och är nu ett allvarligt hot mot konkurrenskraften i basindustrin och därmed landets tillväxt.

Kapacitetsutredningen belyser på ett tydligt sätt det uppenbara faktum att järnvägsnätet från norra Sverige och genom Gävleborgs län är överbelastat och har stor kapacitetsbrist. För nationens, regionens och kommunernas möjligheter till utveckling uppmanar vi nu regeringen att ta helhetsgrepp. Se Norrland som en möjlighet och utnyttja de förutsättningar som finns till exempel att via EU med stöd av TEN-T och CEF-medel delfinansiera järnvägsutbyggnaden i södra Norrland. Både för personer och gods, för såväl regionens som landets tillväxt behövs en fungerande järnväg.

Roland Bäckman, kommunstyrelsens ordförande (S), Ljusdal
Marie Centerwall, kommunstyrelsens ordförande (S), Bollnäs
Sven-Erik Lindestam, kommunstyrelsens ordförande (S), Söderhamn
Monica Olsson, kommunstyrelsens ordförande (S), Nordanstig
Yoomi Renström, kommunstyrelsens ordförande (S), Ovanåker
Caroline Schmidt, kommunstyrelsens ordförande (C), Hudiksvall