Rätt med rot till hyresrätt

I dag satsar staten 13 miljarder kronor per år på att subventionera köksrenoveringar och badrumsbyten för de som bor i villa och bostadsrätt. Det är vad ROT-avdraget uppgår till.  Och det är välinvesterade pengar: Förutom att användas för att möta det stora renoveringsbehov som finns i bostadsbeståndet gör ROT-avdraget svarta jobb till vita och sätter hantverkare i jobb. Utredningar visar dessutom att satsningen till stor del bekostar sig själv i form av ökade skatteintäkter. Nu är det dags för hyresrätterna att få ta del av ROT-avdraget.



Rapporter från Boverket visar att 45 procent av bostadsbeståndet behöver renoveras. Bara i allmännyttan väntar 300 000 hyreslägenheter på renovering. Men hyresrätterna väntar fortfarande på ROT-avdraget. Det är hög tid att ändra på det nu.

 Anledningarna är flera. Först och främst borde det vara självklart att alla medborgare behandlas lika oavsett vilken boendeform man har valt. Att det inte är så blir särskilt tydligt för dem som har valt att bo i hyresrätt när större renoveringar stundar. 


I dag står hyresgästerna för renoveringarna i form av hyreshöjningar. Med ett ROT-stöd skulle hyreshöjningarna i samband med renovering minska markant. Fler människor skulle få en möjlighet att kunna bo kvar i sina hem istället för att tvingas flytta efter höga hyreshöjningar. 

ROT-stödet skulle samtidigt stimulera Sveriges tillväxt.

Hantverkarna har de senaste åren haft fullt upp med att renovera villor och bostadsrätter. En liknande effekt skulle sannolikt uppstå även för hyresrätten. Särskilt eftersom det är den upplåtelseform som har störst behov av renovering.



Om ett ROT-avdrag till fastighetsägaren införs för arbetskostnader med max 50 000 kronor per lägenhet, där 20 000 lägenheter rustas, skulle kostnaden bli en miljard kronor per år. Det är en liten utgiftspost jämfört med de 13 miljarder som satsas på ROT-avdrag för villa och bostadsrätt. Det är dessutom pengar som återvänder till statskassan när fler hantverkare får chansen till jobb.



I samband med renovering är det lämpligt att pröva vilka energieffektiviseringar som behöver göras. Det är många åtgärder som är samhällsekonomiskt lönsamma, men som inte är företagsekonomiskt lika lönsamma och därför inte blir gjorda. Här har regeringen en chans att ta initiativet.

Ur ett samhällsperspektiv är det inte bara nödvändigt utan även lönsamt att satsa resurser på energieffektivisering i samband med upprustning, inte minst av miljonprogramsområden. Det gynnar dessutom den tekniska utvecklingen och svensk industri. Det är ingen vågad tanke, tvärtom. I dag finns en miljöbilspremie som har samma syfte; en minskad energianvändning.

En tredje nödvändig reform är att införa skattefria underhållsfonder för fastighetsägarna. På så sätt säkerställs resurser för periodiskt underhåll och upprustning. Med dagens skattesystem riskerar istället fastighetsägare att behöva betala skatt på överskott som avsätts för framtida underhåll. Det gynnar varken hyresgäster, fastighetsägare eller de som får i uppdrag att renovera fastigheterna. Med större marginaler skapas bättre förutsättningar för att bygga och förvalta mindre lägenheter, något som bland annat landets unga och studerande verkligen behöver.



Den sammanlagda satsningen på ROT till hyresrätt, miljöpremie för renovering och skattefria underhållsfonder skulle vara en bråkdel av det som i dag tillfaller bostadsrätter och villor. För den kostnaden får vi mer likvärdiga statliga stöd till bostadsformerna, ett kraftfullt bidrag till renovering av befintligt bestånd och en stark satsning på tillväxtskapande åtgärder. 

Köksrenoveringar och badrumsbyten behövs, även för personer som bor i hyresrätt. Nu är det dags för ROT-avdrag för hyresrätter.

Barbro Engman, förbundsordförande Hyresgästföreningen
Johan T. Sterndal, VD Hantverkarna
Martin Sahlin, ordförande Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO)