Utred varför psykiskt sjuka dör tjugo år i förtid

Psykisk ohälsa. Överdödligheten vid psykisk sjukdom är högre i Sverige än i andra OECD-länder. Näst efter hjärt-kärlsjukdom och cancer är psykisk sjukdom den vanligaste orsaken till död i förtid. Särskilt drabbade är personer med långvariga psykiska sjukdomar som schizofreni och bipolär sjukdom. Nu krävs systematiska åtgärder, skriver en grupp specialister på området.
Cecilia Modig mfl , föreningen Mind
Annons

Bland män med psykisk sjukdom är medellivslängden 20 år kortare och bland kvinnor 15 år kortare. Det innebär att männens livslängd ligger på samma nivå som för män på Haiti och kvinnors på en nivå som i Nepal. Trenden över tid är också ogynnsam. 1987–2006 ökade skillnaderna mellan personer med allvarlig psykisk sjukdom och befolkningen i stort. En liknande ogynnsam utveckling syns inte i övriga nordiska länder. 

OECD har jämfört överdödligheten för personer med schizofreni i sju länder. I Sverige är dödligheten nio gånger högre än i befolkningen som helhet. Inte något annat land har så hög överdödlighet. En redan mycket utsatt grupp har således en sämre situation i Sverige jämfört med andra länder och situationen förefaller att försämras. Ändå har inga systematiska åtgärder riktats mot detta problem.

Den föregående regeringen har formulerat en handlingsplan för området psykisk ohälsa 2014–2016 (PRIO). Trots att planen är omfattande nämns inte överdödligheten bland de psykiskt sjuka. Denna plan har föregåtts av två tidigare satsningar inom psykiatrin, vardera i storleksordningen en miljard kronor. En av de tidigare satsningarna föregicks också av en utredning, SOU 2006:100. Frågan om den markanta överdödligheten i Sverige bland personer med kronisk psykisk sjukdom har dock inte behandlats, vare sig i utredningen eller i PRIO-satsningen. 

Annons

Myndigheten Vårdanalys har genomfört två utvärderingar av PRIO-satsningarna. Vårdanalys bedömning hösten 2014 är att ”satsningens inriktning på flera avgörande punkter inte är ändamålsenlig”.

Det går att invända att dödlighet endast är en av flera aspekter på de psykiskt sjukas situation. Överdödligheten intar dock en särställning som indikator och på brister i livssituationen, inkluderande bristande tillgång till vård. Att på grund av psykisk sjukdom få livet förkortat med 20 år kan jämföras med andra risker. En rökare i Sverige har ett års kortare livslängd jämfört med en icke rökare om man enbart ser till effekten av tobaksrökningen. En man med enbart grundskoleexamen har fem års kortare livslängd än män med högskoleutbildning. Risken för att dö i förtid är således mångdubbelt högre för en person med psykisk sjukdom. Trots det är uppmärksamheten på psykisk sjukdom avsevärt mindre. 

En tänkbar förklaring, kan vara föreställningar om att överdödligheten beror på självmord. Det stämmer dock inte. Det främsta skälet är överdödlighet i hjärt-kärlsjukdom. Bland befolkningen i övrigt har dödligheten i hjärt-kärlsjukdom halverats de senaste 50 åren. Det beror på att de som har högre risker för hjärt-kärlsjukdom har fått tillgång till bättre vård och förebyggande insatser. 

Socialstyrelsens nyligen publicerade genomgång av somatisk vård vid samtidig psykisk sjukdom visar att psykiskt sjuka har avsevärt mindre tillgång till sådana åtgärder. Ett skäl kan vara att vården ofta bara ser ett problem i taget. I kontakter med den psykiatriska vården finns därför risk att fysiska hälsorisker försummas. Det är allvarligt eftersom de läkemedel som förskrivs för psykisk sjukdom också medför risker för den somatiska hälsan.

Förekomsten av hjärt-kärlsjukdom hänger samman med levnadsvanor som rökning som brist på motion och kostvanor. Sådana levnadsvanor går att förbättra, om vården ger adekvat stöd. Levnadsvanorna bestäms i sin tur av individens livssituation. Att befinna sig utanför ett meningsfullt socialt sammanhang ökar risken för såväl rökning som brist på motion och olämpliga kostvanor. 

Under perioden 1991–2011 minskade antalet vårdplatser inom psykiatrin med två tredjedelar, i samband med att de gamla institutionerna stängdes. Minskningen av vårdplatser har i Sverige varit snabbare än i de andra nordiska länderna. 

Det har funnits två motiv till förändringarna. Det första är insikten om de begränsningar som liv på ett mentalsjukhus medför. Från slutet av 1970-talet började man i Italien därför erbjuda vård för personer med kronisk psykisk sjukdom ute i samhället med olika former av stöd i stället för vård på sjukhus. Försöken var så framgångsrika att alla statliga mentalsjukhus avvecklades i Italien. En liknande utveckling skedde i Sverige och ett stort antal länder. 

Ett andra motiv har dock också funnits med: möjligheter till besparingar. Reformerna krävde att man byggde upp behandling på lokal nivå i öppen vård, möjligheter till aktiviteter samt boendestöd. Det fanns dock en risk för att utbyggnaden av tjänster på lokal nivå delvis skulle utebli. Risken är troligen större i ett land som Sverige där landstingen, och tidigare staten, ansvarat för mentalsjukhusen medan kommunerna till stor del har fått ansvara för de nya lokala insatserna. Att överdödligheten vid schizofreni är högst inom OECD skulle kunna ha denna förklaring, det vill säga att kommunernas insatser inte har varit tillräckliga. 

Överdödligheten bland personer med kronisk psykisk sjukdom är inte acceptabel. Regeringen bör därför göra följande:

Tillsätta en utredning för att klargöra varför överdödligheten vid psykisk sjukdom är högre i Sverige än i andra OECD-länder. Fokus bör ligga vid att klargöra de psykiskt sjukas livssituation med avseende på aktivitet, boende, psykiatrisk vård och somatisk vård. Utgångspunkten bör vara de faktiska insatser den enskilda individen tar del av snarare än vilket utbud av tjänster kommuner och landsting finansierar. 

Ge Socialstyrelsen i uppdrag att årligen redovisa den totala överdödligheten vid kronisk psykisk sjukdom. De uppgifter som i dag redovisas gäller främst sjukvårdsrelaterade åtgärder.

Fler artiklar om Sjukvård

Igår 05:35

Bantad budget kan få smittsjukdomar att öka

Frida Sandegård mfl, förbundsordförande RFSL
29 september

Regionalt självstyre slår mot dyslexipatienter

Helena Forne-Wästlund, doktorand och vårdföretagare
27 september

”Nyckfull hantering av läkemedel måste stoppas”

Finn Bengtsson (M) & Barbro Westerholm (L), riksdagsledamöter
27 september

Se barnmorskors samvete som en tillgång

Jacob Rudolfsson, bitr Generalsekreterare Svenska Evangeliska Alliansen

Senast publicerat

Idag 02:07

Skolan kan inte vara vilken marknad som helst

Philip Botström & Isak Skogstad, ordf. SSU resp. Lärarnas Riksförbunds studerandeförening
Igår 14:26

Parterna ska göra upp – inte upphandlare

Anna-Karin Hatt m fl, vd Almega
Igår 12:16

M: Bonus till studenter del av ett större paket

Camilla Waltersson Grönvall, skolpolitisk talesperson (M)
Igår 11:39

Snabba bostäder skapar osunda samhällen

Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här