Prisreglering av fibernät kan skada svensk IT-utveckling

Infrastruktur. Fibernäten i Stockholm och priserna på dessa visar att det som skapar en god miljö för IT-utveckling är offentliga investeringar, inte en destruktiv återreglering av den svenska telekommarknaden.
Sten Nordin mfl, finansborgarråd (M) och kommunstyrelsens ordförande Stockholms stad

Tillgång och pris på snabbt bredband är en av flera faktorer som påverkar företagsklimatet, och som är särskilt viktigt i städer med stor andel kunskapsintensiva företag. Kunskapsintensiva företag är nämligen starkt beroende av tillgång till IT-lösningar för att kunna driva och utveckla sin affärsverksamhet.

Genom ett nära samarbete mellan näringsliv, forskning och universitet har Stockholm blivit en av norra europas viktigaste tillväxtregioner. I området finns i dag över 1 000 IT- och kommunikationsföretag som tillsammans sysselsätter cirka 23 000 personer. Stockholm har därigenom europas högsta koncentration av kunskapsintensiva företag, vilket ger oss en stark konkurrensfördel. Dessa branscher har också, i mer än tio år, stått för en allt mer ökande andel av exportintäkterna i Sverige.

Eftersom priset på 100 Mbit/s-anslutning och svart fiber-förbindelser är en bra indikator på företagsklimatet, har United Minds undersökt priset på dessa faktorer i ett tiotal internationella städer. Fokus för undersökningen har bland annat varit priset för en företagsanslutning i affärskvarter med treårskontrakt.

Annons

Undersökningen visar att snittpriset för en 100 Mbit/s-anslutning för företag i Stockholm ligger på 5 195 kronor per månad. I de nordiska huvudstäderna är snittpriset 50 procent högre. Snittpriset i de europeiska städerna London, Paris, Berlin och Amsterdam, är nästan tre gånger så högt och i New York nästan fyra gånger så högt. Endast i Singapore är priset lägre (3 481 kronor per månad).

När det gäller svart fiber-förbindelse (punkt-till-punkt med avståndet 2 km, i affärskvarteren och med treårskontrakt) hamnar Stockholm, med sitt pris på 2 921 kronor per månad på en världsunik låg nivå.

I Singapore, som hade lägst pris för 100 Mbit/s-anslutning, var priset för svart fiber 8 913 kronor per månad. I Helsingfors låg priset på 6 449 kronor per månad, medan priset i Köpenhamn låg på 8 184 kronor per månad. I de europeiska städerna låg priset på mellan 12 000–13 000 kronor per månad. Dyrast var New York med en kostnad på över 41 000 kronor per månad. I Berlin fanns inte ens svart fiber att hyra.

Priset i Stockholm ligger enligt den nya undersökningen på en mycket låg nivå i ett internationellt perspektiv. Marknaden tycks, relativt andra städer i undersökningen, vara väl utvecklad. I Stockholm valde hela åtta leverantörer att svara. Genomsnittspriset är 5 195 kronor per månad. Detta att jämför med snittpriset i övriga landet som ligger på 9 500 kronor per månad (Computer Sweden jan 2011). En nivå som även den ligger på en låg nivå internationellt sett.

Detta visar att marknaden i Stockholm fungerar och att konkurrensen leder till låga priser. Mot den bakgrunden framstår det därför märkligt att staten väljer att prisreglera den grundläggande infrastrukturen som den av fibernät. Målet borde självklart vara att främja konkurrens, mångfald och valfrihet - inte att försvåra möjligheten att investera i fiberoptiska nätverk. Den införda prisregleringen riskerar att skada svensk IT-utveckling.

Stockholms stad har sedan 1994 sett till att tillhandahålla den grundläggande IT-infrastrukturen, så kallad svart fiber, till alla på likvärdiga villkor. Det arbetet har varit mycket framgångsrikt, såväl ur konkurrens- som ekonomiskt perspektiv. Det har även möjliggjort innovationer och bidragit till att Kista anses som ett av världens främsta ICT-kluster.

Vi får årligen ett 100-tal internationella besökare, främst regeringsrepresentanter, som vill höra om Stockholms framgångsrika bredbandspolitik och vilka lärdomar de kan ta med sig tillbaka. De senaste åren har vår satsning på att ansluta alla flerfamiljshus med fiber rönt särskilt intresse från de internationella besökarna. Under slutet av året kommer den utbyggnaden vara klar i och med att 90 procent av hushållen i Stockholms stad då kan ansluta sig till världens största öppna fibernät, ett nät motsvarande mer än 30 varv runt jorden.

Stockholms utveckling visar att det som behövs för att åstadkomma en god miljö för IT-utveckling är offentliga investeringar, inte en destruktiv återreglering av den svenska telekommarknaden.

  • Sten Nordin, finansborgarråd (M) och kommunstyrelsens ordförande Stockholms stad
  • Tina Ghasemi, Ordförande IT-infrastrukturbolaget Stokab, IT-politisk talesperson (M) Stockholm

Ämnen i artikeln

Relaterade artiklar

18 september 2013
Anders Knape
17 januari 2013
Mats Lundqvist och Mikael Ek
12 september 2012
Göran Marby m fl
7 september 2012
Anders Knape
21 maj 2012
Mikael Ek och Stefan Hedin
18 maj 2012
Inez Abrahamzon och Karl-Erik Nilsson
14 maj 2012
Ove Alm och Jimmy Andréasson
11 januari 2012
Anna-Karin Hatt mfl

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
951 har röstat hittills.

Följ den här debatten

Du får ett mejl varje gång ett nytt inlägg i denna debattråd publiceras.

Dela den här artikeln

Fler artiklar om Infrastruktur

15 april

Tågexperter: Den svenska järnvägen har havererat

Åke Nilsson m fl, fd vd Asea Traction AB
10 april
8 april

Så får vi sund konkurrens på bostadsmarknaden

Stefan Dahlgren, vd CM-bolagen
3 april
2 april

Infrastrukturskulden bromsar tillväxten

Peter Jeppsson, Transportgruppen

Senast publicerat

Igår 05:35

Jag känner sorg över välfärdens omsorg

Mattias X Lundberg, välfärdsföretagare, Umeå
16 april

Varningar om läkarna på akuten missar kärnfrågan

Emma Spak m fl, ordförande SYLF
16 april

Sätt de äldre i centrum för hemtjänsten

Heike Erkers m fl, ordförande Akademikerförbundet SSR
15 april
15 april

Välkommen in i matchen för fler jobb, Roger Mogert (S)

Ulla Hamilton, borgarråd (M) Stockholm

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova