Poliselever blir blåsta på utlovad forskning

Polisen. ”Det pågår ett forskningspolitiskt spel där studenterna på polisprogrammet är förlorarna”, skriver en polislärare med 20 års erfarenhet som polis, och en docent i trafikmedicin.
Jörgen Lundälv , docent i trafikmedicin, Umeå universitet
Annons

Sverige behöver tusentals poliser de närmaste åren, och de lockas till utbildningen med att den är forskningsförberedande. Är det så och varför satsas det inte på högkvalificerad tvärvetenskaplig forskning för att leva upp till den högre utbildningen av poliser i dag?

Varför tillhör polisprogrammet överhuvudtaget universitet och högskolor om det ändå inte satsas på forskning? Vi menar att det pågår ett forskningspolitiskt spel där studenterna är förlorarna. 

Det kan inte vara rätt mot dagens unga studenter som har sökt sig till polisprogrammet att inte öppet förklara och debattera om den eftersatthet som finns av forskning inom polisvetenskap och polisiärt arbete sedan många år tillbaka. Dagens studenter utlovas att utbildningen ska vara forskningsförberedande, samtidigt som någon livaktig forskning eller forskarutbildning i ämnet knappast bedrivs i landet i någon större grad.

Annons

Seniora forskare måste också ta mer plats i utbildningen än vad som är fallet idag. Vi som skriver denna debattartikel har lång erfarenhet av undervisning vid polisutbildning respektive skadeforskning. På nära håll har vi följt utvecklingen av den högre utbildningen men även bristen på forskning och forskningsaktivitet.

Därför ställer vi nu tre frågor:

1) Vad har utbildningsorterna gjort och vad har de för några planer för att närma sig ambitionerna att införa och upprätthålla forskarutbildning och senior forskning i polisvetenskap och tvärvetenskap?

2) Vad finns det för förklaringar till att forskarutbildning i polisvetenskap inte har kommit längre sedan polisprogrammet introducerades för sexton år sedan (år 2001)?

3) Vad händer om man inte når målet att realisera polisforskningen och den tvärvetenskapliga forskningen och koppla den till den etablerade men också nya polisutbildningen i landet?

Vi menar att dessa tre frågor måste få ett svar. Om inte ansvariga öppet kan svara på frågorna och sätta in åtgärder finns det en uppenbar risk att kvaliteten på framtidens polisutbildning kommer att minska drastiskt. Studenterna får därmed inte det innehåll i utbildningen som de blivit utlovade.

Förutom forskningsanknytning borde det finnas seniora forskare som kunde möta studenterna som förebilder och samtalspartners för ny forskning. Vi menar att polisforskningen behöver fokusera på säkerhets- och riskforskning. Exempel på sådan forskning skulle enligt vår mening kunna bestå av mer forskning om vad som händer med polispersonal i yttre tjänst och deras inblandning i skador och olyckor. Hur mycket utrymme ges en polis i dag åt trafiksäkerhetsarbete i sin yrkesvardag, och vilka konsekvenser får arbetsskadorna på kort respektive lång sikt?

Polispersonalens arbetsvillkor borde kunna uppmärksammas och bli föremål för forskning om det fanns intresse för detta. Likaså betydelsen av hastighetskontroller och beteendeövervakning i vägtrafiken för att ge något exempel.

Inom kommande år ska tusentals unga studenter rekryteras till polisprogrammen. De kommer att behövas på gatorna för ökad trygghet och säkerhet. Men det behövs även en nysatsning av forskarutbildning. Om inte detta sker så befarar vi dessvärre att kvaliteten på den högre utbildningen riskeras samtidigt som internationell forskning ges ytterligare försprång.

Polisen måste leda arbetet med trafiksäkerhetsreformen Nollvisionen som i år fyller 20 år. Därtill behövs en skade- och riskforskning för att vi ska kunna hävda oss som forskningsnation och att kunskap kan ges tillbaka i samhället som därmed förbättra yrkesvardagen för tusentals poliser som arbetar i yttre tjänst. Det handlar om en demokratifråga i högsta grad.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Fler artiklar om Skola

28 mars

Sämre konkurrenskraft med kommunal högskola

Göran Arrius, ordförande Saco
28 mars

Kommunal högskola felaktig slutsats av Saco

Johan Persson mfl, Parlamentariska landsbygdskommittén
28 mars
24 mars

Lokalt samarbete med högskolan höjer kvaliteten

Eva Nordmark
, ordförande TCO
24 mars

”Lyft frågan om statlig styrning av skolan, M”

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

Senast publicerat

Idag 13:54

”Vårt ställningstagande mot SD är solklart”

Magnus Ek, ordförande Centerpartiets ungdomsförbund
Idag 11:53

Snabbare digitalisering om vi tar efter grannländerna

Per Blom & Anders Persson , PA Consulting Group
Idag 06:15
Idag 05:45

”Välfärdsdebatten måste handla om medborgarna”

Lena Dahlstedt & Klara Palmberg Broryd, Nacka kommun
Idag 05:45

”Utveckla de regionala järnvägarna”

Helena Leufstadius mfl, vd Svensk kollektivtrafik

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här