Personlig assistans hotas

Omsorg. Föräldrar som söker assistans för sina barn tvingas allt oftare gå till domstol. Dessutom genomför både kommuner och Försäkringskassan allt fler integritetskränkande utredningar av dem som söker stöd, visar en ny rapport från Humana.
Christian Källström , chefsjurist Humana

Allt fler personer med funktionsnedsättning får allt svårare att få sina hjälpbehov tillgodosedda genom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Det visar Humanas juridiska årsbok som publiceras i dag torsdag. Utredningar som ska syfta till att bedöma rätt till personlig assistans, utformas istället som ett integritetskränkande minuträknande av hur lång tid det tar att gå på toaletten, att ta på sig underkläder eller att duscha. Dessutom måste föräldrar som söker assistans för barns behov ofta gå till domstol för att få sin rätt beviljad. Rätten att genom personlig assistans uppnå goda levnadsvillkor är i praktiken hotad. Nu behövs både attityd- och regelförändringar.

Ett viktigt syfte med den lag som ska reglera rätten till personlig assistans är att den enskilde som är i behov av stöd ska uppnå goda levnadsvillkor. Lagen är en så kallad rättighetslag; den som lever upp till de villkor som anges i lagen ska ha rätt till insatser för att uppnå goda levnadsvillkor. Men när vi går igenom det senaste årets domstolsärenden som berör personlig assistans ser vi att rättighetslag ofta villkoras mot kommuners budget och ett tryck på Försäkringskassan att bevilja färre timmar assistans.

Den mest framstående trenden inom rättsområdet är att kommuner och Försäkringskassan genomför allt mer integritetskränkande utredningar av dem som söker stöd. Den som söker personlig assistans för att få hjälp med toalettbesök tvingas ofta ange hur många gånger denne går på toaletten, hur lång tid toalettbesöket tar, om hjälp behövs med att knäppa upp gylfen eller bara med att dra ned byxorna. Assistansersättning ges sedan inte för ett helt toalettbesök, utan endast för en punktinsats i form av den en och en halv minut det tar att dra upp och ned byxorna. Den personliga assistenten förutsätts i en sådan ekvation kunna vara behjälplig när ett toalettbesök inleds för att sedan gå upp i rök och återuppstå när toalettbesöket avslutas. Det säger sig själv att detta är omöjligt och att den beviljade assistansersättningen inte ger möjlighet att i praktiken tillgodose hela hjälpbehoven.

Annons

En stor bov i dramat är den 20-timmarsgräns som innebär att grundläggande assistansbehov över 20 timmar i veckan ersätts av Försäkringskassan, och att behov under denna gräns ersätts av kommunen. Vi som jurister ser ofta hur Försäkringskassans strikta bedömningar gör att den enskilde hamnar alldeles under 20-timmarsgränsen i myndighetens bedömningar. Kommunerna å sin sida gör också mycket strikta beräkningar för att hålla nere antalet beviljade timmar när ansvaret landar hos dem. Kostnadsmedvetenhet är självfallet mycket viktigt i all välfärdsrelaterad verksamhet. Men detta får inte innebära att implementeringen av en rättighetslagstiftning påverkas av vilken samhällsinstans som ska stå för kostnaden, eller vilket budgetutrymme kommunen har.

En annan mycket stor svårighet som vi noterar är hur föräldrar till barn med assistansberättigande hjälpbehov får avslag på sina ansökningar om personlig assistans. Avslagen sker med hänvisning till att det hjälpbehov de hänvisar till bör tillgodoses av föräldern själv, eftersom det anses ligga inom ramen för ett normalt föräldraansvar. Trots att det inte finns någon utredning, studie eller tydlig definition av vad ett normalt föräldraansvar innebär, så hänvisas det till detta vaga begrepp när hjälpbehov nekas. Vi har tagit fram en ny statistiksammanställning som visar att domstolarna i ungefär hälften av alla fall ändrar tidigare instansers beslut som rör föräldraansvar. En så hög ändringsfrekvens är ett tydligt tecken på att tidigare instanser inte gjort korrekta bedömningar och att en rättsosäkerhet föreligger. Det borde inte vara så att föräldrar ska behöva gå till domstol för att få sina rättigheter beviljade.

Men det finns också positiva signaler som kan innebära en bättre framtid för många. Det finns en prejudicerande dom från Högsta Förvaltningsdomstolen som bör medföra att det blir lättare för vissa föräldrar till barn med autism att få personlig assistans beviljad. Det finns också tecken på att det kan bli lättare att få personlig assistans i samband med sjukhusvistelse.

Människor som har rätt till personlig assistans ska få den assistans beviljad som krävs för att nå goda levnadsvillkor. Integritetskränkande utredningar, beviljande av mycket avgränsade punktinsatser och rättsosäkra avslag till föräldrar som söker assistans för barn, är inte förknippat med goda levnadsvillkor. Den personliga assistansens roll att garantera goda levnadsvillkor är hotad, och med knappt två år kvar till nästa val hoppas vi att alla partier engagerar sig i frågan om hur vi kan säkerställa tillgången till personlig assistans som ger alla människor rätten till ett bra liv. 

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
723 har röstat hittills.

Fler artiklar om Omsorg

Igår 15:16

Så får vi en bättre äldreomsorg för pengarna

Monika Bäckman, ordförande SKPF
8 oktober

MP offrar barnen för S-märkt betongpolitik

Susanne Nyman Furugård m fl, föräldrauppropet Hållbar familjepolitik nu
3 oktober

Ingen ska behöva leva under existensminimum

Ingrid Burman, Handikappförbunden
1 oktober

"Sluta diskriminera äldre - rädda liv"

Susanne Rolfner Suvanto m fl, projektledare Även äldre har ont i själen
13 september

Fördomar snedvrider folks syn på äldreomsorgen

Ammy Wehlin m fl, Attendos äldreomsorg

Senast publicerat

Idag 14:59

"Kaplan har aldrig försvarat våld"

Gösta Hultén, Charta 2008
Idag 14:10
Idag 11:52

Slopad nolltolerans ökar risken för klotter

Per Forsling m fl, Fastighetsägarna
Idag 10:20

Ekonomiska intressen får inte styra val av hörapparat

Pia Uhlin, leg audionom och ordförande i Svenska Audiologiska Sällskapet

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här