Personlig assistans handlar om självbestämmande

Det är viktigt att systemet med assistansersättning får en grundlig översyn. Samhällets resurser är begränsade och skattemedel ska självklart inte gå till annat än de är avsedda för. Samtidigt får inte kontrollnit och hårdare regler äventyra människors integritet och självbestämmande.

Lagen om assistansersättning (LSS) ger människor med funktionsnedsättningar rätt till assistansinsatser. Målet är att personen ska kunna leva som andra i samhället och ha goda levnadsvillkor. Kommunerna har huvudansvaret för assistansinsatser, men utförandet av dessa – om den assistansberättigade så önskar – kan också göras av brukarkooperativ eller företag som vårt.

Det som oroar oss hederliga utförare av assistans, liksom brukare och deras anhöriga, är att debatten om assistansersättning så ensidigt fokuserar på att komma tillrätta med felaktiga utbetalningar. Vi vill påminna våra lagstiftare att de flesta assistansberättigade (utom i undantagsfall) i dag inte får ut ersättning om de exempelvis vårdas på sjukhus, bor på en gruppbostad eller deltar i daglig verksamhet. Detta ställer till stora problem för såväl assistansberättigade som personliga assistenter.

Den som förlorar sin assistans under tiden på sjukhus kan inte räkna med stöd i samma omfattning från sjukhuspersonal som annars. Toalettbesök, måltider och förflyttningar blir genast mer problematiska. Samtidigt förlorar assistenterna sin inkomst och risken är stor att de tvingas söka andra jobb med större anställningstrygghet. Uppbyggda förtroenden och inarbetade rutiner mellan en assistansberättigad och dennes assistenter kan spolieras av sjukhusvistelser, som dessvärre inte är ovanliga i många assistansberättigades liv.

Enligt dagens regler måste man ha särskilda skäl för att få behålla personlig assistans under en sjukhusvistelse. Vad som godkänns som ”särskilda skäl” varierar, men kan vara svårigheter att kommunicera på annat sätt än genom sin assistent eller att assistenten måste finnas till hands av medicinska skäl. Och även om man har fått behålla sin assistans vid en sjukhusvistelse är det inte säkert att man får göra det nästa gång man hamnar på sjukhus.

Hela Sveriges Assistans låter våra kunder få behålla assistansen minst en månad vid sjukhusvistelse, för att säkra kontinuiteten och tryggheten för såväl assistansberättigade som assistenter. Det åtagandet innebär att vi står för assistenternas hela lönekostnad under dessa perioder. Utan ersättning från vare sig kommun eller staten innebär det i förlängningen att vi kan tvingas minska resurser till annat.

Trots rapporter om samvetslösa människor som utnyttjar assistansersättning för egen vinning, är personlig assistans ingen lycksökarbransch. De allra flesta som jobbar med detta drivs av engagemang och viljan att möjliggöra för människor att leva sina liv fullt ut – på de sätt de själva väljer. Vi välkomnar insatser för att komma tillrätta med fusk, men hoppas att våra lagstiftare samtidigt ser över lagar och regelverk så att Sveriges assistansberättigade får rätt till sina assistenter även när de behöver dem som mest.