Orimliga hyreskrav drabbar nyanlända

Bostadsbristen. Få fastighetsägare vill hyra ut bostäder till personer med försörjningsstöd – trots att erfarenheter visar att de företagsekonomiska riskerna för fastighetsägarna är mycket små.
Karolina Skog (MP) och Leif Jakobsson (S) , stadsbyggnadskommunalråd resp ordf SABO
Annons

Vi har en bostadsbrist i dag som särskilt drabbar dem som inte redan är etablerade på bostadsmarknaden. 

Men för stora grupper är bristen på tillgängliga bostäder bara halva problemet. Det räcker inte alltid att komma fram i bostadskön. 

För att få ett hyreskontrakt ställs i allt för många fall orimliga och godtyckliga krav från fastighetsägarna. Det gäller inte bara att ha en inkomst - utan rätt slags inkomst.

Annons

En av de grupper som drabbas mycket hårt är de nyanlända. Debatten om mottagande och etablering har fokuserat på särlösningar direkt riktade till denna grupp, men för att åstadkomma fungerande vägar in i samhället är åtgärder som öppnar upp den ordinarie bostadsmarknaden minst lika viktiga.

Varje fastighetsägare har rätt att slå fast vilka inkomstkrav som ska ställas på sina hyresgäster. Det kan handla både om inkomstens storlek och vad som räknas som inkomst.

De krav som ställs varierar stort och inte minst finns stora skillnader på hur olika offentliga trygghetsinsatser räknas in. 

Få fastighetsägare godkänner exempelvis försörjningsstöd, trots att det inte finns belägg för att det skulle innebära ökad risk för värden att inte få in hyran i tid. Kraven på inkomst är ofta satta utan proportion till de företagsekonomiska riskerna.

På samma sätt säger både privata aktörer och allmännyttiga bostadsbolag i många fall nej till bostadssökande med etableringsbidrag. 

Vi ser att flyktingar som har fått permanent uppehållstillstånd blir kvar på Migrationsverkets anläggningsboenden för att de inte får tag i en egen bostad. Den 1 februari i år rörde det sig om så många som 10 127 personer. Samtidigt sitter andra fast på evakueringsboenden.

För den enskilda individen blir det ett moment 22. Utan bostad är möjligheterna små att skaffa ett jobb, och utan arbete får man ingen bostad. 

Andrahandsmarknaden, som knappast ger goda förutsättningar för etablering, blir enda utvägen. Och här är riskerna att råka illa ut stora för den med dålig kunskap om rättigheter och skyldigheter kopplat till bostaden. Det har vi sett allt för många exempel på.

Men det finns kommunala bostadsbolag som har gått en annan väg och som visar att de företagsekonomiska riskerna är mycket små med att erbjuda kontrakt till personer som har sin försörjning genom offentliga trygghetssystem. 

Den hyresvärd som vill trygga sina inkomster ska ha en väl etablerad kontakt med socialtjänsten och reagera direkt när hyran inte betalas in. 

Om eventuella problem uppmärksammas tidigt är förutsättningarna större att de går att lösa med hjälp av olika insatser från kommunen, så att människor inte hamnar på gatan. För det är varken i individens eller kommunens intresse. 

Sänkta trösklar till bostadsmarknaden är tillsammans med ökat utbud och stärkt rörlighet de tre ben som kan skapa en öppen och sund bostadsmarknad. I detta bör allmännyttan vara ett föredöme.

Fler artiklar om Infrastruktur

Idag 05:45

”Regeringen måste satsa på byggpersonal”

Roger Mogert, stadsbyggnads- och kulturborgarråd (S) Stockholm stad
Igår 10:35

”Slöseri köpa bostadsrätter för skattepengar”

Lars Wilderäng, slöseriombudsman, Skattebetalarnas förening
29 augusti

Samverka för fler gröna trähus

Lena Ek m fl, Ordförande Södra skogsägarna fd miljöminister(C)
22 augusti

Byggarna behöver se över sin egen verksamhet

Håkan Sörman & Kurt Eliasson, vd SKL / vd SABO
22 augusti

”Frigör grön mark för bostäder”

Johan Bobert m fl, vd för PR- och public affairs-byrån Deliberately

Senast publicerat

Idag 14:54

”Dags att börja styra studie- och yrkesval?”

Gudrun Brunegård, oppositionsråd (KD) Landstinget Kalmar län
Idag 14:46

”Ni står på kommunens - inte elevens sida”

Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund
Idag 14:44
Idag 13:24

"Tekniskt basår hotas av bristande finansiering"

Amelie von Zweibergk & Peter Larsson, Teknikföretagen/ Sveriges ingenjörer

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här