Orimliga avgifter måste stoppas

Gatuavgifter. Låter det rimligt att betala 303 484 kronor till din kommun för något du varken behöver eller vill ha? Ungefär 40 kommuner tillämpar ett system med gatuavgifter, som kan tvinga privata villa- och fastighetsägare att betala stora belopp när lokala vägar rustas upp. Av flera skäl måste detta upphöra.
Sebastian Scheiman , jurist vid Centrum för rättvisa
Annons

I dag kan enskilda fastighetsägare tvingas att betala hundratusentals kronor i så kallade gatuavgifter när kommunen rustar upp det lokala vägnätet. 

Det gäller även när kommersiella aktörer vill exploatera markområden. För att betala kommunens faktura tvingas den enskilde ofta att låna pengarna, sälja delar av sin fastighet eller, i värsta fall, sälja hela sin fastighet och flytta någon annanstans.

Knappt 40 av Sveriges 290 kommuner tillämpar ett system med gatuavgifter. Det är framförallt kommuner i storstadsområden där det finns förtätningsmöjligheter som använder sig av systemet. 

Annons

Övriga kommuner håller sig till grundprincipen att gator är gemensamma nyttigheter som primärt finansieras genom skatt eller exploatörsavtal. 

Det kan dock komma att ändras då det bereds ett lagförslag för att förenkla för kommunerna att ta ut gatuavgifter, vilket innebär att fler fastighetsägare kommer att drabbas av höga kostnader. 

För många fastighetsägare utgör kommunernas fakturor ett stort hot mot privatekonomin och gatuavgifterna möjliggör allvarliga ingrepp i äganderätten. 

För vem har hundratusentals kronor över att ge till kommunen för något man varken behöver eller vill ha? 

Kommunerna motiverar gatuavgifterna med att fastigheterna får en hypotetisk nytta av gatorna och en presumerad värdeökning. 

En fastighets värde påverkas dock av flera olika faktorer, såsom exempelvis utbud, efterfrågan, räntenivåer och bostadsmarknadens generella utveckling. 

Med detta sagt är alltså priset på en fastighet inte givet förrän att den sålts. Det är först då det går att säga om fastigheten ökat i värde. 

Vilken eller vilka faktorer värdeökningen beror på kan också vara svårt, eller omöjligt, att avgöra. 

Värst blir det ofta för dem som äger större fastigheter. Dessa tilldelas nämligen som regel ytterligare byggrätter genom detaljplanen, det vill säga en utökad möjlighet att bebygga fastigheten. 

Byggrätterna tilldelas som kompensation för gatuavgifterna. Men eftersom avgiften beräknas utifrån antalet byggrätter – och nya byggrätter dessutom medför en högre avgift än befintliga byggrätter – blir gatukostnaden då ofta mångdubbelt högre.

Nya byggrätter stjälper därför mer än de hjälper. Många kan inte behålla sin fastighet, sitt hus och hem, intakt. 

Man tvingas att sälja byggrätterna för att finansiera gatuavgifterna för att inte helt spoliera sin privatekonomi. Detta är ett äganderättsproblem.

Mark- och miljödomstolen i Vänersborg har nyligen kommit fram till att det står i strid med Europakonventionen att tilldela en fastighet nya byggrätter och omedelbart belasta dessa med gatuavgifter. 

Detta ligger i linje med lagförslaget där det anses att betalningstidpunkten för bebyggda fastigheter ska inträda först när bygglov har getts på den aktuella fastigheten.

Lagstiftaren försöker nu alltså komma till rätta med de mest absurda situationerna, men öppnar samtidigt upp för att fler ska drabbas av gatuavgifter. 

Fallet ovan handlade om Lars-Erik och hans sambo Christina i Partille kommun. De såg fram emot att gå i pension tillsammans som skuldfria pensionärer. 

De hade betalat av det huslån de tog när de flyttade in på 1970-talet. Den 28 december 2012, mitt i mellandagarna, fakturerade kommunen dem 303 484 kronor för nya gator. 

Det motsvarar bara 75 procent av vad de totalt sett ska betala. Övriga 25 procent av gatukostnaderna ska faktureras nu i början av 2016.

Men de hade redan gator och infart till sitt hus och kan inte förstå varför de ska betala för något som är ett led i ett kommunalt projekt för nybyggnation i området. 

Dessutom har de fått två nya byggrätter som de inte har något intresse alls av att utnyttja. Men likväl belastar kommunen även dessa byggrätter med vägavgifter.

Kommunens fakturor har tvingat Lars-Erik att fortsätta jobba efter sin pensionsålder för att de ska ha råd att bo kvar i sitt hem.

Gatuavgifterna riskerar alltså, framförallt avseende kostnader som belastar nytillkomna byggrätter, att strida mot Europakonventionen. 

Att det pågår lagstiftningsarbete som i viss mån skulle begränsa framtida överträdelser innebär inte att överträdelser kan tillåtas till dess lagförslaget är i kraft.

Kommunerna bör därför omgående upphöra med sina uttag av gatuavgifter. 

Att det överhuvudtaget pågår lagstiftningsarbete i syfte att i större utsträckning möjliggöra, istället för att hindra, kommunernas möjligheter att ta ut gatuavgifter är oroväckande.

Enskilda fastighetsägare som vare sig efterfrågat eller är i behov av gatuprojekt ska inte behöva betala för sådana.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Fler artiklar om Infrastruktur

Igår 09:12

”Skärp kraven för miljövänliga hus”

Pernilla Winnhed mfl, vd Energiföretagen Sverige
27 mars

Så lyckas vi bygga nya hållbara städer

Gunnar Hagman, vd Skanska Sverige AB
27 mars

Byggboomen hotar oersättliga kulturvärden

Knut Weibull, överantikvarie Riksantikvarieämbetet

Senast publicerat

Igår 16:31

Replik: Politiker ska inte styra över teaterscenerna!

Saga Axmalm , vice ordförande Liberala ungdomsförbundet Göteborg
Igår 15:40

Stoppa regeringens upphandlingslag - igen!

Carina Lindfelt & Birgitta Laurent, avdelningschef Arbetsmarknad / expert på upphandlings- och konkurrensfrågor, Svenskt Näringsliv
Igår 11:41

Låt funktionsnedsatta arbeta i omsorgen

Monica Lingegård, vd Samhall

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här