Öka stödet till unga med psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa. Hälso- och sjukvården borde göra mer för att hjälpa unga som drabbats av psykisk ohälsa. Om vården fanns med tidigare i stödprocessen skulle det innebära såväl bättre vård som bättre åtgärder för hur den unge ska etablera sig i samhället.
Lena Nyberg , generaldirektör Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)
Annons

En av vår tids största ungdomsfrågor är ungas hälsa. Många unga i dagens Sverige mår dåligt. Ångest och andra symptom för psykiska besvär drabbar omkring var femte ung människa under någon period. 

Allt fler unga är allvarligt sjuka och har på grund av sin sjukdom klart försämrade möjligheter att etablera sig i samhället. 

Psykisk ohälsa är naturligtvis i första hand ett stort problem för den som drabbas, men en långvarig sjukdom som är svår att ta sig ur blir även ett problem för samhället. 

Annons

En ung person med psykisk ohälsa riskerar att inte klara sina studier och därmed försämras allvarligt förutsättningarna för att skaffa ett arbete. Det kan ge både en sämre livskvalitet för individen och ökade kostnader för samhället.

För att motverka en negativ trend måste vuxenvärlden ta detta problem på allvar och fokusera på stöd och insatser som minskar lidandet och på sikt sänker kostnaderna för samhället.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har studerat hur unga själva upplever det stöd som de i dag får av samhället. Många av dem beskriver stödet som otillgängligt och att det inte är anpassat efter deras behov. 

Myndigheten har särskilt studerat samhällets stöd till unga som varken arbetar eller studerar. När insatser görs för dessa unga samlas resurser från skola, arbetsförmedling med flera för att finna vägar in i utbildning och yrkesliv. 

Men många av dessa unga lider av olika former av psykisk ohälsa. De har hamnat utanför därför att de har besvär eller fått besvär därför att de är utanför. 

En viktig slutsats i våra studier är därför att hälso- och sjukvården borde göra mer för att hjälpa dessa unga. Om vården fanns med tidigare i stödprocessen skulle det innebära såväl bättre vård som bättre åtgärder för hur den unge ska etablera sig i samhället. 

Att ge vård, och att fånga upp vårdbehovet så tidigt som möjligt, ökar förutsättningarna att bryta utanförskap. Men det är också viktigt att hälsovården deltar för att ge kunskap om psykisk ohälsa till dem som jobbar med att stödja unga. 

På så sätt kan arbetsmetoderna utvecklas och bemötandet anpassas efter hälsosituationen. Det är även värdefullt om det finns representanter från vården med när handlingsplaner för studier och arbete görs upp och stödåtgärder utformas. 

Det är med andra ord nödvändigt att skapa en struktur där unga kan få tidig och snabb hjälp med psykisk ohälsa.

Det är därtill viktigt att samhället erbjuder stöd även till de unga som inte har en neuropsykiatrisk eller psykisk diagnos. Många har problem av olika slag som motiverar ett stöd, trots att en bestämd diagnos inte har fastställts. Bedömningarna måste göras utifrån individernas behov.

I en rapport som MUCF nyligen har lämnat till regeringen betonas hur viktigt det är att fånga upp vilket behov en individ har av psykologstöd eller liknande. 

Det behövs ett individanpassat stöd med tid för individen, ett bra bemötande och en flexibilitet i vilka åtgärder som sätts in. Unga med psykisk ohälsa behöver tid och kontinuerligt stöd för att bli redo för arbetslivet.

Det finns runt om i landet samordningsförbund inom Finsam där arbetsförmedling, försäkringskassa, kommun och landsting/region samverkar. 

Det är en bra grundmodell för arbetet med att hjälpa dessa ungdomar och den typen av samarbete måste utvecklas. Bland annat borde det riktas särskilda statliga medel till samordningsförbunden för satsningar på unga med psykisk ohälsa – såväl på de med som på de utan diagnos.

Det är viktigt att alla som har möjlighet att påverka stödet till unga med psykisk ohälsa, tar till sig de erfarenheter och den kunskap som finns om hur stödet kan utvecklas. Detta såväl för att vi bättre ska motverka psykisk ohälsa bland unga som för att fler unga ska kunna etablera sig i samhället. Det är viktiga framtidsfrågor för landets ungdomar och för samhällets långsiktiga ekonomi.

  • Lena Nyberg, generaldirektör Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Fler artiklar om Sjukvård

Igår 10:41

Nu krävs politik för ett land i balans

Malin Ackermann , Lyckselebo
26 maj
25 maj

Vi vill ha valfrihet utan marknadens nyckfullhet

Håkan Jörnehed, landstingsråd (V), SLL
25 maj

Skolan måste ta ett större ansvar för ungas hälsa

Jessica Ericsson (L), ordförande i hälso- och psykiatriberedningen SLL
24 maj

Det privata och offentliga måste samarbeta i krisen

Karin Christensson, nybliven mamma, psykolog

Senast publicerat

Igår 11:30

RBU: Ett dråpslag mot personlig assistans

Maria Persdotter, förbundsordförande RBU
Igår 11:05

Finansinspektionen riskerar sänka bostadsmarknaden

Björn Wellhagen, näringspolitisk chef Sveriges Byggindustrier
Igår 10:41

Nu krävs politik för ett land i balans

Malin Ackermann , Lyckselebo
Igår 06:33

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här